31 dagar i animens tecken (2011)

[Sceleris]

Dag 18: Finns det något animerelaterat som du skulle vilja göra i Japan?

Vissa av oss har varit där, andra av oss väntar på rätt tillfälle -- oavsett din relation med landet Japan, finns det något animerelaterat som du skulle vilja göra i Soluppgångens land? Vill du skaka hand med Yoshiyuki Tomino, gå på Otome Road, få en rundvisning på Production I.G? Se en K-On-konsert eller en biopremiär? Besöka alla landmärken kända från anime, eller lära känna en japansk animenörd? Bada på onsen och tjuvkika på det andra badet, eller leva ut någon annan klyscha? Gå på en nöjespark med animetema? Dela med dig av dina planer och drömmar!

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-17 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".

[Blå]

Besöket i Akihabara var väl kanske det mest animerelaterade jag gjorde när jag var där. Annars var det riktigt skoj att få åka och hälsa på polarens familj och se hur dom har det. Var faktiskt en av höjdpunkterna. Annars var maten något som jag dagligen saknar här hemma. Att prova på en onsen skulle vara skoj också som vi aldrig hann med. Men vi hann även med att ta en sväng förbi Sendais baseball arena när laget tränade vilket jag tyckte var riktigt roligt då jag verkligen gillar baseball-anime. Hmm... att få besöka Studio Ghibli skulle nog vara något annars.

[Genma]

Jag skulle åter vilja spela Space Adventure Cobra-arkadspelet som jag hittade i en av Akihabaras arkadhallar under min Tokyo-semester sommaren 2006!

 

Referens:

[Freiztan]

Mer manga- än animérelatierat, men det vore kul att gå runt och botanisera på Book-off och Mandarake igen.

[Volbla]

Gärna springa in i mitt kärleksintresse när jag är sen till skolan och råka visa honom mina trosor.

[A-lan]

Dag 18: Finns det något animerelaterat som du skulle vilja göra i Japan?

Vissa av oss har varit där, andra av oss väntar på rätt tillfälle -- oavsett din relation med landet Japan, finns det något animerelaterat som du skulle vilja göra i Soluppgångens land? Vill du skaka hand med Yoshiyuki Tomino, gå på Otome Road, få en rundvisning på Production I.G? Se en K-On-konsert eller en biopremiär? Besöka alla landmärken kända från anime, eller lära känna en japansk animenörd? Bada på onsen och tjuvkika på det andra badet, eller leva ut någon annan klyscha? Gå på en nöjespark med animetema? Dela med dig av dina planer och drömmar!

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-17 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".

Besöka akihabara, kolla in ett mangacafé...

Kanske kolla omkring i Odaiba, för att kolla ställen man kan känna igen, från första Digimonserien.

 

Sen så vill jag gärna göra en bunt annat japanrelaterat, men jag vette fan om de kan räknas vara vidare animerelaterade, så...

[Jinnai]

Bara storshoppa

anime Blu-ray Box och dvd box

om jag hade mycket pengar

[idrougge]

Hälla mineralvatten på Dezakis grav, köpa ld-skivor.

[Sceleris]

Dag 19: Inte ens min pappa slog mig: Animerepliker!

Det finns en del odödliga -- och dödliga -- uttalanden i anime som sätter sig på minnet. Vad gör en replik minnesvärd för dig? Ska de vara långa, kloka och citatvärda? Personliga och så integrerade i berättelsen att de inte riktigt kan återberättas? Kan en replik vara slagkraftig och sammanfattande för ett verk, eller är det bara ett av många element? Vad tycker du om karaktärsrepliker ("catch phrases")? Du kan också berätta om dina favoritrepliker, och beskriva varför du gillar dem så mycket!

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-18 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".

[idrougge]

Jag vet inte om animé är så full av välskriven dialog, det är sällan jag behövt väga repliker på guldvåg när jag översatt. Men Yoshiyuki Tomino är bra på onaturlig men pregnant dialog, inte minst i form av Chars odödliga:

Det är svårt att kännas vid sin ungdoms misstag

 

Över huvud taget har Char många fantastiska repliker, karln talar nästan klassisk japanska. Jag kan inte komma på andra figurer som använder ord som "yoshinba", eller sättet som han talar med Garma på. Men det är också sättet replikerna framförs på av Shûichi Ikeda.

 

Vintergatans hjältesaga har också mycket härlig dialog från sin litterära förlaga. Jag undrar vad den som hävdar att personändelser är nödvändiga för att få med "känslan" i en översättning har att säga om en värld där krigaradeln har sina egna personliga pronomina, hovadeln sina, kejsaren sitt och galna präster sina. Naturligtvis är Reinhardt en Char-klon, men hans korta och korrekta tonfall har sin egen charm.

