31 dagar i animens tecken (2011)

[A-lan]

Dag 21: Vilken är din favoritröstskådespelare just nu?

Japan producerar 60% av världens animation, och när vi räknar till alla TV-spel och andra underhållningsformer så är det inte konstigt att de har många röstaktörer och -aktriser. En uppskattning var på omkring 1600 verksamma röstskådespelare (och då räknar vi inte ens in potentiella röstaktörer som musikartister, fotomodeller och vanliga skådespelare; då kan man komma närmare 80 000), och antalet skolor för yrket räknar till omkring 130.

 

Det kommer in nytt blod hela tiden, och en del uppnår till och med (relativt sett) ett slags stjärnstatus. Vilka röster har du fastnat för på sistone, och varför? Är det en aktuell nykomling, eller har du sett på ett äldre verk och fått någon tidigare storhet på hjärnan? Gillar du sammetslena röster, eller har du fallit för en bastant basröst?

 

Berätta vad dina öron tänker på.

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-20 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".

Favoritröstskådespelare?

 

Tja, förut så kunde jag aldrig säga vilken röst som hör till vilken seiyuu, bortom Hayashibara Megumi.

(jag kan, eller kunde iaf, t o m höra om det specifikt är Lina Inverse, spelad utav henne, eller om det är en annan roll)

Numera känner jag igen några fler, men fortfarande inte värst många och jag brukar inte kunna namnet.

Den enda vars namn jag lagt på minnet, bortom Hayashibara Megumi, är väl Nakata Jouji, med hans djupa, coola och lätt igenkännbara röst.

 

De två kan väl kanske också räknas som favoriter, men jag har lite svårt att säga bortom det.

[idrougge]

Som alla gammelnördar är jag särskilt förtjust i Aoni-agenturens skådespelare. Det är de som givit röster åt allt från Gundam till Galaxbögarna och alla är så bra att det är meningslöst att rada upp namn.

 

Men min favorit är Kaneto Shiozawa, expert på att spela sliskiga dryga killar, intriganta fiender och tragiska långhåriga hjältar. Han är en lika perfekt Ma Kube i Gundam som Shin Kazama i Area 88. Och vad vore Paul von Oberstein utan Shiozawas röst? Slätstrukna flickfavoriter som Kôji Mori kan alltid ersättas, men någon ny Shiozawa har inte visat sig, och kanske behövs han inte heller idag när det går sju kvinnoroller på en mansroll, där mannen ska spela osäker tönt för tittaren att identifiera sig med.

[Amarda]

En röst som jag verkligen älskar är Tomokazu Sugita. Han gör rösten till Gintoki i Gintama. Älskar hur sjukt hysteriskt det blir när han skriker så där gällt.

[Hikari no Hohenheim]

En grej jag märker är att många röstskådisar som jag "växte upp" med som animefan inte längre hörs av särskilt ofta. Var är Takihito Koyasu (Hotohiro i Fushigi Yugi, Il Palazzo i Excel Saga)? Eller Shinichiro Miki (Crim i .hack//SIGN, James/Kojiro i Pokemon). Sagara Sousukes Seki Tomokazu? Megumi "Lina Inverse" Hayashibara? Aya Hirano i all ära, men jag saknar de gamla getterna. Kanske finns de än, och jag bara inte letat tillräckligt noga.

 

Annars är jag ett stort fan av Paku "Edward Elric" Romi. Inte ens Vic Mignogna kan klå den passion som är Eds originalröst, och även i andra roller gör hon ofta utmärkt ifrån sig.

[Volbla]

Ända sedan jag såg Sumomo mo momo mo så har jag varit fullständigt betuttad i Kano Yui's röst. Fastän det är den enda stora roll jag sett henne i. Hon låter bara så väldigt ljust krämig och... glad helt enkelt. Hennes röst är urusel för någon form av allvarlig scen, åtminstone den hon gjorde i Sumomo, men den är så gosig att jag skulle vilja ha den som ett kramdjur när jag går och lägger mig. Hon gjorde den serien värd att se.

[Saya]

Kaneto Shiozawa är min man, Ayako Kawasumi min kvinna och Yui Makino vår dotter.

[Sceleris]

Ibland känner jag mig nästan som en "seiyuu-otaku", som hakar upp mig på någon viss specifik röstskådis bara för att hon (eller han) får tjugoelva roller på en säsong och tränger sig in i mitt medvetande med mer och mindre bra rolltolkningar. Närmare förra årsskiftet var det Kana Hanazawa som jag gillade som bland annat Svarta katten, Nessa och en viss manetprinsessa, men fascinationen har i stort sett släppt: hon var förvisso rätt bra som knäppskalle i Kamisama Dolls, men jag känner att inte ens Hana-chan kan bli en ljusglimt i en serie som Ro-Kyu-Bu längre.

