Mangamånad! (2013)

[Sceleris]

Sedan 2010 har vi haft månadslånga diskussionstrådar om anime, "30/31 dagar i animens tecken" (här är fjolårets), där deltagarna får skriva lite lätt kring ett ämne som väljs för dagen, fram till att nästa ämne publiceras.

 

Det här är samma idé – fast nu ska vi snacka manga!

 

Dag 1: Ge fem orsaker till att manga är bättre än anime!

Okej, om du verkligen tycker att manga är bättre än anime eller inte spelar ingen roll, men lista fem fördelar – med motivation! – som manga har över anime! Det kan vara handla om stilar, våldsavbildningar, bokhyllor, "demokratisering av skapandeprocessen", fandom, hur man tar del av verken, priser, allt möjligt!

[Dread]

Jag vill inte påstå att mangan alltid är bättre, men väldigt ofta speciellt då animen bygger på manga med original. Det finns så klart undantag åt båda hållen, t.ex. Prince of tennis har jag aldrig gillat som manga, men animen var helt ok. Och sen finns de det fall där animen och mangan är likvärdig för mig, ett exempel på detta är Hikaru no go. Men min första och troligen största anledning är att det inte finns något begränsning i kreativiteten, en manga får lov att vara väldigt blodig och rå, och de tecknade stillbilderna avbildar det ofta väldigt bra, medan en animerad blodig sekvens ofta ser väldigt b ut. Det rör sig inte heller om samma krav på omsättning, vilket leder till att författare/tecknare helt enkelt vågar chansa på en serie de tror kan slå igenom, men om den skulle misslyckas så är det inte hela världen (iaf inte de första misslyckandena). 

 

Något som också skildras bättre i manga är de inre tankarna, ett väldigt bra exempel på detta är death note, animen blir för mig helt förstörd av detta. 

 

Manga är mer lättillgängligt, både legalt och piratat. Legalt är det bättre prissatt, man får helt enkelt mer nöje per krona. När det gäller illegalt så är utbudet så pass mycket större, och att man inte behöver bra internet för att få åtkomst till det.  

 

En annan sak som jag också uppskattar mer med manga är ungefär den samma som när man läser böcker, man får använda sin fantasi för att "föreställa" sig rösterna. Detta kan iofs. leda till att man är besviken på rösterna när och om mangan blir en anime. 

 

Men i slutändan handlar det också väldigt mycket om vad man tog till sig först, läste man mangan först så upplever man ofta den som bättre och vise versa!

[Volbla]

En manga kostar inte en miljard kronor och tusentals folk som arbetar på den
En enda person kan ha fullständig kontroll över innehållet (nästan)
En manga har inte samma restriktioner vad gäller längd.
En manga behöver inte censureras lika tungt utan kan ha mer grafiskt innehåll
Givet 1, 2, 3 och 4, inom manga som medium kan kreativitet flöda mycket friare än vad det kan inom anime.

Jag tänkte härom dagen att det är ett rätt genialiskt system det här att adaptera manga till anime. Som animeproducent kanske man inte vill investera i ett osäkert projekt med tanke på hur mycket det kostar, men som kreativ person, om man tycker att man har en historia som passar mediet, så antar jag att man har större möjlighet att få igång ett mangaprojekt för att berätta sin historia. Animepubliken och mangapubliken överlappar en hel del, så om man som animeproducent är intresserad av att adaptera en manga så kan man se redan innan man gjort sin anime ungefär hur välmottagen den är.

Det förstås inte att säga att alla idéer inom tecknat måste sluta som anime eller att en manga inte kan stå på sina egna ben (ofta gör de som sagt det bättre än deras adaption), men den här tanken gjorde mig glad. Det känns bara som ett så effektivt system som är vänligt emot både investerare och författare.

[Klona]

Originalet: Mangan är inte alltid men många gånger originalkällan av verket och då får du serien som den var tänkt att vara och bäst av allt du slipper utfyllnadskapitel.

