Anime sommaren 2020

[MathJuice]

Väntade in i det sista med att posta detta då det är ett extremt tunt schema på grund av världens undergång som pågår för fullt.

[MathJuice]

Fire Force Season 2: Mer eldaction ifrån förra årets lilla överraskning. En liten ljusglimt att se fram emot.

No Guns Life Season 2: Andra halvan av Madhouses joker. Föll lite under slutet av förra säsongen så har lite att bevisa nu på upploppet. Annars en serie som många kan upskatta.

Uzaki-chan wa Asobitai: Ännu en "tjej-som-retar-sin-senpai" serie, nu med jättebröst och en Supreme tröja. Värt att se? Vette tusan...

Monster Musume no Oishasan: Fantasyserie om en doktor som tar hand om monster girls. Kom från ingenstans verkar det som. Som en trogen följare av Monster Musume så måste jag se hur denna utspelar sig.

[Sceleris]

Ja jäklar, här fanns inte mycket att kommentera.

Kanojo Okarishimasu: Kille deppig efter blivit dumpad hyr en flickvän (betalt för att låtsas vara ihop under dejt), men situationen krånglar sig när hans mormor träffar tjejen och känner hennes mormor. Jag har läst ett par dussin mangakapitel och det var okej relationsdrama (åt det sexlösare hållet, jämfört med, säg, Domestic na Kanojo), men det är stor trainwreck-varning på det: en massa velande fram och tillbaka mellan olika tjejer, ett steg fram och två steg bakåt, och så vidare.

Maō Gakuin no Futekigōsha: Här läser jag mangaversionen. Det är inte isekai! Det är dock en lättromanfantasy där superduperultramäktiga demonfursten Arnos för världsfredens skull går med på att återfödas efter några tusen år. Han gör det i en fredlig värld som dock halkat bakåt i den magiska utvecklingen, så han nystar i en konspiration, får ett harem, och imponerar på alla med sin superduperultramäktighet fastän han bara är en [namn på seriens lågstatusklass].

Det är inte finkultur, men kan vara lite underhållande om man likt jag inte kan motstå att uppskatta när stöddiga typer får äta upp sina ord. Och Arnos nya föräldrar är lite skoj.

Uzaki-chan wa Asobitai: Jag citerar mig själv från @MathJuices blogginlägg om manga som behöver animeversioner:

Citat

Uzaki-chan wa Asobitai: romcom om universitetskille med en söt (kort och storbystad) men påträngande kōhai. Killen är något av en frisk fläkt för genren; istället för att ha som karaktärsdrag endast ordet “genomsnittslig” och kanske “lättgenerad” är han fysiskt vältränad och socialt kompetent (trots drag av ensamvarg) och uppriktig.

Jag skulle nog säga att det inte är en "retningsserie". Det är en romcom där killen är passiv och tjejen “jobbig” (“urusai” = “u'zai”, därav “Uzaki”), typ så där att hon bjuder in sig hos honom för att spela TV-spel och säger saker som “om det inte vore för mig så skulle du väl vara helt ensam”, medan hon förnekar deras kompabilitet. Serien bygger på att uppskatta att Uzaki är uzai, deras långsamt minskande distans och förnekande därav, knasiga bifigurer och (ibland) deras missförstånd (obs, inga sekundära potentiella kärleksintressen, så inget sånt drama!).

Originalmangan har för övrigt gjort väldigt lite av Uzakis stora bröst, utöver att hon har dem och att snubben vet att hon har dem – alltså inga ramla-på-brösten-skämt eller dra-upp-saker-från-klyftan-skämt eller taffliga diskussioner – så jag tycker att man inte ska låta det vara avskräckande.

[MathJuice]

Bröst har inte stoppat mig från någonting (), men just detta känns lite som Tejina-Senpai att fokus kanske hamnar lite...fel? Jag är också kanske lite biased när det gäller den typen av tomboy frisyr. Det är 2020, kan inte tomboys ha långt hår? Bakarina kunde.

Som sagt så av någon anledning känns den här inte lika lockande som Takagi-san eller Nagatoro-san. Dom andra två är dessutom pettanko, så det kanske är dags för FBI att komma förbi...

[Sceleris]

1 timme sedan sa MathJuice:

men just detta känns lite som Tejina-Senpai att fokus kanske hamnar lite...fel?

Hm. Tejina-senpai som anime kändes faktiskt mer bröstfixerad än vad jag kom ihåg att mangan var – mer in-your-face – så manga-Uzaki ger ju inga garantier för anime-Uzaki, det är ju sant. (Manga-Uzaki är dock ännu mindre bröstfixerad än manga-Tejina.)

[Klona]

Det som kändes mest lockande av den där listan är alla uppföljare men kanske slänger in en ny om jag har tid/känner för det.

De jag ska se:

-Re:Zero säsong 2: Jag gillade första säsongen och är intresserad hur handlingen utvecklas. Första säsongen hade sina brister men när jag såg den var det länge sen jag såg på en animé och genuint försökte gissa vad som skulle hända härnäst.

-Enen no Shouboutai säsong 2: Första säsongen var solid så tänker fortsätta med den, hoppas at introt är lika bra som i första säsongen.

-No Guns no Life säsong 2: Första säsongen kom som en överraskning för mig då jag endast började titta på den för att premissen var så konstig men jag tyckte direkt att "det här är ju bra". Lite veckans monster över hela serien men ibland är det också okej. Hoppas att det händer lite mer än andra halvan av första säsongen.

[Ebhen]

Det var inte mycket i denna lineup jag blev sugen på måste jag säga... Så det blir nog mest till att se klart lite serier som släpar som vanligt i mitt schema.

Men jag snubblade över Japan sinks 2020 på Netflix och började kolla... Någon mer som spanat in den? Konceptet verkade schysst, katastrofserier är alltid av intresse men sen hänger det ju på om de genomförs på ett bra sätt eller om det bara blir pannkaka av allt. 
Jag drog igenom hela serien iaf. på ett dygn så uppenbarligen så hade den något som höll mig kvar. Men det fanns också stora hål i den som jag nog gärna hade sett pluggade. 
Är det någon mer som sett den? Vore kul att höra lite intryck.