 

Jag har nog inga speciella favoriter just nu. Flickorna i Working 2 är förvisso lite roliga att höra på, men jag undrar om jag inte skulle fastna mer för nykomlingen Miho Arakawa som hjältinnan i Pingvintrumman om jag hade sett mer...

[Sceleris]

Dag 22: "Filmen är bättre." När nyversionen slår originalet!

"Boken är bättre" brukar det ju heta, men ibland kan animeversionen vara bättre än sitt original. Idag diskuterar vi några sådana fall, oavsett i vilken form originalet kommer. Det kan vara manga, bok, otecknad film, TV-spel eller till och med pachinkospel, så länge animeversionen kom senare.

 

Så, vad kan du berätta om för animeversioner som du tyckte var bättre, och vad var det som gjorde dem bättre?

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-21 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".

[idrougge]

Buichi Terasawas fulsnygga teckningar i Cobra gav stämning till mangaoriginalet, och överträffar hans airbrushade photoshopkadaver som han senare har gjort, men tv-serien av Osamu Dezaki och Akio Sugino överträffar originalet på alla sätt. Rymdpiraten Cobra behöver skuggorna och Kentarô Hanedas musik för att verkligen glänsa.

 

I sin ursprungliga romanform är Vintergatans hjältesaga i mångt och mycket en klassisk rymdopera, och i bokstället är konkurrensen styv. Men ingen rymdopera har filmatiserats så som Galaxbögarna, där är konkurrensen obefintlig. Och det var väl en animéversion som Yoshio Tanaka egentligen önskade sig hela tiden. I regel är filmatiseringar mer korkade än sin förlaga, men Tanaka är ingen Tolstoj, och med 111 avsnitt (plus gaiden-OAV:er och filmer) behöver animén inte dra sig för att vara ordentligt tråkig när det behövs.

 

[idrougge]

Ja, förresten: Det verkar finnas någon naturlag som bestämmer att shôjoserier alltid blir sämre i animéform.

[Freiztan]

Versailles ros är åtminstone jämnbra med mangaförlagan. Frågan är om den är bättre.

 

Sankt Seiya är väl en klassisk manga, men den är så ful så att man skruvar obekvämt på sig i fåtöljen i läshörnan. Detta bekymmer slipper man i animén, som bara därigenom är betydligt mer njutbar än sin förlaga.

 

Och När sångstritorna spelar är på alla punkter (utom möjligen figurdesignen, som är horribel i animéversionen) betydligt bättre än sin mediokra endast på konceptnivå intressanta videospelföregångare.

[Tsukasa-san]

Ett tydligt exempel på en anime som var bättre än originalet är Kanon (2006). Nyversionen har allt som originalet borde ha haft, som till exempel fängslande story och bra soundtrack. Nyversionen följer dessutom Visual noveln mycket bättre.

[Sceleris]

Dag 23: Ingen är perfekt: om du fick ändra en sak med en anime du älskar, vad skulle det då vara?

Även något man älskar kan ha någon viss skavank eller svaghet utan vilken det hade varit ännu bättre. I anime kanske det är en dålig röstskådis i en viktig roll, usel animation i avsnitt 17, eller att du helt enkelt önskar att den var längre -- men något är det som de hade kunnat göra bättre.

 

Berätta vad du skulle vilja (eller åtminstone skulle kunna tänka dig) att man hade spacklat över i en anime när man producerade den.

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-22 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".

[A-lan]

I stort sett all fanservice.

Det är bara irriterande distraktioner från handlingen.

 

Kareshi Kanojou no Jijou. Den slutade allt för tidigt, pga av att mangakan, förståeligt, blev arg på hur animestudion behandlade den (och de sakerna är givetvis också brister, som animen hade)

....fast varför hon ens gick med på, att just Gainax skulle ta hand om den...

Som tur är, så finns mangan.

 

Första avsnittet av Fullmetal Alchemist: Brotherhood.

 

Nijuu-Mensou no Musume. Den blir en helt annan serie efter sådär fyra, fem avsnitt. Hade den fortsatt som den var i början, så hade jag gillat den mycket mer.

 

Soukou no Strain och Soul Eater. Slutet kommer lite för snabbt, och är rätt mediokert.

I det senare fallet, så har man iaf mangan.

 

Sen vet jag, med säkerhet, att det finns mer som jag inte kan komma på just nu.

[Jinnai]

Death Note

Death Note Light Yagami vann i avsnitt 37

[idrougge]

Jag skulle vilja ta animationsbudgeten från Orguss och ge till Macross.

[doppler]

Jag skulle vilja ta animationsbudgeten från Orguss och ge till Macross.

 

Hundra gånger detta.

[Freiztan]

Votoms med regin från Galient. (Fast det kanske är Vifam jag talar om i så fall, det måste jag kolla.)