 

Censur: Som både Dread och Volbla är inne på så kan mangan vara väldigt blodiga utan att de censureras. Vill skaparen att du ska få känslan av det är blodigt, äckligt, fruktansvärt så tycker jag att det ska visas (till en viss gräns då).

 

Tempo: Eftersom det är du som läser så kan du välja till en viss del vilket tempo det ska vara, vill du bara läsa pratbubblorna och sen gå vidare eller om du vill betrakta bilderna och hitta roliga saker eller bara njuta av bilderna är helt upp till dig.

 

Inre monologer: Animén har fördelen av att röstskådespelaren kan styra tonen på allvaret på sin inre monolog med hjälp av sin röst men trots det så tycker jag oftast att det blir bättre i mangaform i och med att den där oftast är mer detaljrik.

 

Friare tyglar än animé: Visst att mangan vill sälja många exemplar men mangan kan oftast köra på sitt spår som skaparen vill till skillnad från animén som kanske har krav att det ska säljas leksaksrobotar med den här animén, söta tjejer som är halvnakna så att det ska säljas Blurayskivor som visar lite mer än vad TV-versionen gjorde.

[Sceleris]

Jag gillar ju främst anime, men manga har onekligen ett antal fördelar, däribland (i ingen intern eller extern ordning):

• Knäpp handling! Visst finns det en del knäppa berättelser i animeform, men utbudet är större i manga. Och jag gillar att kolla in knäppa berättelser! Till exempel om en dryg tjock kille som är besatt av en ännu socialt lägre tjock killes stank? Eller om en tioåring som blir med barn (samhällsdrama, inget fuffens!)? Eller om en värld där vissa flickor som kommit i puberteten en gång i månaden får monsterliknande järnutskott?
• Lång, jämn handling! Den som började läsa One Piece som trettonåring 1997 är idag 29 år, och har kunnat läsa i princip ett kapitel i veckan i mer än halva sitt liv. Man växer med figurerna på ett sätt som man inte gör när man följer en animeserie i ett halvår (och speciellt inte när man plöjer igenom 26 avsnitt på två dagar). Och sen, om man då ändå plöjer igenom en manga, så är det ju oftast så att en manga kan vara längre än sin animeversion. Hajime no Ippo har mer än 40 timmar anime men har ändå inte avverkat hälften av sitt källmaterial!
• Man får bestämma sin egen takt! I anime så är ett tråkigt avsnitt på 22,5 minuter i en dålig serie lika långt som ett spännande avsnitt i en bra serie, men ett kapitel i en skräpmanga kan man skumma igenom på några ögonblick! Samtidigt gillar jag att läsa bra, snygg manga långsamt.
• Teckningarna är snyggare! Jag älskar ju animation som hantverk, men en stillbild som en mangatecknare lagt ner en arbetsdag på (eller, i fallet Miura/Berserk, en arbetsvecka?) ser lätt bättre ut än den stillbild en animatör arbetat på i en tid som räknas i minuter.
• Andra uttryckssätt! Okej, jag vet inte om jag skulle säga att det är en fördel, eftersom anime har möjligheter som inte manga har, men jag tänker på att i manga kan en tecknare använda bildrutornas förhållande till varandra för att ge speciella effekter, och en läsare kan bläddra för att jämföra bilder utan att störa läsandet nämnvärt, till exempel om en bild på sida 180 speglar en bild på sida 10 på ett sätt som antyder något om karaktärerna.

[Sceleris]

Dag 2: Berätta om en favorittecknare!

Som trogna mangaläsare har vi många tecknare vi gillar. Berätta om en av dem! Är det tecknarstilen som lockar? Berättarstilen? Idéerna? Eller kanske tecknaren helt enkelt verkar som en rolig prick?

