Refold: Hur en amerikan lärde sig perfekt japanska från anime

Sceleris · augusti 1, 2021

Trådrubriken är ungefär rubriken på en timmeslång intervju på Youtube-kanalen What I've Learned, där värden, en amerikan bosatt i Japan, brukar göra djupdykningar inom hälsa, psykologi, teknologi etc. Är det sensationalism? Jag vet inte, men han verkade åtminstone kunna språket väl.

tl;dw: För den som snabbt vill ha grovdragen handlar det om att lägga några timmar per dag på att titta på oöversatta TV-serier, och lägga några minuter på att slå upp okända ord och grammatik. Han (och medhjälpare och entusiaster) kallar språkmetoden för Refold. De har en webbplats, https://refold.la/, men de säljer inget (förutom T-tröjor och kaffekoppar).

Jag tyckte att metoden så som den beskrivs på webbplatsen är lite svårtydlig i hur det skulle kunna se ut, så jag gjorde en egen sammanfattning. Min sammanfattning är inte ett substitut för webbplatsen. Motiveringarna bakom metodens olika val har full beskrivning på webbplatsen, och den fulla metoden är öppen för alternativ: jag skriver t.ex. nedan att man ska börja med att se på barnprogram, men man måste inte se på barnprogram. Det är mer effektivt att börja med barnprogram, men om man vill så får man försöka lära sig språk från dagsnyheter, porrfilm, poplåtar eller vad man vill. Tiden man lägger på metoden är också förhandlingsbar: ju mer tid per dag desto fortare går det, men man får anpassa metoden till sina egna förutsättningar. Bli därför inte bortskrämd av min sammanfattning.

Språkbad (eng. “immersion”) är en språkinlärningsmetod som går ut på att omgiva sig med språket man vill lära sig. Ett vanligt sätt är att flytta till en kultur där språket talas, umgås med talare av språket, och ta del av kulturyttringar på språket. Effekten är att man får en djupare och mer beständig förståelse för språket, än vad man får av språkstudier (kurser): man lär sig inte språket, man förvärvar (eng. acquire) språket. Styrkan ligger i att man får en massiv mängd material bestående av språk, sammanhang, och resultat, som man genom hjärnans mönstersökningsförmåga undermedvetet bygger ihop till en mental språkmodell som kommer att kunna användas prediktivt (d.v.s. för att tala/skriva för att uppnå ett resultat).

Refold är en strukturerad plan för språkbad som inte kräver att man bor i målspråkets kulturområde. Istället ser man TV-serier, lyssnar på narrativt ljud (t.ex. ljudspår från TV-serie), läser serietidningar och böcker, och chattar. En del av metoden består av språkstudier: man lär sig vanliga ord och grammatik på ett hastigt och ytligt sätt, för att kunna lära känna igen orden och språkmönstren när man språkbadar, och för att förstärka sammanhangsförståelsen.

Aktiviteter

Planen består av tre huvudsakliga aktiviteter:

Aktivt språkbad: t.ex. titta på en TV-serie och försök hänga med i handlingen. Vid intensivt språkbad gör man (lagom många) avbrott för att slå upp okända ord. I friflödande språkbad gör man inte sådana avbrott.
Passiv lyssning: lyssna med delad uppmärksamhet på narrativt ljudmaterial under vardagens dödtid (ex. städning).
Aktiva studier: studera fonetik och skriftsystem, memorera glosor, och läs grammatik, för att göra språkbadet mer begripligt.

Faser

Planen består av fyra faser med delfaser, där varje fas/delfas har slutmål som måste uppfyllas innan övergång till nästa.

Fas 1: bilda en grund

Fas 1 går ut på att bilda en grund för hör- och läsförståelse, inte tal- eller skrivförmåga. Fas 1 kan ta 3-8 månader.

Fas 1A: bilda vanor för språkbad

Aktivt språkbad, mer specifikt friflödande språkbad: börja titta dagligen på 30+ minuter enkla narrativa program för målgrupper över 7 år, t.ex. barnprogram, utan översättning.
Passiv lyssning: extrahera ljudspåret från sedda avsnitt (av ovanstående) och lyssna på det närhelst tillfälle ges under dagen.
Installera och konfigurera Anki.
Gå till fas 1B ganska snart, t.ex. inom dagar.

