Nu ska vi se! Må/To: Cowboy Bebop

[Klona]

Session 12: Jupiter Jazz

 

Vicious lever! Han verkar vara av samma sega virke som Spike eller är det mer i stilen av att den ena kan inte dö förens den andra dör? Hur som helst verkar inte hans chefer så glada över att han bestämmer lite själv över vissa operationer men till slut får han ändå göra som han vill men han får med sig en hantlangare som troligtvis både har syftet att skydda honom men samtidigt hålla ett öga så att han inte tar för stora friheter. Innan Vicious går säger ledaren att en orm inte kan svälja en drake som menar att han inte kan störta eller ta över organisationen  trots att han är som en orm.

 

Spike handlar precis likadant när han hör namnet Julia nämnas som när han såg Mao. Utan att tänka beger han sig iväg och han och Jet hamnar än en gång i bråk och säger saker som att de bara är vänner så länge det inte handlar om det förflutna och att de bara hängde ihop för att de trodde att den andra behövde sällskap. Spike nämner precis innan han åker att han inte förstår på sig själv vilket tyder på att han vet att det är onödigt av honom att göra som han gör men känner ändå att han måste göra det. Det är inte så ofta i serien vi fått se Spike arg men när gängledaren tror att Spike är Vicious så blir han det och bjuder på en cool slagsmålsscen som är av lika bra kvalité som i första avsnittet.

 

Faye verkar ha lite svårt med sina känslor, först går hon med i besättningen och sen lämnar hon besättningen för att hon inte vill att de ska komma henne närmare än vad de redan gjort, eller för att skydda dem.

Diggade scenen när Jet går in på baren och bartendern tror att han är efterlyst och försäkrar Jet att han kan slappna av där för det är en bar där efterlysta hänger.

 

Till sist vill jag säga att jag verkligen diggar stämningen i det här avsnittet, den påminner om en lugn blues låt med vissa toppar.

[Sceleris]

Avsnitt 9

Produktionen. Watanabe regisserade avsnittet. Jag tycker att det är ganska snyggt, som sekvensen där Jet letar efter ledtrådar och bilden växlar mellan Jets ben och den som han pratar med. Sen är det förstås snygg animation, ett av de snyggare avsnitten så här långt. Mycket bra karaktärsanimation, och snygga teckningar med många detaljer, men speciellt rymdstriden i slutet är fantastisk! Värt att observera att Dai Satō skrivit manus om detta avsnitt om en AI, för han har ju etablerat sig som något av en SF-animemanusförfattare.

Men det var en del konstiga scener, som den där polisen kommer och sparkar in Eds dörr. Den var kul, men den har ju ingen påverkan på handlingen, polisen bara lämnade henne ifred efteråt. Jag antar att den är med för att den visar två saker: dels att den introducerar handkontrollen, så att vi direkt förstår vad som händer i slutet när Ed kontrollerar Bebop, dels ser vi att polisen gör tillslag mot hackare, vilket Jet anmärker senare: "en perfekt ursäkt för polisen att jaga hackare." Det låter alltså som att det är något slags oenighet mellan polis och hackare, vilket låter rimligt, men jag kan inte minnas att det har någon speciellt betydelse varken för seriens handling i stort eller avsnittet i sig. Varken "hackare är ett problem" eller "hackare är missförstådda" är teman i serien, så scenen där Ed styr polisskeppet skulle kunna uteslutas för att strömlinjeforma avsnittet (och serien) lite mer. Bara att flytta helikopterförklaringen någon annanstans.

Ännu mer märkligt är avsnittet i sig. Vad händer egentligen med MPU? Ed blir zappad när hon laddar ner MPU. Det hade väl varit för mycket att anta att hon laddat ner honom rätt i hjärnan (SF-Dai Satō!), men han är väl inte med senare i serien vad jag minns. Samma med resten av "Internet som något man simmar runt i"-cybernettemat. Det är nästan så att jag undrar om Dai Satō hade velat ha någon Ghost in the Shell-aktig "subplot" om AI och cyberbrott.

Ed. Vi ser att hon är knasig, för hon skriver med tangentbordet och pratar rappakalja och stapplar runt som en jag-vet-inte-vad. (Ni vet väl vem en av inspirationskällorna är? Seriens musikaliska kompositör Yoko Kanno!) Vi ser att hon är munter, för hon verkar ta allt med antingen ett leende eller förvåning. Vi ser att hon är ett barn, för hon leker hela tiden och pratar om sig själv i tredje person. Vi ser att hon är intelligent, för hon kan hantera konstiga maskiner och verkar också kunna bygga ihop dem själv, som den där helikoptern ihopsatt av skräp. (Samt att hon är en berömd hackare, förstås.) Också anmärkningsvärt att hon inte bor under jord med andra människor: hon är/vill vara, likt de andra i serien, "fri".

Så vitt jag ser det är Ed mest komisk relief. Jag kan inte minnas att hon är med i någon dramatiskt mer betydelsefull roll. Hon skulle egentligen kunna skrivas ut ur handlingen utan några större problem. Problem för handlingen alltså. Jag tycker om Ed och vill att hon ska vara med, förstås, och det är tankvärt att hon är med: hennes betydelse är just som komisk relief, att hon ska balansera de tyngre elementen något.

Jag tycker fortfarande att det är ganska mystiskt att Ed blev så intresserad av just Bebop. Det är ju 100 000 prisjägare i solsystemet! Visst att hon föll för deras fria attityd, men hur hittade hon dem från början? Var det rena slumpen? Eller hade hon hört talas om eller sett dem någonstans?

Världen. Vi får förstås, som Klona skrev, veta hur tillståndet är på jorden, där folk bor under jord. De verkar inte ha någon lyx, men inte mycket värre än folk i slummen ute i solsystemets städer. Men vad jag tänkte specifikt på var att skicket på satellitens landsmärkning, "United States" med flagga, antyder att de gamla jordstaterna är intet längre. Det kunde vi också gissa oss till, men här är då lite mer belägg för det.

Spike och hackern. "Är du rädd för hackare?" "Jag bara avskyr sånt där jobbigt." Kanske vi kan säga att Spike är praktiskt lagd, inte en teknikmänniska, som Klona skrev, att han inte gillar teknik annan än den han kan se och förstå. Kanske han har svårt för och kan inte lita på sånt han inte förstår. Eller så är han bara gammaldags av sig. Mer än Jet, som är nio år äldre, som är ganska duktig på datorsystemen. (Kanske därför som Jet reagerade när Faye pratade om feta äckliga datornördar. "Så kanske de var när du var ung, men nu...")

Det är när han hör hur svårt uppdraget är som Spike reagerar och säger att han vill göra det. Kanske vill han bara utmana sig själv (typ han känner bara att han lever när adrenalinet pumpar), kanske vill han ha en del av kakan. Men det kanske är så att han inte vill lämna jobbet åt Faye eller Jet, för att det är för farligt? Han sa ju att de fick ta hand om det, så det naturliga hade ju varit att lämna honom vid sidan om hela grejen. Isåfall måste han skjuta in med "låt mig ta hand om det, jag gillar spänning".