[Bera]

Kazuo Umezu verkar vara en skön lirare från vad jag har hört och läst. En ständigt glad, exentrisk mångsysslare klädd i polkagrisrandigt som ritar döläbbig skräck.

[Dread]

Jag skäms nästan lite över att säga det, men jag är inte speciellt insatt i någon mangatecknare eller för all del animeskapare. Däremot så uppskattar jag Eiichiro Oda för One Piece. Han verkar vara en riktig kämpe som verkligen slåss för att leverera mangan i tid, och till skillnad från flera andra tecknare så verkar han/One Piece ha väldigt få längre uppehåll vilket för mig är ett stort plus, även om man förstår att alla behöver semester ibland. 

[lolcatinti]

Takeshi Obata. Framför allt är jag såld på tecknarstilen i Bakuman. Varje bild är intressant. Det spelar ingen roll att det handlar om några som sitter i ett kontor och tecknar, trots detta är varje ruta uttrycksfull och fängslande.

Nyligen fick jag reda på att Takeshi Obata är den som tecknade Hikaru no Go. Redan där (sent 90-tal) tycker jag att tecknarstilen har något speciellt. Den är inte lika säregen som på senare tid, men uttrycksfull. Inte vem som helst kan teckna intressanta serier om barn som sitter och spelar Go.

[Hikari no Hohenheim]

Attans att jag skulle missa den första dagen; jag som hade saker att säga! Men nåja, det mesta jag tycker om saken hade redan sagts av andra, mer eller mindre.

 

Vad gäller Dag 2: Jag har svårt att peka på en specifik tecknare; väldigt få skapare jag kommer att tänka på har gjort mer än ett verk som jag verkligen gillar. Jag skulle kunna nämna Eiichiro Oda för One Piece, eller Hiromu Arakawa för Fullmetal Alchemist: båda har en igenkännerlig stil, och båda har skrivit historier som fängslat mig under en lång, lång tid. Det är dock osäkert om jag kommer att gilla det de gör härnäst (har ännu inte läst Silverskeden), bara för att det är samma tecknare. Jag älskade Harry Potter, men kunde inte alls komma in i The Casual Vacancy av samma författare.

 

Fast tja, från ett visuellt perspektiv skulle jag vilja nämna Bleachs författare, Tite Kubo (eller Kubotite, som han skrivs i Japan). Säg vad man vill om Bleachs handling, men serien är värd att läsa enbart för de spektakulära striderna han tecknar.

[Sceleris]

Dag 3: Hur ofta läser du om?
En av de fina grejerna med manga över anime är att det är lättare att plocka ut ett pocket ur bokhyllan för att läsa lite bara för att man känner ett par sidor, än vad det är att plocka fram en anime-DVD bara för att man är sugen på att se någon enstaka scen.

 

Oavsett om du gillar att återvända till någon viss volym, eller om du gillar att plöja igenom gamla favoriter från start till slut, hur ofta brukar du göra det? Vilka serier, och varför?

[Dread]

Det finns flera mangor som jag kan läsa om från år till år, vissa är riktiga mästerverk, Hikaru no go är ett sådant exempel, men framförallt Berserk läser jag om med jämna mellanrum. Anledningen är nog att den är så förbaskat bra och det kommer ett nytt kapitel så sällan :( 

 

Dessa två läser jag nog om minst en gång om året (troligen två), men sen är jag mer benägen att se om en anime än att läsa om en manga, vissa animeserier tröttnar jag aldrig på ^^ 

[Bera]

De första 4 Naruto böckerna skulle jag kunna läsa om varje dag om jag hade tid. Jag tror jag har fyra uppsätningar av böckerna spridda i mitt hem och min arbetsplats som jag kan bläddra i om jag har 5 minuter över. Dessutom har mina ungar (3 och 5 år) några favoritavsnitt i Naruto och Astor Boy som vi kan läsa lite då och då i väntan på kokande potatisar eller strax innan tandborstning.

[nebukanessar]

Läser väl om av tre olika anledningar. Den första är att jag nästan alltid läser om, eller läser in mig, när jag får en ny volym av en serie. Andra är det hederliga referensläsandet där manga faktiskt kan vara till hjälp oftare än man tror. Dels för otakurelaterade saker, men har även ofta använt manga i både jobb och privatliv.

Avslutningsvis är det naturligtvis favoritplöjningen där Happy World, Bitter Virgin, Ayako, Chobits och NGE måste läsas minst en gång per år.

[Klona]

Jag har nog aldrig läst om en hel manga någon gång men jag har läst om ett par arc eller volymer ett antal gånger. När min syster bodde hemma så läste jag hennes Dragon Ball volymer ett antal gånger var men volym 3 tog nog rekordet som jag har läst om jag vet inte hur många gånger. Då och då tar jag ut en One Piece volym och läser för att jag inte har något bättre för mig eller för att jag helt enkelt blev sugen på att just uppleva en händelse en gång till.

[Sceleris]

Dag 4: Har du läst en serie som tog slut i förtid?

Det kan hända även den bästa av oss. Eller, ja, tecknarna. Populariteten dalade för fort, eller kanske den aldrig tog fart till att börja med, så redaktionen tog beslutet: serien ska läggas ner om tre nummer. Vad som följer är ett ruschat slut som inte gör någon läsare speciellt nöjd.

 

Har det hänt dig? Kan du komma på någon serie som du önskar hade fortsatt längre än den gjorde?

[Daxter_SSJ4]

Skulle Franken Fran kunna räknas här? För det slutet asså. Kom från ingenstans, handlingen blev helt avbruten och inga frågor hann bli besvarade. Och det var runt volym 8, så att den skulle sluta då var helt oförväntat.

 

Sen finns det ju också one-shots som man önskar att det fanns mer av. Hotel är ett populärt exempel, även om jag själv inte ser något bra sätt att förlänga den på. Vissa saker kanske bara borde vara korta.

 

En tredje sak, ärligt talat skulle jag säga att det känns bättre när något slutar i förtid än för sent. När något jag lagt ned lång tid på att läsa slutar känns det liksom tomt i mig. Som när man slutar med en ovana, samma känsla om att något saknas.

[FrisseFrissén]

Såhär rent spontant kommer jag att tänka på Iris Zero, som fick ett väldigt abrupt slut när en av seriens upphovsmän blev sjuk. Den kanske inte räknas, men det har gått mer än ett år utan att varken tecknaren eller författaren gett något besked om seriens framtid. Vad det rörde sig om för sjukdom vet jag inte, men om sjukskrivningen varat i över ett år måste det vara något allvarligt. I och med att det inte var något planerat avbrott slutar sista kapitlet mitt i berättelsen, med en cliffhanger. 

[Klona]

Ragnarök (om den räknas) slutade väldigt tvärt. I bok 10 eller något sådant så var det en notis om att skaparen ville börja med TV-spel och då tog mangan slut mitt i händelserna. 

[Sceleris]

Kanske var ett dumt ämne att ha (dag 4) när MyAnimeList är nere...
 
Dag 5: Berätta om en manga du följer nu som du tycker att fler borde läsa!

[lolcatinti]

Dag 5: Berätta om en manga du följer nu som du tycker att fler borde läsa!

Silver Spoon, aka Silverskeden, är en manga som just nu går i Japan, som handlar om några ungdomar på ett jordbruksgymnasium. Serien är i slice of life-genren, har rätt mycket feelgood-känsla och har många pedagogiska utläggningar om hur olika jordbruksprodukter tillverkas. Hiromu Arakawa ligger bakom serien. Hon har tidigare gjort FullMetal Alchemist och hon kommer själv från en jordbrukarfamilj. Redigerad september 5, 2013 av Sceleris
Citat så frågeställningen syns på samma sida.

