Sword Art Online

[Venoz]

Sword Art Online


 


  
Synopsis

In the near future, a Virtual Reality Massive Multiplayer Online Role-Playing Game (VRMMORPG) called Sword Art Online has been released where players control their avatars with their bodies using a piece of technology called Nerve Gear. One day, players discover they cannot log out, as the game creator is holding them captive unless they reach the 100th floor of the game's tower and defeat the final boss. However, if they die in the game, they die in real life. Their struggle for survival starts now...

(Source: Crunchyroll)


Märkte att ingen tråd hade skapats för serien.

Bara jag som älskar serien hitils? Som jag skrev i kommentarerna så håller jag med, det gick nedför efter första avsnittet, men det känns fortfarande som att det håller en väldigt hög kvalitet och det är alltid något jag längtat efter varje vecka. Jag önskar att det var lite mer seriöst ibland och färre avsnitt som inte hade något större med varandra att göra med, men bortsett ifrån det så har jag gillat de viktigare och de mindre viktigare berättelserna.

Jag vet att många klagat på att anime versionen skippar för mycket utav lättromanen, men tycker det är lite dumt att jämföra på det sättet. Alltså, det kan mycket väl vara sant, jag har ingen aning - men det betyder ju inte att anime versionen är dålig bara pga det, utan snarare sämre än vad den annars kunde vara. Jag tycker fortfarande man får mycket för pengarna så att säga.

Hursomhelst, inget mästerverk i mina ögon, men en otroligt bra serie. Jag är helt säker på att detta kommer att vara min favorit ifrån säsongen. Personligen har jag varit mer dragen till den här serien än serier som FMA-Brotherhood eller Fate Zero. Konceptet är ju så himla häftigt, även om det är likt dot hack serierna.

Så, med allt detta sagt.. längtar till avsnittet som kommer den här veckan. Men jag hoppas att de börjar bli mer seriösa -- det skulle vara lite tråkigt om vi får 25 avsnitt där relativt lite händer eller blir klargjort (alltså, för lite utav huvudberättelsen och för mycket sidoberättelser).

[Sceleris]

Jag gillar den än så länge (sett fram till avsnitt 6). Kan inte säga att jag är hänförd av berättelsen, men som pseudo-fantasy är den helt okej. Kanske lite för "ren", lite för "vanilj". Inget exceptionellt bra, inget speciellt dåligt. Teckningar, animation, skådespeleri, designarbete, musik, "kameraarbete", allt är väldigt "by the books". Fast det är ju en del söta animéflickor.

 

Jag önskar att det var lite mer seriöst ibland och färre avsnitt som inte hade något större med varandra att göra med, men bortsett ifrån det så har jag gillat de viktigare och de mindre viktigare berättelserna.

Jag tycker också att sidospåren känns för... sidospåriga, men tydligen så ska de påverka handlingen på så sätt att det inte känns bortkastat.

 

Jag vet att många klagat på att anime versionen skippar för mycket utav lättromanen, men tycker det är lite dumt att jämföra på det sättet.

Det tycker jag också. Man måste ju bedöma animéversionen helt på sina egna grunder. Åt skogen med folk som i princip säger "det här är dåligt för att det inte är som originalet"!

[Venoz]

Var det bara jag som blev lite ledsen på att de verkar introducera mer fanservice till serien? Jag vet inte om det fanns från första början, men den där "Oops, jag råkade ta på dina bröst när du ramlade"-clichen var så uppenbart att det blev sorgligt. Känns som det tog bort lite av magin vilket var synd, jag tycker inte att serien är så pass "dålig" att de måste använda sådana clicher och scener för att locka människor att köpa serien.

 

Men bortsett ifrån det är jag väldigt nöjd med animationen och hur det har varit hitils. Jag skulle nog hålla med om att det är rätt "by the books", men det är ju åtminstone hög kvalitet, åtminstone enligt hur jag själv uppfattar det som. Känns storslagt och häftigt och fräscht,.

 

Gällande sidospåren så tror jag att jag förstår hur de menar. Avsnittet där han attackerade ett monster för att få den där speciella grejen var ju t.ex rätt intressant, då det skildrade hans dilemma med solospel och andra människor väldigt bra. Sedan kan man självklart fråga sig vad poängen med smiddaren var t.ex, men jag antar att man kan se på det som "och så träffade han nya vänner" i en berättelse.

 

I slutändan är väll det såhär - jag känner fortfarande magin i verket och hoppas att jag fortsätter. Det har varit ruskigt roligt hitils. Just nu skulle jag ge det ett betyg på sisådär 9 utav 10 tror jag.