Spike-liknelser: Ööh, kanske Spike är som MPU? Isolerad, ensam, men väntar på att någon tar kontakt?  Kanske lite långsökt, men Spike har ju också ett iris-tema på gång.
 

 
(Från: avsnitt 9, öppningsvinjetten, början av avsnitt 6.)
 
Fast, ja, som doppler anmärkte, för MPU är det väl förmodligen snarare en 2001-referens.

[Daxter_SSJ4]

 

 

(Från: avsnitt 9, öppningsvinjetten, början av avsnitt 6.)

 

Fast, ja, som doppler anmärkte, för MPU är det väl förmodligen snarare en 2001-referens.

Huh, jag tänkte på Votoms direkt när jag såg den där. Eller inte den gröna kanske.

[Sceleris]

 

Cowboy Bebop

Session 13: 【Jupiter Jazz (del 2)】

Premiär: 29 maj 1998

Andra visningen: 21 januari 1999

Regi: Shin'ichirō Watanabe
Avsnittsregi: Ikurō Satō (avsnitt 2, 6, 9)
Manus: Keiko Nobumoto (avsnitt 1, 3, 6, 12)
Bildmanus: Tensai Okamura (avsnitt 6, 7, 12)
Animationschef: Takahiro Komori (avsnitt 9)
Mechaanimationschef: Masami Gotō (avsnitt 3-12)

Avsnittets handling: Medan Spike ligger på marken, är Faye och Gren hemma hos honom och fortsätter prata om kamratskap. Gren och Vicious var kamratsoldater i kriget på månen Titan. Vicious räddade Grens liv och gav honom en speldosa. Efter kriget, berättar Gren, så vittnade Vicious mot honom, vilket fick honom arresterad som spion. På grund av fängelset blev han drogberoende, och drogerna hade könshormonella bieffekter. Nu vill han träffa Vicious för att bli säker, om han så dör på kuppen. Faye blir upprörd över att bli räddad och sen lämnad. Hon skjuter efter Gren, som övermannar henne. Samtidigt är Jet Faye på spåren. En bartender som sett henne berättar också att Julia var i staden en månad för två år sedan. Efter minnesbilder vaknar Spike upp: han blev bara skjuten med bedövningsskott. Jet finner Grens lägenhet, och där Faye. Spike flyger runt och letar efter Vicious, när Jet tar kontakt med honom: om han kan fånga Gren, kodnamn "Julia", som har ett pris på sitt huvud, så får han komma tillbaka. Medan knarkuppgörelsen är på väg att börja flyger Jet hem Faye, som säger att hon bara stal 20 000 av dem. Hon frågar honom om vem Julia är, men han vet inte. Förklädd till en kvinnlig kurir lämnar Gren över en säck med droger, och Vicious och Lin lämnar i retur en portfölj. Gren sparkar över den mot Vicious och skjuter så att den öppnas: inuti är en bomb som sprängs. Gren säger att han vet att speldosan Vicious gav honom hade en sändare i sig, och konfronterar honom med sin pistol: Vicious svek Grens tillit. Gren börjar skjuta, och råkar döda Lin just när Spike anländer i sitt skepp. Flygstrid utbryter. Gren blir träffad, och en liten bomb i drogpåsen på Vicious skepp sprängs, vilket tvingar honom till syndikatets skepp. Spike landar för att se till Gren, som kraschlandat och ligger döende. De pratar om Julia, och Spike hjälper honom in i sitt skepp igen. Gren vill till Titan, eller åtminstone dö på vägen dit. Spike bogserar en avliden Gren till rymden och klipper linan. Sedan kommer han tillbaka tomhänt till Bebop, och Jet öppnar. I vardagsrummet målar Ed Fayes tånaglar medan Faye tänker på Julia. I ett ökenlandskap mässar indianen Bull inför en ung pojke. När de ser ett stjärnfall förklarar Bull att det var en fallen krigare.

DO YOU HAVE A COMRADE?

Valfria diskussionsfrågor:

• Vad kände Gren inför Vicious?
• Vad har vi lärt oss om Vicious liv? Om Spikes liv?
• Visste Vicious att Lin sköt Spike med bedövningsskott? Om ja, vad betyder det? Om nej, varför gjorde han det?
• Varför kom Jet efter Faye?
• Hur fungerar relationen mellan de tre vuxna på Bebop nu? Hur skulle ni beskriva den?
• Vad var avsnittets teman?

[Sceleris]

Så, nu har jag fixat allt som ska vara skrivet så här långt. Jag ska reflektera över avsnitt 10 imorgon, men jag har frågor för alla de senaste avsnitten som alla kan fundera på om de vill.

[Klona]

Avsnitt 13

 

Till en början så fascineras Gren av Vicious men sen går det över respekt och vad han tror är vänskap. Även fast Vicious vittnar emot honom så verkar han inte kunna sluta se honom som en vän och fast Faye varnar att Vicious kommer döda honom om han går till mötesplatsen så är han beredd att dö, bara han får reda på varför han förrådde honom. Vid själva bytet av varor så bekräftar Vicious hur hans natur är, han är en som bara bryr sig om sig själv och tvekar inte för att köra med smutsiga trick och hugga folk i ryggen när de vänder sig om. Trots detta så förråder han aldrig Lin, kanske är det för att han inte tycker att det behövs för han kommer ändå dö i förtid eftersom han är så plikttrogen eller är det för att han kanske inte har något agg mot honom. 

 

Istället för att få en klarare bild om Julia med flashbacks och några meningar om henne så tycker jag att hon bara mer och mer blir ett mysterium. Vad var hennes relation med både Spike och Vicious? Varför stack hon? Varför åker hon runt, letar hon efter något? Lever hon ens? Många frågor och de byggs bara på istället för att besvaras.

 

Jet har ju visat sig vara den där kloka föräldern som tar hand om sin familj och troligtvis vill han ha tillbaka den eller åtminstone skydda den. Spike vet han klarar sig bra själv och vet att han inte ens vill ha hans hjälp(lite som en tonåring). Faye å andra sidan brukar ha en tendens att hamna i dåliga situationer även om hon kan hantera sig rätt så bra så brukar det alltid bli lite för mycket för henne så han bestämmer sig att hon har mest behov av hjälp.

 

Väl tillbaka på Bebop så får Spike hänga med ändå fast han inte har med sig Gren. Jet är glad att han är tillbaka men troligtvis lite sur fortfarande och vill inte visa sin glädje och säger kort och gott att han ska skynda sig in så att de kan åka iväg. Väl där inne så är alla lite för sig själv och smälter vad de har upplevt, en aning stel stämning men ibland vill man bara ifred efter vissa saker.

[Sceleris]

 

Cowboy Bebop

Session 14: 【Bohemian Rhapsody】

Premiär: 5 juni 1998

Andra visningen: 29 januari 1999

Regi: Shin'ichirō Watanabe
Avsnittsregi: Hirokazu Yamada (avsnitt 10)
Manus: Dai Satō (avsnitt 9)
Bildmanus: Toshiyuki Tsuru (Gungrave, Hajime Ningen Gon, Kaze no Jojimbo, Naruto, Neo Ranga, Saiyuki)
Animationschef: Takurō Shinbō (avsnitt 4, 8, 11)
Mechaanimationschef: Masami Gotō (avsnitt 3-13)
Animation: Nakamura Production (avsnitt 4, 8, 11)

Avsnittets handling: Kommer.

SEE YOU SPACE COWBOY...

Valfria diskussionsfrågor:

• Gate-bolaget håller alltså något slags designmiss hemlig. Vi vet att en portolycka gjorde jorden obeboelig 50 år tidigare, ungefär den tidpunkt då Hex fick sparken för sina problem med systemets säkerhet. Vi vet inte om olyckan berodde på de problem som Hex såg, men kanske var det så. Nu är portarna nödvändiga för solsystemets befolkning, och det verkar ju ha fungerat problemfritt i 50 år. Gör bolaget rätt i att hålla det hemligt?
• Hex går utan straff för att han är senildement. Tycker ni att senildemens att man får gå utan straff?

[Klona]

Jag tycker att Gate-bolaget gjorde fel till en början och inte gick ut med informationen att de hade sett ett fel i säkerhetssystemet men samtidigt kan jag förstå att de höll det hemligt för om de visste det och inte hade gjort något åt det så hade det fått ännu värre konsekvenser för företaget än vad det fick nu. Nu 50 år senare förutsätter vi att det inte har hänt något märkvärdigt med portarna förutom i just det här avsnittet. Då tycker jag att det är lika bra att företaget håller tyst om allting för skulle de gå ut med det så skulle säkert många börja undvika portarna eller kanske till och med protestera att stänga ner dem för att de kan vara farliga. Många skulle säkert tänka något i stil med "har det hänt en gång så kan det hända igen". Jag själv ogillar alla typer av hemlighetsmakeri men ofta kan det nog bli mindre kaos av att den stora massan inte vet om det, "det man inte vet lider man inte av".

 

Slippa straff för att man är senildement har jag svårt att ge ett klart svar till då jag gärna skulle vilja veta vad individen har gjort. Straff är ju både till för att lära personen att det den har gjort är fel och förhoppningsvis tar den lärdom av det och inte gör om det. Sen är det också till för stilla vreden på den utsatta eller den stora massan, det t.ex kanske känns lite bättre för folket om den personen åker in i fängelse i flera år för vad den har gjort. För senildementa så försvinner lite av syftet för den personen eftersom den säkert inte kommer att lära sig att den har gjort fel (om den ens överlever straffet). Då är det mer relevant att se på vad de drabbade/folket tycker. Är det ett riktigt grovt brott så kan det bli upplopp om nu den skyldige blir frikänd och då är det enklare att döma personen för den har ju ändå gjort fel även om den inte har en aning om att den har gjort det. Samtidigt om det inte är ett så grovt brott så tycker man att stackarn som ändå inte kommer ihåg någonting kan slippa undan straffet eftersom den inte ens kommer ihåg straffet och kanske inte lever speciellt länge till. Som jag skrev tidigare så gav jag inget bra svar på den här frågan men det kanske kan hjälpa till med att starta en diskussion. 

[Sceleris]

Session 10: Ganymede Elegy

Faye och Jet: "Så han var polis", säger Faye. "Det förklarar saken. Varför vi går så dåligt ihop." Det tyckte jag var intressant. Hon hade just retat honom lite om kvinnor, och han blev brysk. Kanske känner hon att hennes försök till närmanden, som kollegor (och vänner?) sett, är till ingen nytta. Fast sättet hon uttrycker det på får det att låta som att det är bådas fel, och jag undrar om det är så mycket det? Fram till detta avsnitt vill jag säga att Jet har tagit en viss distans till Faye, då för att hon är kvinna och att Jet har haft vissa problem med kvinnor.
 
Jets problem: Wow, den här serien är verkligen tematiskt konsekvent. Vad är Jets problem? Han hade hängt upp sig på kvinnan som lämnade honom för åratal sedan. Vi tänker osökt på Julia, ja, men temat är mer generellt än så: att hänga upp sig på sitt förflutna. Det är kanske inte så diskret, när de använder ärkesymbolen "en stannad klocka". (Den var nämligen avstannad från början. (Och det är en femtontimmarsklocka såg jag nu! Dock är Ganymedes dygn typ 171 timmar, vilket inte är jämt delbart med 15.)) Och det återkommer i avsnitt efter avsnitt. Och sen att Jet är känd som Svarta hunden, snuten som inte släppte taget...

 

Alisa lämnade Jet. Hur påverkade det honom? Han säger att det inte kändes verkligt, att känslorna domnade av. Det påminner om Spikes situation. ("Det här är bara en dröm jag aldrig vaknat ifrån" säger han i avsnitt 5.) Att veta hur det påverkade honom kräver också att veta lite mer om hur han var. På Alisa verkade Jet väldigt bestämmande, planerande, som att han ville ha rätt sak på rätt plats i rätt tid. "Att du väntade på mig när jag kom hem var mer än nog för mig." Och Alisa tycker att han är sig lik, som oroar sig över sådana småsaker (får hon att låta det som) som hur hon ska ha råd att öppna nytt i en annan stad. Att han väntade ett halvår på henne känns också så där, hm, "vuxet" av honom. Föräldramässigt. "Jag väntar ett tag på att du samlar dig, men sen går jag." Sen verkar han verkligen ha känt sig sviken. "Kvinnor förråder lätt andra, men män lever för plikten" säger han i avsnitt 6.

Att han kastar klockan blir mer än slutet på hans förflutna med Alisa, tror jag. Det blir en ny början.

 

Obligatoriska Spike-liknelser: Jag har redan sagt Jet, då de båda satt fast i sitt förflutna, men det är mer än så. Jets jakt på Rhint och Alisa påminner om Spikes jakt på Asimov och Katerina i avsnitt 1. (Jaktmusiken i avsnitt 10, den där Kiss from a Rose-pastischen ELM, spelas för övrigt i första avsnittet också, om än inte i själva jakten.) Och så är Rhint lika gammal som Spike (27), och på flykt (eller vill fly) med sin kvinna. Lyckligtvis slutar detta avsnitt bättre för de inblandade än avsnitt 1.

 

Några få tankar: När Jet är i land så skruvar Spike i skeppet, med komisk effekt, medan Faye solbadar och Ed fiskar. Varför? Poängen där är väl att visa dem när de slappnar av, men de hade kunnat göra något annat. Någon valde att de skulle göra just detta, så det betyder att det inte är orimligt att åtminstone prata om det.

 

Först då. Vem är det som är bäst på mekanik? Jet. Det är han som brukar knalla runt i skeppet och skruva i motorer. När Spike gör det nu så verkar han nästan ha sönder mer än han lagar. "Utan Jet står de på ostadig mark", utläser jag, och ger honom ett par till pappa-poäng.

 

Faye då? Okej, tänk först på att hon pratade med Spike på trapporna till polishuset, om att Jet plikttroget hälsar på sitt ex. "Du tänker helt fel om du tror att din gamla kvinna tänker på dig", säger hon och antyder att man måste gå vidare. "Du tänker helt fel om du tror att alla kvinnor tänker som du" replikerar Spike och tar Jet till försvar, men också sig själv: det blir ju också ett uttalande om Julia. Han lever fortfarande med henne i åtanke. (Och på tal om "kvinnor" som absolut inte tänker som Faye? Lysande! (Observera även Eins min.))

 

På skeppet direkt efteråt solar hon. "Män" suckar hon och oljar in sig. "Varför kletar du på det där?" frågar Ed. "Man bevarar vacker hy genom ihärdigt arbete som verkar meningslöst. Förstår du?" Ed smeker kinden mot hennes ben. "Jag fattar! Det är meningslöst!" Och sen, just när Ed fått napp på sitt fiskespö, ett napp som biter av linan, flyger Spike flyger iväg och gör henne irriterad.

 

Okej, det kanske känns överanalytiskt, men jag tänker alltså att allt detta är sammankopplat. Efter att ha uppmanat killarna till att glömma sina gamla flammor så visar hon upp sin kropp som hon har självförtroende för. Spike uppmärksammar henne inte alls, utan bara meckar på sitt skepp, men Ed gör det. Eds fiske är som Fayes "fiske": kanske tog Spike ut skeppet i solen för att hon var där (han kanske är insnöad på Julia, men han är ju inte könlös), men likt Eds fisk så blir hon utan byte.

[Sceleris]

Session 11: Toys in the Attic

 

Det är ett kul avsnitt, men jag har inte så mycket att säga om det. En sak: tycker ni inte att det känns som att Jets och Fayes relation har ändrats lite? Liksom, när de spelar tärningsspel, borde inte Jet fatta att hon fuskar? Även om han inte skulle fatta det, skulle han verkligen ta det med så god ton? Jag tänker att efter förra avsnittet, när han kunde kasta sin klocka och lägga Alisa bakom sig, när han väl förstod varför hon lämnade honom, så kunde han börja lita på kvinnor igen och ge Faye en chans att bli en del av laget. Att förlora i tärningsspel skulle kunna vara "teambuilding". Eller så kan man se det som att han nu, medvetet eller ej, litar på att hon inte fuskar. Även Faye verkar vara villig att närma sig honom lite, när hon går med på att låta honom låna tillbaka kläderna. Sen att Spike både tar väl hand om en biten Ein och oroar sig för Ed får det att kännas som att de börjar bli ett lag.

 

Sen hoppas jag att ingen missade förhandstitten inför avsnitt 12, där Ed förklarar att serien tog slut för att alla utom hon dog, "så från och med nästa vecka så visar vi Cowgirl Ed!"

[Sceleris]

Just det, jag glömde ju en sak om avsnitt 11: temat! Det är kanske den roligaste applikationen av seriens tema om det förflutna och hur det kan komma tillbaka.

 

Till nästa avsnitt då.

Session 12: Jupiter Jazz (del 1)
 
Symboler och metaforer: Vicious är kyla – hans ledare säger att han har ett hjärta kallare än klimatet på Callisto. Vad händer sen? Klipp till Bebop, där Spike svettas. Sen är han ju ganska eldig i övrigt – som i det där snygga slagsmålet när han blir kallad för Vicious.

 

Faye kallar sig för en fé, för att hon ser sig själv som flyktig.
 
Faye, Jet och Spike: När Spike får höra namnet Julia så vill han åka direkt. "Men Faye då? Det är laglöst där, en ensam kvinna kommer inte klara sig där!" "Är det sympati?" "Ja, sympati med pengarna hon stal!" "Jag ska åka och leta efter min kvinna. Leta du efter den andra kvinnan om du vill." "Så du har inte tänkt ha nåt med saken att göra?" Jet vill få det att låta som att det handlar om pengar eller är en principsak, men han är verkligen orolig för Faye och blir stött när Spike sätter sin gamla flamma framför familjen på Bebop.

 

Faye nekar Grens omtanke på baren, kanske för att hon misstänker hans motivationer, och vill istället spöa skurkar i en gränd för att hon är frustrerad. Förmodligen för att ingen kommit efter henne från Bebop ännu. Men när Gren ändå kommer och hjälper henne så är det nog något med det som hon gillar, att någon visar äkta omtanke. Sen när hon sjunker ihop i hans soffa så känns det som att hon var intresserad av sådan närhet också, eller åtminstone att hon ville vara åtrådd. Men, som mechagodzilla sagt tidigare, så är hon inte direkt duktig på det där att vara sensuell. Teatern liksom bryts när hon börjar nysa, och det känns som att Gren tänker att "hon är ett barn, ändå".

 

Varför lämnade Faye? I samtalet mellan henne och Gren pratar hon om att hon är en sån fin kvinna att alla män slåss om henne. Är det något hon verkligen var rädd för skulle hända? Jet och Spike är ju män. Men sen säger hon att det är bättre att känna sig ensam när man är ensam, än att känna sig ensam i en grupp. Då låter det snarare som att det var kontakt med männen som hon saknade. "De är bara jobbiga att handskas med, och jag får inte ut något av det." Det låter som att hon säger att "jag har försökt anknyta till dem, men jag får ingen respons". Sen är förstås Grens analys att hon blev rädd för att mista dem, och att hon lämnade först, för att liksom kontrollera det. Det kan också vara sant för Spike: det är inte att han värderade Bebop-gänget mer än Julia, men han kanske på något plan var rädd för att de skulle bli viktigare än henne, så att han sår split just när han åker: lättast att skiljas som ovänner.

 

Spike och Vicious: Det har varit min uppfattning att Spike "stal" Julia från Vicious. Det gör Spikes kommentar ganska ironisk: "Så du går på dejt med Julia och håller det hemligt för mig?" Vicious replik var ur det perspektivet förståelig: "You were always the one leaving others out of the loop", vilket får det att låta som att Spike gick bakom Vicious rygg – vilket skulle förklara deras agg.

 

På japanska säger han "ukegake wa omae no senmon datta na", där "nukegake" i den vanliga japanska nätordlistan står som "stealing a march on". Och "stealing a march on" står i en engelsk ordbok som "to precede someone who has the same goal; to accomplish something before someone else does". Så på japanska tycker jag att det blir mer "att hinna först var väl din expertis", vilket får det att låta som att Spike "vann" Julia mer rättvist. Hm.

[Sceleris]

 

Cowboy Bebop

Session 15: 【My Funny Valentine】

Premiär: 12 juni 1998

Andra visningen: 5 februari 1999

Regi: Shin'ichirō Watanabe
Avsnittsregi: Kunihiro Mori (avsnitt 3, 7, 11)
Manus: Keiko Nobumoto (avsnitt 1, 3, 6, 12-13)
Bildmanus: Tensai Okamura (avsnitt 6, 7, 12-13)
Animationschef: Hiroshi Ōsaka (avsnitt 10)
Mechaanimationschef: Masami Gotō (avsnitt 3-14)

Avsnittets handling: I en mystisk teknologisk anläggning sänker figurer i rena astronautdräkter ned ett slags kapsel i golvet. I kapseln ser man en kvinna som liknar Faye. På Bebop lyfter Jet och Ed, hungriga som oftast, upp en låda med frystorkad fisk som visar sig vara giftig. Istället får han ge sig iväg för att jaga matpengar. Samtidigt ligger Faye på soffan och pratar i sömnen när Ein väcker henne: hon måste tömma hans toalett. På vägen så kommer hon på att hon tycker att Ein liknar någon med tunna ögonbryn ur hennes förflutna: Whitney Hagas Matsumoto. Hon börjar berätta för jycken om sitt förflutna... Vid något tillfälle öppnade hon ögonen, i något slags vätska som tömdes undan för att avslöja en märklig doktor Baccus och hans stela sköterska Manley. De konstaterar att hon är återupplivad och berättar att hon nu har en sjukhusräkning på 300 miljoner woolong. Men hon hade tappat minnet och kunde inte minnas vem hon var. I ett patientrum presenterar sig Whitney som advokat från ett försäkringsbolag. Han har forskat och funnit att hennes namn är Faye Valentine. Han berättar att hon råkade ut för en olycka och att man inte kunde hela henne för 54 år sedan, men nu kunde man återuppväcka henne, "som Törnrosa" (Sleeping Beauty). Det är nu 2068, och hennes värld är mycket annorlunda. Senare flyr hon från sjukhuset till en motorväg, men  Whitney  kommer och hämtar henne med sin bil. Han säger att han ska hjälpa henne med skulden. När han bär henne ser hon en stre ckkod tatuerad på hans nacke: det är ett ID, säger han, något som hon inte har. En musikalisk sekvens visar när han bjuder henne på middag (hon vräker i sig), tar henne till ett bibliotek på stan där hon får se holografiska böcker, och sedan köper han henne kläder och tar henne till ett dansställe. Men de blir förföljda per bil av ett skepp – försäkringsbolaget, säger Whitney – och delar upp sig. Ur synhåll exploderar hans bil. Hos doktorn säger han att Whitney testamenterade allt åt henne, om hon bara ger sitt godkännande. Det gör hon, och finner till sin irritation att allt hon fick av Whitney var mer skulder. Slut på berättelsen så märker Faye att Spike hört allt. Spike tycker att hon är falsk som flytt skulderna och ljuger om sitt förflutna, medan Faye menar att hon inte hade något val och att det inte var lögn för att det kan vara sant. Jet kommer tillbaka med sin fångst, som på nack-ID:t visar sig vara en fet Whitney. I ensamrum kräver hon en förklaring. Polisen kommer i ett skepp, men vi känner igen dem som doktor Baccus och sköterska Manley. Jets oro går i uppfyllelse: Faye befriar Whitney och tar honom med sig i sitt skepp för att gottgöra sin skuld åt honom. Spike följer efter, och i en kort strid mellan skeppen så blir hennes oskadliggjort. "Polisen" doktor Baccus kontaktar dem och säger att de inte vet vem hon var, hennes förflutna försvann i Gate-olyckan. Den riktiga polisen kommer, så doktorn flyr. När Faye lämnar Whitney i fängelset säger han att han talade en sanning: han blev förälskad i Törnrosa. Sen säger han att det också var lögn. Spike väntar utanför. De pratar om hur hon inte har ett förflutet, och Spike säger att hon inte behöver ett när hon har en framtid, och ger henne sin andel av de ynka 19 800 woolong som Whitney var värd. Senare sover Faye på soffan – och någon har målat ögonbryn på Ein.

SLEEPING BEAST

Valfria diskussionsfrågor:

• Vad säger avsnittet om det förflutna och identitet? Vad är karaktärernas åsikter om det?
• Vad tycker de andra på Bebop – eller vad tror ni att de tycker – om Fayes förflutna?
• Varför har Ein ögonbryn?

[Klona]

Tidigare i serien fick vi ju reda på att Faye har en stor skuld men vi fick inte reda på hur stor den var eller varför. Det skulle kunna vara den här skulden hon pratade om (eller en annan) och trots att hon säger att hon rymde från den så kanske hon vill betala tillbaka den för att göra rätt för sig.

 

Förflutna och identitet

Det förflutna är en viktig del till identiteten eftersom det förflutna formar oss till en viss del vilka vi är idag. Bra saker som hänt, dåliga saker som hänt, saker du ångrar etc. Fast det är inte bara det förflutna som formar oss, det är också vår egna natur och vilka vi umgås med (finns troligtvis mer saker). Whitney ville starta om med en ny identitet så han låtsades dö och förde över sin skuld till Faye men han slutade aldrig som bedragare. Kanske ljög han för henne som så många gånger förr, kanske så halkade han bara tillbaka för att han är en sådan person eller umgås han med fel folk. 

 

Spike är inne på spåret att det inte spelar någon roll om hon inte kommer ihåg sitt förflutna för hon har ju alltid en framtid där hon kan göra vad hon vill. Ibland stirrar vi lite för mycket i det förgångna som vi inte har någon kontroll över istället för att leva i nuet och drömma om framtiden.

 

De andra om Fayes förflutna

Ed och Ein vet vi väldigt lite av vad som har hänt dem tidigare men vi har fått lite glimtar av Spikes och Jets förflutna. Av det vi har sett så har vi mest bara sett de dåliga händelserna så kanske är de lite avundsjuka på Faye för att hon inte kommer ihåg något. Det hade varit bra mycket enklare för Spike att inte leta efter Julia eller bära på sitt agg mot Vicious hela tiden och Jet hade säkert vilja ta bort smärtan som uppstod när Alisa lämnade honom men kanske bär han på mer saker som han skulle vilja glömma som vi inte fått reda på.

 

Faye och Whitney

Whitney säger till stor del bara lögner till Faye och han gjorde säkert så att Faye blev mer aktsam men hon verkar ändå på något sätt gilla honom ändå. När han sa att han hade sagt många lögner men en sak han inte ljög om var att han blev förälskad i henne medan hon sov, då ser hon förvånad och Whintney utbrister snabbt om att han skojade och att han ljög. När hon sedan går ut så ser hon väldigt nöjd ut och frågar Spike om de var så desperata att hon skulle komma tillbaka varpå Spike svara att hon har en stor mun. Som Whitney sa så var det troligtvis den enda sanningen han sagt till henne och det gjorde henne glad och samtidigt som Spike jagade henne för att de trodde att hon skulle fly igen. För att minnas Whitney så målade Faye ögonbryn på Ein eftersom det var Ein som påminde henne om Whitney till en början. 

 

Förövrigt tycker jag att Faye såg väldigt söt ut när hon låg i sängen efter att hon hade vaknat från nedfrysningen, både trött och förvirrad. 

[Sceleris]

 

Cowboy Bebop

Session 16: 【Black Dog Serenade】

Premiär: 12 februari 1999

Regi: Shin'ichirō Watanabe
Avsnittsregi: Ikurō Satō (avsnitt 2, 6, 9, 13)
Manus: Michiko Yokote (avsnitt 2, 5, 7, 8, 11)
Bildmanus: Shigeyasu Yamauchi (Casshern Sins, Dragon Ball Z, Dream Eater Merry, Saint Seiya)
Animationschef: Hiroshi Takeuchi (avsnitt 2, 6)
Mechaanimationschef: Masami Gotō (avsnitt 3-15)
Animation: Studio Live (avsnitt 2, 6)

Avsnittets handling: Ett ISSP-fångtransportrymdskepp har gått sönder och kapats av sina passagerare. De leds av Udai Taxim, maffiayrkesmördaren som tog Jets arm. Jets före detta partner Fad rekryterar Jet för att fånga skeppet, men Fad har hemliga avsikter.

SEE YOU SPACE COWBOY...

[Klona]

Avsnitt 16

 

Att Fad slutat röka för tio dagar sedan får mig att misstänka att något hände för just tio dagar sedan, kanske fick han någon diagnos att han inte har så mycket tid kvar eller så kanske syndikatet fick reda på att Udai skulle fraktas till ett annat fängelse och gav honom ordern att döda honom. Jag är inne på två spår.

 

1. Att Fad fick reda på att han är döende och vill göra upp för sitt största misstag som han aldrig kan förlåta sig för, han ber Jet om hjälp för att fånga Udai en gång till eftersom han har kapat transportskeppet. När Fad sedan skjuter Udai så är det dags för att sona för sitt brott och lurar Jet att han tänker skjuta honom och tänker att Jet kommer att försöka skydda sig, vilket han gör. I sin sista stund så vill Fad ändå ha en cigarett och avslutar med "Jag antar att jag inte kunde sluta röka" och somnar sedan in.

 

2. Det där med syndikatet skulle då förklaras varför de säger "Det där hotet fungerar inte längre, tiderna har ändrats undertiden du har suttit i fängelse" när Udai säger att han bär på information. Fad laddar sedan bara ett skott för det är Udai som han ska döda och när han sedan kommer och får reda på att Udai redan har sagt till Jet att det var Fad som sköt honom så ser han ingen annan utväg än att dö för att uppehålla sin heder.

 

Kanske bara är jag men ser inte fångskeppet ut som en Tommy-gun?

[Sceleris]

Cowboy Bebop
Session 17: 【Mushroom Samba】
Premiär: 19 februari 1999

Regi: Shin'ichirō Watanabe
Avsnittsregi: Kunihiro Mori (avsnitt 3, 7, 11, 15)
Manus: Michiko Yokote (avsnitt 2, 5, 7, 8, 11, 16) och Shin'ichirō Watanabe (Baby Blue, Detective Story, Samurai Champloo)
Bildmanus: Shin'ichirō Watanabe (avsnitt 1, 2, 5, 9)
Animationschef: Takurō Shinbō (avsnitt 4, 8, 11, 14)
Mechaanimationschef: Masami Gotō (avsnitt 3-16)
Animation: Nakamura Production (avsnitt 4, 8, 11, 14)

Avsnittets handling: Nära Jupiters måne Europa blir Bebop påkört av ett annat skepp. De nödlandar på Io, men har slut på mat och bränsle. Ed och Ein ger sig ut för att hitta mat, men råkar springa på Domino Walker, ett byte som smugglar hallucinatoriska svampar.

LIFE IS BUT A DREAM...

[Klona]

Roligt avsnitt men jag vet inte om det finns så mycket att säga om det. För första gången sedan avsnitt nio så har Ed fokus på sig i det här avsnittet och det är säkert därför det känns mer avslappnat.

 

Just när besättningen har ätit svamparna så får alla olika sorters hallucinationer och vid första anblick verkade det vara en tillfällighet men sen tänkte jag om det kan vara något att göra med dem som personer: 

 

Spike går uppför trappan som leder till himmelen och en groda varnar honom men han fortsätter gå. Som det är nu så är det ju inte helt otroligt att Spike kommer att dö i förtid när man tänker på hur han kastar sig in i faror hela tiden. Kanske är han likt en drömgångare, han drömmer men ändå rör han sig framåt utan att se eller märka det.

 

Jet börjar snacka med sina träd om att han nu vet universums hemligheter för att i nästa mening fråga vem han var. Jet kan ju rätt mycket om olika saker (även om det kanske inte är så mycket som han påstår här) men även om jag får den känslan av att Jety förstår sig vem han är kanske han tvivlar på det ibland och det är därför han frågar träden vem han var.

 

Faye hallucinerar att allt omkring henne bara blir större och större och sen stiger det vatten över hennes huvud och hon blir omsvept av ett fiskstim. Det skulle kunna vara att hon känner sig liten och ensam i universum och att hon tycker att det är svårt att hålla sig flytande. 

[Sceleris]

Fan vad Klona är bäst, han är alltid den mest pålitliga och punktliga i trådar som denna och julkalendrarna...

 

Som trådstartare får jag ta mig i kragen och komma ikapp!

[Sceleris]

Haha, oj, det är ju idag som avsnittet ska ses. Vad glömsk jag är.

Redigerad oktober 17, 2013 av Sceleris

[doppler]

Ledsen att jag hamnat lite på efterkälken, men den tyngdlösa wienervalsen i avsnitt 11 behöver förstås läggas på högen av 2001-anspelningar. Hade glömt bort den och blev glad när jag såg den igen.

[Klona]

Fan vad Klona är bäst, han är alltid den mest pålitliga och punktliga i trådar som denna och julkalendrarna...

 

Som trådstartare får jag ta mig i kragen och komma ikapp!

Jag tycker det är roligt när personer hittar på diverse olika aktiviteter på forumet och då vill jag visa min uppskattning genom att delta så mycket som jag kan. Just såna här trådar tycker jag är extra intressanta eftersom alla uppfattar olika avsnitt annorlunda och det kan hjälpa att förstå serien bättre. Cowboy Bebop känns bra mycket djupare ut nu när jag försöker reflektera över allas handlande eller varför vissa saker händer än när jag såg den för ca fem år sedan bara för att jag hade hört att den skulle vara bra.  

[Sceleris]

Session 13: Jupiter Jazz (del 2)

 

På ett sätt tycker jag att det här är Vicious två avsnitt. Symboliskt har vi att Vicious är kyla och svarta fåglar, och det utspelar sig på en vintervärld med svarta fåglar. Men det är ju inte berättat så himla mycket ur hans synvinkel – han är ju antagonist, och det kanske är bäst att fokusera på våra hjältar, som ju också är med om mycket i avsnittet.

 

Med denna utgångspunkt så kan man finna ett par intressanta ingångsvinklar. Kanske Gren-Vicious speglar Vicious-Spike? Situationerna är helt olika, förstås, men deras underliggande motivationer kanske är snarlika.

