Sushi-cat Skrivet februari 1, 2012 Anmäl Share Skrivet februari 1, 2012 Den här leken går ut på att man ska skapa en saga. Det roliga är att ingen vet hur fortsättningen blir. Ex. Person 1: En gång var Son-goku på promenad... Person 2: Där stötte han på Uchiha Sasuke... Person 3: Han gjorde kame hame ha på honom... Person 4: Då dog Sasuke... Person 5: Och blev en igelkott... Person 6: Som blev trampad på av... Person 7: Keroro... Fattar ni? SAGAN BÖRJAR: Nana var ute i trädgården och vattnade sina blommor tillsammans med... Citat Länk till kommentar Dela på andra sajter More sharing options...
Sceleris Skrivet februari 1, 2012 Anmäl Share Skrivet februari 1, 2012 ...sin katt, Jiji. Det var en vacker dag i staden, vars vanliga sorl, som brukade spilla över staketet, kändes mer dämpat än vanligt. Några barn lekte, en kvinna ropade ett namn. Solen stack Nana i ögonen, och det var varmare än det varit på hela sommaren. Svetten gjorde att hennes lätta klänning klibbade mot huden, och hon kände snart yrsel. Trots att hon så sent som i morse på TV blivit påmind om farorna med att inte dricka tillräckligt när det är varmt, så hade hon inte druckit något på flera timmar. Blommorna såg ut att må mycket bättre än vad hon gjorde just nu. "Du ser inte så pigg ut", sade Jiji. "Jag tycker att du borde sätta dig i skuggan ett tag." "Tack, det var en bra idé." Nana tog ett par steg mot husdörren. "Vänta, va? Pratade du just med mig? Jiji?" Den svartvitfläckiga katten jamade oberört, slickade sig lite, och fick syn på en fjäril som den satte fart efter. Nana tänkte att hon varit ute alldeles för länge... Hon lade sig mitt i dörren, med benen i solen och överkroppen i huset, och kände sitt medvetande försvinna bort. Nana drömde. Hon sprang omkring i ett becksvart mörker, med en röd sten i handen. (Hon såg ingenting runt omkring sig, men hon såg sig själv.) Golvet -- eller om det var mark? -- var täckt av vatten upp till fotknölarna, och hennes fotsteg plaskade. Hon stannade till, och lyssnade uppmärksamt. Långt borta hördes ett annat skvalpande... Det kom närmare. Hon insåg att det var flera ljud, och att hon var omringad. Plask! Något stod precis bakom henne! Nana vaknade av att telefonen ringde. Det var kväll, och skymningen gav ett rödaktigt ljus. Men det var något som inte stod rätt till... Hon reste sig upp och stapplade mot telefonen. Just när hon tog upp telefonen och ringsignalen tystnade så insåg hon vad som var fel: staden var helt knäpptyst. Inte en bil eller människa eller fågel eller ens vindens sus hördes till. Hon förde upp telefonen till örat, och en röst sade... Citat Länk till kommentar Dela på andra sajter More sharing options...
Rekommenderade inlägg
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.