[Adephi]

Personligen älskar jag SAO.

Men jag är å andra sidan väldigt svag för dessa MMO-kan-inte-logga-ut scenarion (.hack <3).

 

Asuna cosplay på nästa NärCon kanske?

 

Det här är definitivt en serie som kommer inhandlas på DVD i framtiden 8)

 

Ni väntar man bara på lite SAO merchandise.

1/8 figurer av Asuna och Kirito? Yes please! <3

[Venoz]

På DVD? Blu-Ray! Haha, fast det kanske blir när man är rik och har mer tid åt säg att lära sig Japanska. Fast med det sagt, så är det väll egentligen undanflykter -- det är långtifrån omöjligt att börja lära sig japanska även om det kan vara lite tufft med tid ibland. När det inte är studier så är det jobb, och när det inte är jobb så inkräktar det på sin välförtjänta fritid.

 

Men allt skitsnack åt sido, så är det verkligen en serie jag skulle kunna tänka mig att köpa om jag kunde Japanska. Det är åtminstone en sådan pass högkvalitetsserie att jag skulle vara villig att betala importpris.. åtminstone för vissa episoder. Jag vet inte, det är ju riktigt dyrt men någonstans där -- jag är åtminstone en intresserad framtida köpare. Begagnat kanske?

 

Men jag håller definitivt med.. älskar MMO anime serier. Hack sign anime serierna var underbar, åtminstone utav det jag såg vilket var två eller tre serier. SOA håller definitivt måttet.

[Adephi]

Blu-Ray må va bra, men lite för dyrt för mitt tycke. Är fullt nöjd med mina DVDer.

 

Jag ser verkligen fram emot att se historien i SAO utveckla sig.

Jag har inte läst novellerna och bara sett några få kapitel av mangan, så jag har egentligen inget att jämföra serien med.

Jag önskar bara att episoderna hittils varit lite mer sammanhängande, det är ganska stora tidshopp mellan dem.

[Misho]

 

 

 

Gjorde misstaget att läsa lite manga online så jag vet vad jag får ett par episoder fram eftersom den animerade följer mangan/novellerna till punkt och pricka, t.o.m dialogen är densamma. Sluta rätt snabbt när jag förstod hur långt fram jag kommit dock men det verkar som att det händer lite mer i de kommande avsnitten!

 

 

 

[Dread]

Jag gjorde misstaget att läsa hela första volymen -__- (Den täcker vad jag misstänker är en hel del av huvudstoryn), men jag har bara läst första volymen och lite av andra (som är sidoberättelse) . Så vet tyvärr redan vad som kommer hända i antagligen några avsnitt framöver.

 

Med det sagt, så önskar jag precis som Adephi att avsnitten var mer sammanhängande.Jag tycker det är lättare att fatta tycke för personer i en mer sammanhängande berättelse. Fast de har gjort ett väldigt bra jobb ändå, och är det något de gjort hittills är det att följa romanen till punkt och pricka, i alla fall i de sidoberättelser som jag läst och den del av huvudstoryn de hittills visat.

 

För mig är detta definitivt säsongens bästa serie (det kan mycket väl visa sig att det är årets bästa), något som även bör omnämnas är att Accel World sänds just nu också och är ett senare verk av samma författare. Båda började som webbromaner, men efter att han vunnit första pris i ASCII Media works' Dengeki Game Novel med Accel World blev han tillfrågad om han ville publicera båda romanerna.

[idrougge]

Jag gillar att titta på SOA en gång i veckan, och gillar Accel world ännu mer, men det är ingen serie jag kan tänka mig att se om i första taget. Varför gillar jag den? Den är vältecknad och har mängder av söta tjejer. Dessutom vet jag så lite om MMORPG att mycket känns nytt och fräscht. Varför är jag inte så förtjust, om man bortser från min fantasyallergi? På grund av berättelsen. Grundidén är bra, om än inte så originell, men från avsnitt 2 och framåt har det mest varit utvikningar som mer och mer hamnat i fantasyrollspelsterritoriet. Efter ett tag har man (precis som Kirito säger i avsnitt 8) glömt att de är fast i ett spel på död och liv; det känns mer som om de bara spelar ett typiskt RPG. Eftersom jag aldrig la på minnet om serien började år 2048 eller år 2058 krävdes det att det uttryckligen sades att två år hade gått i spelet, för i början av varje avsnitt skriver de av någon anledning ut årtalet istället för hur många dagar spelet pågått. Och det måste ha dött hundratals eller tusentals, men det märks inte. Allt handlar om Kirito, som knappt verkar längta hem till verkligheten, aldrig får man veta vad som pågår utanför spelet eller om den där hygglige killen han träffade i avsnitt X har överlevt.