 

Alla avsnitt av Stålalkemisten skulle vara som avsnittet med Roy Mustang och hans tappra mannar.

[Volbla]

Gurren Lagann tycker jag har en hel del negativa stunder, speciellt avsnitt 4. Utöver det är det svårt att komma på mer. Jag gillade aldrig riktigt Evangelion-avsnittet där Shinji och Asuka dansar. Det känns som att de kunde tvingats göra något mindre löjligt. Möjligtvis kunde också Asahina Mikuru haft en inte fullt så gnällig röst.

[Sceleris]

I några år tyckte jag att det fattades något i början av Gunbuster. Det går helt enkelt för fort, och man kommer inte riktigt in i berättelsen. Kanske de med något till avsnitt på skolan skulle kunna ge en bättre grund för Norikos initiala naivitet och följande uppväxt, Coachens tilltro, Norikos motstånd och mödor och så vidare.

 

Efter att ha sett mer animé, i synnerhet Sätt ett äss, så förstod jag emellertid att det inte riktigt behövs för en van animétittare. En van animétittare har nämligen redan sett det grundarbetet gjort förut, och med shoujo-pastischen i Gunbuster har vi redan en fungerande kortform. Det behövs inte.

 

Ändå kan jag inte låta bli att undra hur det hade varit med ett par till avsnitt, eller kanske till och med en hel cours (12-13 avsnitt). Gunbuster avsnitt tre skulle ju också kunna ta nytta av att fyllas ut för att bli mer övertygande och medryckande i sin lilla kärleksberättelse. Det behövs dock inte...

 

Kare Kano skulle däremot må rätt bra av en mer tillfredsställande avslutning. Jag behöver inte mer, men om jag kunde resa bakåt i tiden och bestämma så hade de fått planera för 26 avsnitt och inget mer.

 

Och sedan skulle jag byta ut alla öppnings- och slutlåtar till Code Geass (inklusive R2). Serien i sig var ju väldigt underhållande och inget jag skulle vilja ändra, men vinjetterna hade helt omotiverad, Oricon-placerad pop-/rock-smörja satt till förglömliga bilder. I mitt kejsardöme hade Geass-serierna öppnats och avslutats av specialkomponerad musik med mer intressant animation.

[idrougge]

Gunbusters målgrupp var världens mest animévana publik och inte någon allmän tv-publik, så jag tycker att det räcker alldeles utmärkt med sex delar. Det gör också att man kan se hela serien i en sittning.

[Saya]

Jag skulle låta Oberstein sätta en kniv i ryggen på Reinhard och styra själv i stället för att guida kejsarens hand.

 

Jag skulle låta Abelia flå Shu levande och låta Lala-Ru vara hjälten i Now and Then, Here and There.

 

Jag skulle låta Gungrave vara en ren gangsterserie utan mutanter.

 

Jag skulle skippa alla fånigheter i Hantsuki.

 

Jag skulle göra ef mer trogen originalet.

 

Jag skulle fortsätta med Honung och klöver i all evighet.

[Sceleris]

Dag 24: "Spoiler Alert!" Vad tycker du om avslöjanden?

Vi tillåter dem inte omärkta här på forumet, men vad tycker du själv om avslöjanden i allmänhet? Är du en som älskar att veta vad som ska hända i förväg, eller vill du behålla överraskningsmomentet in i sista stund? Vad tycker du räknas som "spoiler", och när tycker du att det är okej att "spojla" en anime? Behöver den vara nyare än tio år? Än ett år? Har du varit med om några jobbiga avslöjanden som förstört en anime för dig?

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-23 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".

[Olji]

Stör mig inte så mycket på spoilers (Mest för att jag inte har fått många serier som jag älskar spoilat), men föredrar att slippa dom. Tror att vissa serier jag har sett skulle ha varit bättre om jag inte hade läst en spoiler innan.

Bl.a. Chaos;Head spelet, sökte upp OP till den, och såklart tittar man på relaterat, och läser en kommentar på ett annat klipp... Och där sket det sig. Inte så himla kul, dock så tog den inte livet av hela storyn turligt nog, bara en liten del blev förstörd. Hade en himla tur med andra ord.

Därför håller jag mig lugn med serier jag gillar tills jag sett klart den, då kan man börja titta runt om den.

 

Oavsett hur gammal en serie är så är spoilers samma sak, och man ska hålla sig lugn med dom om man vet att dom man snackar med inte har sett serien, speciellt försiktig ska man vara om dom håller på att titta/läsa den, och gillar den starkt.

[Blå]

Aldrig haft något problem med det då det är lätt att undvika om man bara vill. Ser inte tjusningen i att veta om en viktigt detalj eller händelse i förväg då det bara förstör i min mening. Bror min gillar dock att få veta saker i förväg vilket jag inte riktigt kan begripa men spänningen kanske blir för stor för vissa och klarar inte av det.