 

På sista tiden har jag också fastnat för de olika stilarna i Oreimo. Ayases sätt att på samma gång vara väldigt hövlig och hota att polisanmäla någon, Saorins sätt att prata som ett inlägg på 2ch och inte minst Kuronekos dräpande sätt är välskrivna på ett sätt som gör det svårt att tro att det är ännu en animé som bygger på en lättroman.

 

Men den bästa repliken någonsin måste ända vara:

Du är redan död!

 

[Hikari no Hohenheim]

"Chiyo, varför flyger du för?"

 

"Jag är 10 år!"

 

Svårt att säga emot den logiken.

[Klona]

Jag har lite svårt att säga varför ett uttalande kan bli så bra men de jag komma ihåg brukar ha att med att göra med en stark scen som påverkar mig eller som jag tycker väldigt mycket om. Gärna ska de vara korta så att man kommer ihåg dem men det är absolut inte ett måste till exempel Häggosyrens dikter från One piece var något jag fastnade för och de är just med i scener som jag tycker om. Om jag ska säga vilket mitt favorit uttalande genom tiderna så måste det vara "vem fan tror du att jag är!?"

 

Att vissa kör med en catchphrase så tycker jag att det påminner om ett dubbeleggat svärd, det kan bli bra men det även bli jobbigt.

 

[Genma]

När jag kommer ihåg citat är det antingen på grund av att jag tycker om en karaktär väldigt mycket, att en karaktär yttrar något i en väldigt minnesvärd scen, eller att citatet är omtalat av många andra. Eller en kombination av alla dessa.

 

Bland de mest minnesvärda animérelaterade citaten är dessa de jag kommer på utan att tänka efter:

"Pikachu, jag väljer dig!" - Ash/Satoshi, Pokémon.

"Månprisma, förvandla mig!" - Annie/Usagi, Sailor Moon.

"Hörru, varför gjorde du så för?" - Ranma, Ranma ½.

"Du är redan död, du vet bara inte om det!" - Kenshiro, Nordstjärnans Näve.

" http://img850.imageshack.us/img850/2277/genmaskykt.jpg " - Genma, Ranma ½.

[Sceleris]

Nej, animé är i regel inte känt för insiktsfull dialog, men det händer att den blir speciellt välskriven och minnesvärd. Den tidigare nämnda Vintergatans hjältesaga har definitivt sina stunder av klarhet, och jag har alltid känt att de avslutande raderna i Macross: Minns du kärleken? både återger filmens kärna och fungerar som en lysande avrundning.

 

Ibland kan en replik på bara några få ord förmedla en sammanfattning av en rollfigurs tillstånd och erfarenheter, som Shinji i början av End of Evangelion. Hans "Jag är ett sånt jävla kräk" (最低だ、俺って) avslöjar tillsammans med själva scenen så mycket om hans sinnestillstånd.

 

Jag måste förresten respektera Hideaki Annos arbete med End of Evangelion, där han tog stor hjälp av röstskådespelarna, vars jobb det ju är att sätta sig in i karaktärerna, för att få fram just sådana repliker. Jag har dragit den förut, men när Yuuko Miyamura inte kunde agera ut sin replik i en viss scen i filmen så lät han henne improvisera vad som skulle bli en känd och omtvistad replik, baserat på ett scenario:

Spoiler

Hon skulle föreställa sig att en främmande man hade brutit sig in i hennes hem och masturberat vid hennes säng medan hon sov, utan att röra henne. Vad skulle hon säga när hon vaknade, efter att han blivit färdig?

 

"Vidrigt..." (気持ち悪い)

[Sceleris]

Dag 20: Hur ofta ser du om en favoritanime?

Vi har alla våra personliga älsklingar, men vi förhåller oss inte alla till dem på samma sätt. Vissa återbesöker storverken i helhet årligen, vissa kan kolla igenom något enstaka avsnitt då och då. Andra ser inte tillbaka ens en gång åt sina gamla kärlekar.

 

Hur behandlar du dina gamla animefavoriter?

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-19 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".

[Sadfriend]

Jag försöker att se om dom så sällan så möjligt men ändå ha det lite färskt på minnet. Runt ett års paus imellan kollandet, ibland två år brukar vara normen. Jag är väldigt mån om att inte förstöra de serier jag håller kärt för att inte förstöra dom.