Så för mig är SOA mest en vältecknad moëserie.

[Venoz]

Intressant analys Idrougge, och jag måste nog hålla med det mesta du skrev. Det känns verkligen mer som att de skildrar ett fantasyrollspel än världen som helhet. Storslagna händelser och liknande inträffar inte utan istället får man "Kirito träffar en gullig tjej som är en smiddare.", "Kirito blir ensam", osv. Men personligen måste jag säga att jag inte är helt emot det -- alltså, jag gillar att det fokuserar på spelet istället för vad som händer i verkligheten. Det ger ett slags perspektiv på det hela -- Kirito och de andra karaktärerna har ju ingen aning om vad som händer utanför, och är istället helt isolerade till en fantasivärld. Men det börjar bli lite löjligt nu.

 

Det sista måste jag däremot hålla med om -- för det är ungefär så det känns för mig. Härlig grafik, gulliga tjejer, och lite si och så som händer. Det är just därför jag hoppas att det blir mer allvarligare. Fortsätter det så här blir ju hela konceptet och grundtanken bortkastad och förlorad.

[Venoz]

Förstår inte alls personer som blir upviglade av det senaste avsnittet. Jag känner inte mer passion för serien än tidigare -- känns ju precis som vanligt. Visst, jag antar att det är mer fokus på huvudberättelsen.. men det känns ju mer som ett paket utav 2 eller 3 avsnitt som vi ser nu, för att sedan bli sidoberättelser osv.

 

Alltså.. det var ett bra avsnitt. Men det var inte gudomligt, jag tycker inte ens att det var riktigt bra. Det fungerade helt enkelt bara. Om något känner jag nästan lite "Jaha.." känsla när jag såg på slutet utav avsnittet. Visst, det är väll inte direkt en cliché, men det kändes ändå väldigt.. artificiellt?

[idrougge]

Inte för att jag hyser några höga tankar om WoW-spelare, men kan de verkligen inte greppa situationens allvar? Först "Befrielsearmén" som rusar huvudstupa in i en bosstrid, och nu ska Kirito duellera för andra gången mot något gille som verkar trivas så bra i sitt spel att de hellre bråkar med andra "spelare" än uträtta något vettigt.

Hallå, folk dör faktiskt i ert jäkla spel!

[oldmagic]

Otroligt bra serie enligt min mening.

Längtar efter varje ny episode :)

[Inukage]

Jag ska precis se avsnitt 8 och jag gillar serien hittills, man önskar liksom att en matrix verklighet kan bli tillgänglig nu, jag hade inte haft något emot t.ex. en zombie apokalyps + ta med härlig grupp irl vänner som är med och spelar och givetvis ett välslipat Katana.

Hade dock varit trevligt att kunna logga ut ur världen :)

 

Någon som kan tipsa om liknande serier till Sword Art Online ?

[Bareus]

OFF TOPIC .//hack (+titel) och axel world (tror jag den heter).

Kata är rolig men är inte bra för zombie dödande. Den kommer att förlora sin "edge" rätt så snabbt, du behöver något som krossar eller liknande.

[Sceleris]

Så för mig är SOA mest en vältecknad moëserie.

Den känslan fick jag särskilt av avsnitt sju, som jag såg nyss. "Veckans tjej: Lisbeth" typ.

[idrougge]

I avsnitt 10 fick jag åtminstone nåt slags svar på min undran "men knullar de inte som kaniner i VR-världen?".

[Venoz]

Känner mig lite disillusionerad med serien måste jag säga. Från att vara en tia eller stark nia i min bok har den sjunkit till en åtta eller sjua. Alltså.. jag vet inte, den känns inte stark längre. För mycket moe och tjejer? För lite vikt på huvudberättelsen? För att inte nämna det sista avsittet som var rätt tort i mina ögon (för enkelt att förutspå, inga direkta överraskningar).

 

Den saknar glöd, det är allt jag säger. Det behövs mer kol i pannan.

[idrougge]

En annan grej jag inte fattar: mördargillen?! Hur många lustmördare kan det egentligen finnas i en population på några tusen?

[Sceleris]

En annan grej jag inte fattar: mördargillen?! Hur många lustmördare kan det egentligen finnas i en population på några tusen?