Fas 1B: studera fonetik och skriftsystem

Fortsätt med det aktiva språkbadet och den passiva lyssningen.
Studera språkets fonetik: hitta listor på språkljuden, med ljudexempel och uttalshjälp. Memorera inte, och öva inte uttal, utan bilda bara en överblick. Detta tar nog max en vecka.
Studera språkets skriftsystem: om systemet är likt modersmålets kan detta vara en fråga om minuter, men om det är mycket annorlunda kan det ta månader. För avancerade skriftsystem som de i japanska och kinesiska räcka med att inledningsvis lära sig omkring 1000 tecken (vilket är ungefär 30-50 %). Man behöver bara lära sig läsa, inte skriva.
Gå till fas 1C när studierna av fonetiken och skriftsystemet är färdiga, men om skriftsystemet är avancerat kan man gå vidare i förtid: för kinesiska efter kanske ett par hundra hanzi; för japanska efter alla hiragana, alla katakana, och kanske ett par hundra kanji.

Fas 1C: studera grammatik och vokabulär

Fortsätt med det aktiva språkbadet, den passiva lyssningen, och, om relevant, skriftsystemstudierna.
Studera språkets grammatik: lägg dagligen 10-20 minuter på att läsa grammatikguider om språket för nybörjare. Fastna inte på svåra punkter, utan gå vidare: man behöver bara överblicken. Memorera inte, och gör inte övningar.
Studera vokabulär: börja använda Anki för att memorera de omkring 1500 vanligaste orden i språket. Detta kan ta 3-5 månader beroende på hur många nya ord man lär sig per dag; ju fler nya ord per dag, desto fler ord måste repeteras per dag senare (20 nya/dag ger ~140 repetitionsord/dag efter 2 veckor; att repetera 140 ord kan ta 10-30 minuter).
Gå till fas 2A när de 1500 orden är inlärda (och, för kinesiska/japanska, de 1000 tecknen).

Fas 2: begrip TV-serier

Fas 2 går ut på att öva hör- och läsförståelse (inte tal- eller skrivförmåga) på material med gemensam språkdomän, där enskilda val har gradvis ökande svårighet. Målet är att gå från att givet ett enkelt verk inom domänen förstå enstaka ord, till att givet ett verk för vuxna inom domänen förstå i princip allt.

Med språkdomän åsyftas helt enkelt att språkbruk varierar beroende på situation och sammanhang. Språkbruket i berättelser med vardagslivsfokus (drama eller sitcom) skiljer sig från det i science fiction-berättelser, vilket skiljer sig från det i modediskussioner, vilket skiljer sig från det i matlagningsprogram, nyhetsprogram, ståuppkomedi, talkshow-program och så vidare – de har olika språkdomäner. En annan språkdomän är olika dialekter; välj därför allt material i standarddialekt. Refold vill att man ska bli skicklig i förståelse i en domän, och först efteråt grena ut i andra domäner, för att det är snabbare.

Fas 2A: besegra inlärningskurvan

Aktivt språkbad:
1. Material: välj enkla TV-serier t.ex. barn- och ungdomsprogram för åldrar 7-15 år, och titta med textning i målspråket. Pokémon är ett bra exempel.
  1. De första få urvalen bör vara sådant man sett förut, möjligtvis sådant som importerats till och dubbats i målspråkskulturområdet. Så fort man börjar kunna förstå ord bör man avvänja sig från det och börja se bara tidigare osett material, och i synnerhet sluta se importerade program.
  2. Välj serier inom samma domän, så att de har jämförligt språkbruk, d.v.s. t.ex. inte blanda fantasymaterial med science fiction-material.
2. Se flera serier samtidigt: se vissa serier i intensivt språkbad (= pausa för att läsa textremsor (det finns verktyg för autopausning) och slå upp okända ord, men ta inte mer än 10 sekunder/ord), se andra serier i friflödande språkbad (= inga pauser). Se serier i båda tittarformerna med målspråkstextning.
3. Tidskrav: för modersmålsliknande språk, titta åtminstone 60 minuter/dag med hälften som intensivt språkbad och hälften som friflödande språkbad; för modersmålsannorlunda språk, titta åtminstone 120 minuter/dag, med åtminstone 30 minuter som intensivt språkbad och åtminstone 90 minuter som friflödande språkbad.
Passiv lyssning: extrahera ljudspår från det intensiva språkbadet (efter att ha sett) och lyssna närhelst tillfälle ges; om ljudspåren från det intensiva språkbadet tar slut, ta från det friflödande språkbadet.
Aktiva studier: börja med meningsbrytning (eng. “sentence mining”), d.v.s. memorering av hela meningar tagna från språkbadsmaterial; men gör ett begränsat antal, och låt varje kort innehålla endast ett (1) nytt element (= ord eller grammatisk struktur).
Gå till fas 2B när tidigare osedda målspråkstextade TV-serier innehåller ungefär 50 % bekanta ord och enstaka hela meningar är begripliga, och handlingarnas huvuddrag är begripliga, alltsammans utan att slå upp ord eller grammatik. Detta gäller alltså barnprogram och andra enkla TV-serier.

Fas 2B: expandera domänen

Aktivt språkbad:
1. Material: välj TV-serier för målgrupper i åldrar över 16 år, med vardagslivscentrerade berättelser. Serietidningar (med vardagslivsfokus) är också bra. Berättelserna ska vara enkla, t.ex. personliga istället för politiska.
2. Som tidigare, se/läs både i intensivt språkbad och i friflödande språkbad.
3. Intensivt språkbad: fortsätt titta med målspråksundertexter och slå upp ord/grammatik (max 10 sekunder/ord). Man kan med fördel välja ut favoriter som man sett i friflödande språkbad, och se dem i intensivt språkbad.
4. Friflödande språkbad: dra ner på mängden som ses med målspråksundertexter; åtminstone 50 % ska vara utan undertexter.
Passiv lyssning: fortsätt lyssna på ljudspår från intensivt språkbad.
Aktiva studier: fortsätt göra kort genom meningsbrytning (och repetera gamla kort).
Gå till fas 2C när majoriteten av handlingarna i tidigare osedda målspråkstextade TV-serier med vuxen målgrupp och vardagslivsfokus är begripliga och slutsatser om missade ord kan dras baserat på sammanhang, alltsammans utan att slå upp ord eller grammatik.

Fas 2C: bemästra en domän

Hädanefter görs alla uppslagningar av nya ord i första hand i ordböcker (och andra källor) skrivna i målspråket.
Aktivt språkbad:
1. Material: fokusera på material bestående av vardagslivscentrerade berättelser som utspelar sig i samma miljö och kultur.
2. Intensivt språkbad: lägg upp till 30 sekunder/ord på att slå upp och förstå varje ord och fras som är obegriplig. Om det är ett ordspråk, lägg upp till 60 sekunder/ordspråk. Målet är att arbeta upp förmågan att praktiskt taget aldrig behöva pausa för att läsa undertexterna – aktiviteten blir i princip friflödande språkbad.
3. Friflödande språkbad: sluta titta med undertexter.
Lyssning:
1. Passiv lyssning: lyssna på ljudspår från intensivt språkbad.
2. Ren lyssning: lyssna i 30 minuter/dag på audiodrama med vardagslivscentrerade berättelser; i början måste det vara “aktiv lyssning”, d.v.s. ägna full uppmärksamhet åt lyssnandet, men ju lättare det är att ta till sig materialet, desto mer går det att behandla som passiv lyssning.
Ren läsning: börja läsa böcker (med vardagslivscentrerade berättelser), men endast om material kan hittas som innehåller mindre än 2-3 % okända ord. Barn- och ungdomsböcker (från 7 år) kan vara en bra start. Läs 20 minuter/dag.
Aktiva studier: fortsätt göra kort genom meningsbrytning (och repetera gamla kort).
Gå till fas 3A när i princip allt i tidigare osedda TV-serier med vuxen målgrupp och vardagslivsfokus är begripligt, utan undertexter, pausning, uppslagsböcker eller annan hjälp. Det kan krävas mental ansträngning, men man förstår allt.

Fas 3: träna tal- och skrivförmåga

I fas 3 fortsätter man att öva hör- och läsförståelse, men börjar äntligen öva tal- och skrivförmåga – faser 1-2 kan ha tagit uppemot 2 år. Verklighetens vardagssamtal tillhör en annan språkdomän än berättelser med vardagslivsfokus och behöver därför övas.