 

Gren trodde sig ju, som Klona skriver, vara Vicious vän, men blev förrådd. Nu vill han veta varför. Han är inte direkt arg, utan vill liksom bara ha ett svar. Ungefär som Jet och Alisa.

 

– Jag såg upp till dig. Jag trodde på dig.

– Det finns inget att tro på. Det finns inget behov av att tro.

(Gren och Vicious)

 

Klona skriver att Vicious bekräftar sin egen lömska natur. Det gör han, men gör han det utan några underliggande meningar?

 

Enligt en Bebop-fansajt så utspelade sig kriget 2068 – samma år som Spike lämnade syndikatet. Om det stämmer så kan vi dra slutsatsen att Vicious och Spikes fiendskap inleddes innan Vicious gick med i kriget. Vi vet inte exakt vad som hände mellan Spike, Vicious och Julia, men någon förrådde någon. Kanske ser Vicious sig själv som ett offer. Kanske ser han sig själv också som förövare på något sätt. Det kan vara så att kärlekstriangeln förändrade Vicious. (Om kriget utspelade sig ännu tidigare så antyder det att Vicious helt enkelt alltid varit "en orm".)

 

Kanske Vicious menade "Det finns inget [med mig] att tro på", för att han på ett sätt klandrar sig själv för vad som hände med Spike och Julia. Kanske Vicious gjorde något svekfullt. Men kanske han menade "Det finns inget [i denna värld] att tro på", för att hans tro är död sedan hans bästa vän Spike "stal" hans kvinna bakom hans rygg, eller något liknande.

 

Om "Gren-Vicious=Vicious-Spike"-teorin stämmer så betyder det att Vicious fortfarande har andra känslor än hat för Spike, som hur Gren tejpat sitt iturivna foto. Det skulle kunna förklara varför Vicious inte dödade Spike när Lin sköt honom med bedövningsskott. Spike skulle inte kunna stå till svars för sitt svek om han var död. Och kanske Vicious har något slags dödslängtan också, typ "jag vill döda Spike och jag vill att han dödar mig". Det kanske är enda sättet för honom som de kan försonas på.

 

Detta med Grens sexuella... "tvetydigheter" är väldigt intressant. Det är mer än en liten ploj för att göra honom harmlös för Faye och låta honom komma nära Vicious. Det är också kopplat till staden som inte bara är utan kvinnor, utan också både lustar efter dem och (som mannen på soptippen) verkar avsky dem. Och vad är vinterstaden också kopplat till? Vicious. Och Julia. Och Gren är kopplad till Julia – förutom det uppenbara i handlingen, förstås.

 

Det var förvisso en sån där typisk manhaftig animeskämttransvestit i avsnitt 12, men jag minns i avsnitt 8 när Faye stormade in på två män i älskog utan att det blev något speciellt av det. Det går nog att argumentera emot den uppfattningen, men det är åtminstone vad jag tyckte. Det är då möjligt att Gren under kriget hade romantiska känslor för Vicious. (Min poäng här är att om serien exempelvis hade varit lika homofobisk som OreImo så hade de inte kunnat ha det som en lugn underton.) Jag är dock inte så säker på om man kan dra det vidare till att Vicious skulle ha romantiska känslor för Spike, men kanske lite? Typ att om staden "är" Vicious, och den enda kvinnan i staden är Gren, och Gren egentligen är en man, och... Spike... okej, nu tappade jag bort mig själv också.

 

(Påminnelse: att tolka serier och filmer handlar inte bara om att tolka vad producenterna har haft för avsikter, utan också att tolka vad man kan utläsa av det som man faktiskt ser. Så även om Bebop-producenterna aldrig tänkt tanken på exempelvis att "Vicious kanske är gay för Spike", så kan det vara intressant att tänka på ändå.)

 

Avsnitten har fler liknelser. Jag har talat förut om hur Julia och Faye har länkats samman i handling och klippning: i avsnitt 5 var det jämförelsen mellan hur Julia tog hand om Spike, och hur Faye gjorde detsamma. Här kommer Faye som enda kvinna till samma stad som Julia en gång kommit till. De satt i samma bar och lyssnade på samma låtar. Faye går i Julias fotspår. Julia var Spikes flamma.

 

Jag har aldrig, innan jag började se om serien för denna tråd, sett något sådant i serien, och ärligt talat har jag aldrig gillat tanken på det: jag har beundrat serien för dess avbildning av vänskap på skeppet Bebop. Jag gillar tanken på platonsk kärlek! Jag avskyr idén om att "män och kvinnor kan inte bara vara vänner"! Men nu finner jag bara mer och mer belägg för att serien parar ihop Spike och Faye! (Jag har speciellt några tunga argument som jag tänker komma till efter seriens slut, men det är då, och nu är nu.) I detta avsnitt är det med sådan utgångspunkt som jag ser på hur Faye muttrar Julias namn när Spike kommer tillbaka till Bebop. Hon undrar över sin rival, troligtvis utan att vara medveten om att hon ser det på det sättet.

 

Faye-Julia leder till fler intressanta angreppspunkter. Faye klagade hos Gren på hur män slåss för henne för att hon är en sån fin kvinna. Spike och Vicious slogs om Julia. Nu när Jet har "förlåtit kvinnor" så verkar han ju ha värmts upp för Faye (som jag skrev om angående avsnitt 11), men kanske det är mer än som bara lagkamrat? Vi vill ju gärna se Jet som en föräldragestalt, men han vill ju inte se sig själv som det. Han vill ju se sig som närmare de andra i ungdom.

 

I detta avsnitt vill jag dock mest se på Jets handlingar som platonskt drivna. Det är ju trots allt det som avsnittet handlar om. Förutom att det – som alltid – handlar om det förflutna, om hur det stannar hos oss och påverkar oss, och hur vi måste lära oss att leva vidare, även om vi, som Gren, inte alltid kan få något svar om varför händelser inträffade som de gjorde... så handlar det ju om kamratskap.

 

DO YOU HAVE A COMRADE?

[Sceleris]

Session 14: Bohemian Rhapsody
 
Har inte så mycket att säga om detta avsnitt, annat än några få punkter.

• Teamwork-känsla av att se dem jaga brottslingar på varsitt håll och sen jämföra ledtrådar på skeppet med Ed.
• Sen hur de snackar, jag tycker om dialogen i avsnittet. Okej, i hela serien, men i avsnittet också. Och det är riktigt fin regi! Typ en överblicksvinkel ovanför en takfläkt, och så går fläkten sönder för att visa hur dålig jaktlycka de har så att de tittar upp, det är snyggt.
• Apropå snyggt, vilket avsnitt! Så många detaljer! Listan över fångade gate-hackare t.ex., en av dem var en 15-årig "Ingemar Vackman", men eftersom han är minderårig så är hans ögon censurerade. Eller att en optisk kabel lyser rött mot kabelknipsaren i några bildrutor. Eller alla tekniska prylar.
• Komiskt! Scenen där Ed får en stöt och kollapsar är briljant. Hur hon sprattlar, hur de andra är lite oroliga en stund för att bara strunta i det när hon sätter sig upp igen.
• Minnet i Eds schackpjäs säger: "First Contact: 01.03.2068" "Last Contact: 35.13.2071" — har de tretton månader i solsystemet?
• På temat "det förflutna" så ser vi en man som har lämnat det långt bakom sig, om än genom senilitet, och är istället förhållandevis lycklig – så länge han får spela schack. Även Jonathan får lägga stölden av sitt livs besparingar bakom sig, och även om han blir en haschrökare så verkar han åtminstone leva lite lättare nu.