Det är mycket som kokar under den japanska fasaden, vettu, sånt som tyglas av sociala konventioner men väntar på att komma fram när anonymiteten infinner sig. Titta bara på 2ch! ;-)

[Sceleris]

Jag tyckte faktiskt särskilt om de senaste två-tre avsnitten (8-10), de var ju

gulliga

. Jag tycker inte om att jag tyckte om dem, men jag tyckte om dem.

Jag kan köpa att Kirito och Asuna kom närmare varandra i avsnitten: två nära döden-upplevelser för att tvinga dem inse sina prioriteringar, bekännelser för att svetsa dem samman, och mer än en en skiva vardagsliv för att de ska få försmak och mersmak för den sidan av varandra. Och sen lite romantisk-sexuell utveckling som grädde på moset.

 

 

Det var några hyfsade actionsekvenser som förvisso inte hade någon imponerande koreografi, men ändå var energiska och lite spännande. Jag gillar att Kirito är "high-powered"; det hade ju kunnat följa shōnen-mallen där han tillbringar stora delar av berättelsen med att vara sämst. Sen undrar jag vad som var poängen med

Heathcliffs sköld

. Som det presenterades måste det vara något som de tänker gå tillbaka till senare. Kanske ett hack?

 

Lustigt förresten med honom; han påminner mig om att i detta spel med 10 000 nördar som var så nördiga att de köade i dagar för att köpa ett tevespel, så finns det ändå en massa "muskelhjärnor" med välbyggda kroppar och breda hakor. För det är väl deras riktiga utseenden. (Förresten så borde väl alla deras muskler förtvina efter två år av sängläge. Fast det kanske inte återspeglas i avataren sedan den väl skapats...)

 

Jag började föreställa mig att handlingen utvecklade sig som amerikanska TV-serien Lost, i att Sword Art Online inte slutar med

att de tar sig ur spelet, utan att de tar sig ur spelet långt tidigare. Och sen börjar de träffas "IRL" och Kirito ba' "fattar du inte, Asuna? Vi måste tillbaka till ön spelet!"

 

[idrougge]

Lustigt förresten med Heathcliff; han påminner mig om att i detta spel med 10 000 nördar som var så nördiga att de köade i dagar för att köpa ett tevespel, så finns det ändå en massa "muskelhjärnor" med välbyggda kroppar och breda hakor. För det är väl deras riktiga utseenden. (Förresten så borde väl alla deras muskler förtvina efter två år av sängläge. Fast det kanske inte återspeglas i avataren sedan den väl skapats...)

Om jag inte minns helt fel byggs avataren (eller var det bara ansiktet?) på det utseende man hade när man skaffade sin hjärnvågssändare, d v s Kirito blev lite yngre när spelet satte igång på riktigt. Jag undrade samma sak apropå Asunas "livvakt", som ser lite väl gammal ut för att vara MMO-spelare. Åas är väl den ursprungliga WoW-generation nära pension när SAO utspelar sig.

[Sceleris]

eller var det bara ansiktet?

Det var väl nån manlig spelare i första avsnittet vars kvinnliga avatar blev manlig när alla fick sina riktiga utseenden, så det är något mer än bara ansiktet. Den där hjälmen har väl förstås ingen kroppssensor, men pratade de inte om att sätta in åtminstone grundläggande data? (Som längd, vikt, kön?) Eller hittar jag bara på nu?

 

Undrar förresten hur många av dem som dog för att ingen visste att de var i ett spel... ( '-') Typ ligger och förtvinar någonstans för att de inte har någon familj eller kompis som hälsar på dem och kopplar in dropp innan kroppen hinner dö.

[idrougge]

<p>

Undrar förresten hur många av dem som dog för att ingen visste att de var i ett spel...

Antagligen rätt många, MMO-spelare brukar inte ha många IRL-vänner. Var inte en kille i första avsnittet rädd för det?

[Sceleris]

Så kanske det var.

 

Intressant hur serien enbart skildrar "in-game"-upplevelsen. Om det inte är för att hålla kvar möjligheten att de som dog inte dog på riktigt, eller att det faktiskt inte gått två år i verkligheten (samma författare skriver ju Accel World!), så undrar jag inte om det hade varit intressant att se vad som pågår där. Finns ju potential för bra människodrama: familjernas våndor, rättsprocessen mot speltillverkaren, samhällsdebatter, stödgrupper för de anhöriga, Kiritos syster som snyftar bredvid sin brors säng... Kanske i ett speciellt OVA-avsnitt, eller instrött i serien. Hade de varit riktigt (kommersiellt) experimentella hade de kunnat göra verkligheten otecknad! (En ännu tydligare metafor för hikikomori-problemet!)