[Daxter_SSJ4]

Jag känner mig inte riktigt kapabel till att svara den här frågan, då jag inte har någon aning om vilka serier som inte är populära. Som du sa är MAL nere, men även omsidan hade vart uppe så hade det vart svårt att bedöma. När det kommer till anime så kan man ju enkelt bestämma att serier med mindre än 15k tittare är opopulära, men med manga känns det som att alla serier surrar runt 2-3k :/ En annan anledning är att t.sk.f. anime så är majoriteten av manga inte översatt (anime äldre än tio år räknas bort), vilket leder till att de genuint opopulära serierna helt enkelt inte kan läsas av de flesta utanför japan.

 

Om jag skulle vara tvungen att säga något så känns det som att inte så många läser klassikerna (gäller för anime också) Ni vet, Tezuka, Nagai, Yokoyama, Ishikawa, Miuchi, Ishinomori, Takemiya etc. För mig är en kul del av det att se hur alla framtida serier, både manga och anime, har inspirerats av dem. Inte för att säga att de är dåliga eller något dock. Devilman är trots sin ålder en av mina absoluta favoriter. Jag vet inte varför så många avstår från dem, jag själv brukade också. Trodde allt gammalt vart skit för småbarn och dåligt ritat. Lyckligtvis överkom jag det när jag var sexton och faktiskt började kolla på och läsa gamla serier.

 

Edit: Att MAL skulle börja fungera precis efter att jag postade det här :/ Även om jag sa att det inte skulle hjälpa så mycket så kanske man kunde hitta någon med superduperlågt antal läsare.

 

Edit2: Tre serier med färre än 1000 läsare jag skulle rekommendera är

Araragi Express: Brottsdrama. Unik känsla, på den, älskar hur den är ritad.

Even a Monkey Can Draw Manga: En studie i manga. Även om den är utdaterad nu så har den intressant info och förvånansvärt mycket är fortfarande sant. Som hur de förutspådde att nästa stora grej skulle vara en ninjamanga (detta var bara några år innan Naruto började). Framförallt är den rolig att läsa.

National Quiz: I en väldigt absurd framtid har Japan blivit stormakt av den grad att landet mer eller mindre styr hela världen. Den Nationella Quizzen då är ett tv-program där deltagarna kan vinna bokstavligt talat vad som helst, och har ersatt regeringen. Mangan är lite som 1984 på LSD.

[Hikari no Hohenheim]

Dag 5: Berätta om en manga du följer nu som du tycker att fler borde läsa!

Tja, ingen av de serier jag läser faller i denna kategori. Alla har nog hört talas om Naruto vid det här laget. Visst läser jag också Rave Master (Groove Adventure Rave) just nu; den är i och för sig inte jättekänd, men inte heller jättebra. Men det finns något mysigt i Hiro Mashimas berättarstil, som påminner om One Piece men ändå inte, vilket får mig att vilja läsa vidare. Så nog kan jag rekommendera den till folk som gillar Shonen men har tröttnat på de stora mainstreamserierna.

[Sceleris]

Shit happens.

 

Dag 6-10: Har du någonsin tvingat dig igenom en hel manga som du tyckte var plågsam att läsa? Vad tyckte du om den efteråt?

[Klona]

Av någon anledning skiljer mina principer att se/läsa klart en serie mellan animé och manga. Ser jag på en animé så vill jag se klart den även om det är plågsamt (det går förstås till en viss gräns). Medan  när jag läser mangor känner jag inte av samma skyldighet av att läsa klart serierna, så det har hänt ett par gånger att jag kommer ikapp en serie och sen läser jag den inte i och med att jag tycker att jag inte inte har tid att läsa den eller att jag har tappat intresse för den. Av den anledning har jag aldrig tvingat mig att läsa igenom en manga trots att jag inte vill för jag har helt enkelt slutat läsa den. Med det sagt så har jag fortfarande tankar att avsluta dem som är avslutade men då får jag komma med ett svar när det händer.