Session 15: My Funny Valentine

• Baccus har fått sitt namn från den romerska dryckesguden Bacchus, vilket är vad doktorn menar när han säger "den Bacchus som dränkte fler människor än vad [havsguden] Neptunus gjorde". Sen säger han att han var alkoholist. Varför valde de ett alkoholmotiv åt doktorn? Kanske för det här med att att dricka för att glömma. Om doktorn drack för att glömma sitt eget förflutet (då det är seriens tema) så kanske vi får se honom nu som förhållandevis lyckad, nu när han slutat supa. Han är ju en lurendrejare, men han verkar ju ha kontroll över sitt liv, mer än Whitney. "Acceptera ditt förflutna" skulle kunna vara ett budskap man kan utläsa ur det.
• Varför är Whitney viktig för Faye, trots att han lurade henne? Scenen där han berättar att hon varit nedfryst i 54 år är symbolisk: hennes blick vandrar över rummet för att fokusera på Whitney. Han blir en fast punkt i en ny värld. Eftersom hon inte har något förflutet så vill hon åtminstone ha honom. Därför har hon överseende till och med med att han fejkade sin död och lurade på henne sina egna skulder. Hon blev lurad, men hon har en identitet. (Se även Evangelion avsnitt 26 för en diskussion om betydelsen av fasta punkter för identitet.)
• Spike lyssnade på berättelsen från toan. Jag associerar toan med Faye, för att det var där som de låste in henne när hon kom till Bebop första gången... och så för avsnitt 17. Hur som helst, att han satt där hela tiden antyder att han var intresserad av att höra. (Eller så kanske det luktade illa och han tyckte att det var pinsamt, hi hi hi.) Hans reaktion är lite intressant, han verkar nästan desillusionerad. "Ditt förflutna är ju bara lögner, vad var det där om att vara romsk?"
• Jet var också intressant, när han undrade om Fayes och Whitneys förflutna. "Hennes gamla kille?" Är det att han vill veta mer om en viktig lagkamrat, eller är det avundsjuka? Är han orolig över att lämna dem ensamma tillsammans för att han är rädd att hon blir lurad igen?
• Whitney har ett ID tatuerat i nacken, så att "även om du dör eller glömmer det, så kan man veta vem du är och var du kom ifrån". Från hans perspektiv verkar det vara viktigt: man ska veta sitt förflutna. Doktorns syn, däremot, på de stora frågorna om vem man är, var man kommer från och var man är på väg, är att de inte spelar roll när man är vuxen. Hans släkting Whitney känns i jämförelse omogen, och Faye likaså. Fayes del i Cowboy Bebop blir lite uppväxtberättelse: hon måste kunna lämna sitt förflutna. (Men det gäller kanske alla i serien.)
• Spike säger att Faye har sin framtid även om hon inte har ett förflutet. Jag vet inte riktigt hur mycket tröst det är. Hennes problem i avsnittet var att hennes fasta punkt Whitney och den tid de ägnade ihop var bara på låtsas, och att hon därför blir osäker på vem hon är, men framtiden är ingen fast punkt att basera en identitet på. Och hennes nu är väl också ganska osäkert. Så det är inte obegripligt att hon inte ännu kan släppa sitt bortglömda förflutna.
• Men hon kan släppa Whitney, "han med tunna ögonbryn". Det är hur jag ser på Eins nya ögonbryn: hon ritade för att inte påminnas om honom.

[Sceleris]

Cowboy Bebop

Session 18: 【Speak Like a Child】

Premiär: 19 juni 1998

Andra visningen: 26 februari 1999

Regi: Shin'ichirō Watanabe
Avsnittsregi: Yoshiyuki Takei (avsnitt 1, 4, 8, 12)
Manus: Akihiko Inari (avsnitt 10)
Manussamarbete: Shōji Kawamori (var med om att utveckla världen i serien) och Aya Yoshinaga (animemanusförfattare)
Bildmanus: Jun'ichi Satō (Aria, Evangelion, Gundam 0080, Gundam Z, Kaleido Star, Mahō Tsukai Tai, Pretear, Princess Tutu, Sailor Moon, Tamayura, Umi Monogatari)
Animationschef: Hiroki Kanno (Ayakashi Ayashi, CLAMP Gakuen Tanteidan, Escaflowne, FMA, FMA Brotherhood, RahXephon, Soul Eater, Yū Yū Hakusho)
Mechaanimationschef: Masami Gotō (avsnitt 3-17)

Avsnittets handling: Medan Faye spelar bort sina pengar på hästkapplöpning, anländer på Bebop ett paket adresserat till henne. Det innehåller en Betamax-videokassett, vilket får Spike och Jet att bege sig iväg på en jakt efter en videobandspelare.

SEE YOU SPACE COWBOY...

[Sceleris]

Session 16: Black Dog Serenade
 
Förhandstittarna i serien är så bra.

 

Nästa avsnitt av Cowboy Bebop är ärligt talat tungt och deprimerande. De enda som är med är bedagade, svettiga karlar. Jag gillar det inte, men det är torftigt. Barn borde inte se det. Inte kvinnor heller. Unga karlar gör bäst i att inte heller se det. Nästa avsnitt: Black Dog Serenade. Men alla ni gubbar där ute, missa det inte.

 

Ett Jet-avsnitt med starka vibbar från gamla brottsberättelser. Ett skepp format som en kulspruta, som Klona uppmärksammade, Jets hat, Fads revolver, mannen som just slutat röka, och så själva berättelsen om en gammal polis som dras tillbaka till ett gammalt fall.

• Avsnittet vill påminna om att Jet är en central karaktär. Hans närvaro är nödvändig på Bebop: utan honom faller skeppet ihop.
• Jets arm är viktig för honom. Det påminner honom om hans förflutna. Kanske det är en fast punkt för honom ungefär som Whitney var en fast punkt för Faye. Men är det en negativ sak, är det något han borde lägga bakom sig? I avsnitt 5 sa han att "den här armen, den är priset jag betalade för att jag försökte vara tuff och blev otålig". Jag tycker att det är något positivt, något som kan hjälpa honom att hålla huvudet kallt. Den där otrevliga upplevelsen blev något positivt.
• Men den var nog inget positivt för Fad, trots att han är den som kom undan oskadd. Uppenbarligen har han inte lagt det förflutna bakom sig: han vill sona sitt brott mot sin gamla partner. Jag gillar Klonas teori på att Fad är dödssjuk. Det blir som ett "om jag ska dö så ska det vara genom att sona mitt förräderi". För han tyckte bevisligen om Jet, han ville bilda ett team med honom en sista gång.