[Genma]

Jag måste erkänna att jag är ganska dålig på att se om gamla favoriter, speciellt när det gäller TV-serier. De gånger jag varit riktigt sugen har jag bara sett ett par avsnitt för att sedan inte fortsätta, av okänd anledning.

 

Några av Ghibli-filmerna har jag förvisso sett fler än två gånger, bland annat "Om du lyssnar noga" (min Ghibli-favorit!) samt Spirited Away, Det himmelska slottet Laputa och Kikis Expressbud. Och ja, rymdoperan "They were 11" har jag även kikat på mer än en gång.

 

Det ironiska är att min absoluta favoritserie, Space Adventure Cobra, har jag inte ens sett alla avsnitt av. Jag har förvisso sett alla de 16 avsnitten som släpps dubbade till svenska, men även fast jag inhandlat den svensktextade dvd-boxen med alla 31 avsnitt har jag fortfarande inte sett dem. Jag vet inte varför, kanske vill jag omedvetet behålla mystiken i hur det faktiskt slutar, för att undvika det där så välbekanta tomrummet när en serie man verkligen tyckt om tar slut.

[A-lan]

Jag brukar inte se om anime så ofta, men det händer ibland.

Oftast måste det tagit ett tag efter att jag sett den, för att jag ska tycka att det finns en poäng med det, men det har skett undantag.

 

...sen kan det hända att en anime man sett, visas på någon animevisning eller nåt, som man ändå är på, eller så kanske man vill visa en serie för en kompis, eller så kommer en anime på bio (t. ex när jag kollade Spirited Away, på svensk bio, fast jag redan hade sett den några gånger), varav man givetvis kollar om den.

 

Sen kan jag, nån gång då och då, kolla nån speciell scen (fast eftersom jag inte brukar veta var exakt den är...)

 

Allt ovan, tenderar att stämma in på manga också, förutom det där om animevisningar/bio och visa för kompis(ar).

[IJK]

Jag vet inte hur ofta det blir, men jag vet när.

När jag börjat titta på en anime som jag sendan ger upp på för att den var dålig eller om jag tänker ta en paus från den o ge den ett försök till senare. Då brukar jag kolla om någon bra anime, inte alltid hela men en arc/del/någontig iallafall för att vara säkert på att se något bra.

 

Det jag märkt efter att ha kollat om endel serier är att jag tolkat dem annorlunda efter att ha sett dem en gång, man är inte lika inne i vad som skall hända (eftersom man vet vad som skall hända) så mna lägger märke till mer detaljer.

[Voffe]

Jag har som regel att inte titta om serier förrän jag glömt (i viss mån) vad som händer i den. Så ofta mer än ett års mellanrum mellan tittningar. Sen finns det naturligtvis undantag, men då är jag väldigt selektiv och har i syfte att antingen gå tillbaks till rötterna och se på något bra för nöje, eller att tänka på de små detaljerna samt musik och animation etc.

[Hikari no Hohenheim]

Det är nästan lite pinsamt att säga, men ibland har det hänt att jag sett en serie som är såpass underbart bra, så härlig och fylld med må-bra att när jag sett den en (eller två) gång(er), dras jag för att se den igen på grund av att mitt vardagsliv är så fullt av stress och ångest just då. Mina korrumperade ögon är inte värdiga sådan bländande skönhet! Helt irrationellt, jag vet, och jag har sakta men säkert tagit mig ur detta tankesätt.

 

Detta har dock inte hindrat mig från att se om .hack//SIGN fem gånger sedan jag såg den första gången.

[Volbla]

Det är väldigt, väldigt ofta jag känner för att se om en favoritserie, men långt ifrån lika ofta som jag faktiskt gör det. Detta för att när jag väl börjat på något har väldigt svårt att motivera mig att fortsätta, även om det är något bra. Jag har fortfarande inte sett om End of Evangelion från sista gången jag såg om serien, och det måste varit minst ett halvår sen nu.

 

Om jag har mycket annat som tävlar för min uppmärksamhet försöker jag att inte se om gamla godingar, speciellt inte om jag ser på mycket annan anime just då. Men hur ofta ser jag om dem? Å, det är nog varje eller varannat år för de jag tycker allra bäst om. Om jag hade haft ändlöst med tid skulle det nog bli en gång i halvåret istället. Det är just för att den är så kort som FLCL är den jag antagligen sett flest gånger.

[idrougge]

Jag återvänder med jämna mellanrum till gamla kärlekar, kanske vart tionde år. Just nu ser jag om Lady Oscar för att se om den fortfarande är lika bra (det är den). