Hoppa till innehåll
Anime.se

31 dagar i animens tecken (2012)


Sceleris
 Share

Rekommenderade inlägg

Dag 28: Vilka annorlunda förhållanden i anime tycker du bäst om?

YWMx.png

 

Jag tyckte om Sugimoto och Fumi i Aoi Hana. Sugimoto börjar som en sån där prins-flicka, alla andra tjejers idol, och det verkligen osar "player" över henne. Men relationen mellan dem, likt serien i sig, utvecklades mot mina förväntningar.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Dag 29: Hur öppen är du för "experimentalism" i anime?

När man har sett mycket anime vet man oftast ungefär vad man har att vänta sig, men ibland kommer faktiskt sådant som sticker ut. Kanske en standardmässig robotactionserie överger sin handling för att dyka ned i en uppriktig psykologisk analys? Eller kanske något diffust och mångsidigt som Pinguindrum? Det kan också vara en visuell fråga, om serier med annorlunda stil, som Kaiba, eller serier med scener med annorlunda stil, som häxkollaget i första avsnittet Madoka Magica. Ibland kommer avsnitt av ordinära animeserier där någon animatör får ta ut svängarna så pass mycket att även gemene tittare som annars struntar i animation lägger märke till det. Exempelvis avsnitt 4 av Gurren Lagann visade sig vara kontroversiellt. Hur känner du själv inför brotten mot konventionerna? Har du lätt för obegriplig handling men svårt för "konstig" animation? Eller kanske tvärtom? Tycker du att producenterna ska hålla sig från knäppheter, eller tycker du att lite galenskaper är just vad som behövs?

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Dag 29: Hur öppen är du för "experimentalism" i anime?

Jag skulle säga att hur öppen jag är för "experimentalism" beror på hur bra verket är som jag ser på. Det finns både verk där jag tycker att det fungerar men också där det inte fungerar lika bra. Kaiba är ett exempel där det fungerar visuellt, visst det tog mer avsnitt än vanligt att komma in i den men sen efter ett par avsnitt så tänkte jag inte längre på att det såg konstigt ut längre. Samma sak med Greven av Monte cristo som inte är lika extrem som Kaiba men den sticker ändå ut från mängden och det var lite samma sak som med Kaiba men nu tycker jag att stilen passar hur bra som helst till den serien.

 

Saker där det inte fungerar lika bra är som i Sceleris exempel från Tengen Toppa Gurren Lagann avsnitt fyra, jag tyckte inte om avsnittet då men det var i och för sig 2007-2008 jag såg det så kanske skulle jag gilla det mer idag. Ett speciellt avsnitt från Naruto tyckte jag såg rent ut sagt förjävligt ut och jag ogillade det så mycket så jag la ner animen och började läsa manga istället.

 

Angående handling så tycker jag det är svårare att bestämma vad som är "bra" och det som bara är konstigt, gränsen kan ibland vara hårfin och kan göra skillnaden mellan ett mästerverk och en medioker serie. För dem finns det tre stadier för mig:

1: Jag förstår allt/det mesta.

2:Förstår lite men många frågetecken, jag försöker förstå och hitta samband.

3: Jag förstår ingenting, slutar att försöka förstå verket.

  • Uppröstad 1
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Dag 29: Hur öppen är du för "experimentalism" i anime?

 

Jag tror jag är för experimentellt nyskapande i de allra flesta fallen, till och med när de inte resulterar i något speciellt bra. Även om det inte är bra så finner jag en viss uppskattning i det nya som verket prövar på, åtminstone om det verkar som att skaparna lade ner mycket tid och kärlek på det. Det bästa exemplet för det är nog Panty & Stocking, som är ganska speciell både när det gäller animation och innehåll. Om jag tänker på ett mer surrealistiskt exempel skulle det vara Angel's Egg som jag tyckte väldigt mycket om fastän jag inte vet varför.

 

När det gäller animation så är jag nog ännu mer för nyskapande. Jag prisade den något abstrakta animationen i mysterie/drama-serien Mononoke, och hur den passade jättebra till seriens ton. Jag älskade Hourou Musukos målarfärgliknande palett. Jag har hört en hel del personer säga att de inte klarar av karaktärsdesignen i Madoka Magica, men själv slukar jag ju en annan av Ume-senseis skapelser. Jag tycker den karaktärsdesignen medför en viss charm.

 

Jag kommer faktiskt inte på något fall där ett verk gör något nytt och unikt och jag tycker sämre om den för det. Det beror väl på hur snäv eller öppen definition man föredrar - på ett sätt är allt unikt, men på ett annat är inget unikt - men jag kommer inte på någon gång där jag tänkt "Det där har jag aldrig sett förut" och samtidigt ogillat det.

  • Uppröstad 1
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Dag 30: Vänner för livet: Berätta om en rörande vänskap i anime!

Ibland är de bästa förhållandena i anime de som inte har något med romantisk eller sexuell kärlek att göra. Människor som delar en djup vänskap. Ibland är den uttalad och tydlig, när personerna utbyter blickar av samförstånd. Ibland är den outtalad och kan bara skönjas genom deras handlingar. Ibland kan de till och med förväxlas med rivalitet eller fiendskap. Berätta om något – eller några! – mellan animekaraktärer vänskapliga band som du tycker om. Och varför? Är det helt enkelt rörande? Eller tilltalar det dig på ett ideologiskt eller ideellt plan? Är det kanske en vänskap du avundas?

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Dag 30: Vänner för livet: Berätta om en rörande vänskap i anime!

Ibland är de bästa förhållandena i anime de som inte har något med romantisk eller sexuell kärlek att göra. Människor som delar en djup vänskap. Ibland är den uttalad och tydlig, när personerna utbyter blickar av samförstånd. Ibland är den outtalad och kan bara skönjas genom deras handlingar. Ibland kan de till och med förväxlas med rivalitet eller fiendskap. Berätta om något – eller några! – mellan animekaraktärer vänskapliga band som du tycker om. Och varför? Är det helt enkelt rörande? Eller tilltalar det dig på ett ideologiskt eller ideellt plan? Är det kanske en vänskap du avundas?

NWNl.jpg

 

En av de roligaste ärkebilderna för "Manlig vänskap" är ur Fullmetal Alchemist (2003) när Sig och Armstrong "blev vänner genom sina muskler". Japansk kultur är full av tillfällen då exempelvis svärdsmän (och -kvinnor) lär känna varandras avsikter och hjärtelag genom att korsa svärd med varandra. De lär känna varandra genom strid, inte genom ord. Så varför kan då inte en djup vänskap istället formas av två män som i tävlan spänner sina enorma muskler?

  • Uppröstad 1
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Dag 30: Vänner för livet: Berätta om en rörande vänskap i anime!

Här finns det gott om ar att välja och vraka mellan: Ban och Ginji från Getbackers, Ruffys band till sin klan i One Piece, Mimiru och Tsukasas förhållande i .hack//SIGN osv. Men det jag tänker välja här är något så ovanligt (?) som ett kvinnligt par som jag inte vill slasha: Nagisa och Honoka från original-Pretty Cure. Här har vi en vänskap som inte är självklar från början, tvärt om är de som eld och vatten, med helt olika livsstilar och intressen, och när de tvingas av ödet att slåss mot monster tillsammans är det inte utan att personlighetskrockar kommer i vägen, speciellt när deras ända effektiva vapen är en magisk stråle av vänskap som endast kan avfyras när deras hjärtan är i synk. Men när de väl lyckas ta sig förbi sina olikheter och lär sig att älska varandra som bästa vänner blir det desto vackrare.

  • Uppröstad 2
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

En av mina favoriter bland vänskapsrelationer är nog faktiskt Mitsuba och Sugisaki från Mitsudomoe. På ytan så hatar de varandra; de jävlas alltid med den andra så fort möjlighgeten uppenbarar sig, och de lyckas alltid skämma ut sig inför den andra vilket de hatar ännu mer. Det är så mysigt, för på någon nivå tycker de ändå om varandra. De vill vara tillsammans, fastän de ofta lider närhelst det händer. Jag kan säkert komma på mer intressanta vänskaper, men de här flickorna är så söta :jhappy:

 

Jag tycker den här bilden säger allt.

 

MitsudomoeTruelove-1.jpg

  • Uppröstad 1
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Jag tyckte alltid att Batou och Motoko i GITS hade ett så jäkla fint partnersamarbete och vänskapsförhållande. Jag upplevde det inte som sexuellt, och troligtvis inte de heller eftersom de saknar gonader. Sedan smälte jag lite också när jag såg Lucky Star och Kagami ger upp sin plats åt Konata på Aya Hirano-konserten för att hon ska kunna se bättre.

  • Uppröstad 3
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Dag 31: Fritt ord!

Har du missat något tema som du ville skriva om? Då kan du göra det nu! Eller kanske du vill besvara vad någon annan skrivit? Dela med dig av tankar på hur tråden kan genomföras – kanske du har åsikter om vilka sorts frågor som fungerar? Vilka som inte fungerar? Är det för mycket med ett ämne per dag? Kommer du att medverka nästa år, om det blir av? Låt höra!

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för ytterligare svar.
 Share

×
×
  • Skapa nytt...