Fas 3A: börja skriva

Hitta en språkförebild (eng. “language parent”).
1. En språkförebild är en (för målspråket) modersmålstalare med åtminstone 100 timmar av inspelat, ej agerat, och oklippt material att härma i uttal (och i viss mån manér).
2. Bra exempel: livestreamare, poddradiovärdar, och talkshowvärdar.
3. Åtminstone en del av det tillgängliga materialet ska vara video, för att kunna se deras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
4. ⚠️ Man bör förmodligen välja en person i samma åldersgrupp och med samma könsidentitet. ⚠️
Aktivt språkbad: 50 % av den aktiva språkbadstiden ska upptas av att se på materialet med språkförebilden. Resten av tiden kan man se eller lyssna på andras ostrukturerade flerpersonssamtal, t.ex. i talkshowprogram, poddradio, intervjuer, eller ljudchattar. Lägg åtminstone 2 timmar/dag på språkbad.
Passiv lyssning: 100 % av den passiva lyssningstiden ska upptas av att lyssna på materialet med språkförebilden.
Ren läsning: börja läsa andras skrivna diskussioner, ex. på Twitter, Youtube-kommentarer, eller på forum. Läs i 30 minuter/dag.
Aktiva studier: meningsbryt språkförebildens yttringar, och fortsätt repetera gamla kort.
Skrivträning: hitta en plats (ex. chatt) att skriva, och skriv utan att haka upp sig på vad som är korrekt, i 30-60 minuter/vecka (det handlar i nuläget bara om att komma igång).
Rent nöje: TV-serier, böcker, serietidningar och så vidare har utgått ur språkbadet, och blivit en ren underhållningssyssla.
Gå till fas 3B när i princip allt som sägs i vardagssamtal och av språkförebilden är begripligt (utan uppslagsböcker eller annan hjälp), med mental ansträngning eller ej.

Fas 3B: övning

Aktivt språkbad: fortsätt språkbada med språkförebilden och ostrukturerade flerpersonssamtal i minst 2 timmar/dag, med 50 % tid åt språkförebilden.
Passiv lyssning: fortsätt lyssna på språkförebilden.
Skrivträning: hitta och skriv till en skrivsamtalspartner/-lärare som vill rätta misstag. Lägg 30-60 minuter, 3 gånger/vecka.
Talträning: börja skugga språkförebilden; att skugga innebär att i realtid härma uttal och manér. Det kan vara svårt, och att bli bra på det kan ta flera veckor, så man kan börja med att skugga någon i sitt eget modersmål. Genomför skuggning i 15 minuter, 4 gånger/vecka, på tidigare oskuggat material.
Gå till fas 3C när språkförebilden är helt begriplig utan ansträngning, andra vardagssamtalare är helt begripliga med ansträngning, skrivna vardagsdiskussioner är helt begripliga utan ansträngning, skuggning går bra i åtminstone 60 sekunder (man tappar inte tråden), och att vardagssamtala i text känns bekvämt (man ska inte få hjärnsläpp när man försöker uttrycka sig).

Fas 3C: börja tala

Aktivt språkbad: språkbada i 1 timme/dag; vad man språkbadar i (språkförebildmaterial, ostrukturerade flerpersonssamtal, TV-serier) och vilken andel beror på vad man behöver bli bättre på.
Passiv lyssning: ostrukturerade flerpersonssamtal (talkshow, poddradio, intervjuer).
Skrivträning: vid behov, 0-30 minuter/dag.
Talträning: 30-60 minuter/dag.
1. Monolog: imitera språkförebilden, men tala i 1-5 minuter med egna ord (och egna idéer). Spela in och lyssna efter misstag.
2. Dialog: hitta och samtala med en samtalspartner/-lärare som vill rätta misstag. Spela in samtalet och lyssna i efterhand för att identifiera misstagen och identifiera rättningarna.
Gå till fas 4 när det känns bekvämt att tala om vardagsämnen med (för målspråket) modersmålstalare.

Fas 4: bli expert

Välj en ny språkdomän (t.ex. science fiction-genren, eller nyhetsprogram) och upprepa faser 2-3. Det kommer att gå mycket fortare, eftersom man bara behöver lära sig sådant som skiljer sig från språkbruket i vardagsberättelser och vardagssamtal.

Tidskostnad:

Ett enkelt diagram för att visa ungefär hur mycket tid man skulle kunna lägga på språkinlärningen.

Sceleris · januari 21, 2022

De har en egenproducerad Anki-kortlek för japanska. Jag har kollat in den, den är ganska bra, även om jag personligen har en egen som jag håller mig till även i fortsättningen.

Logga in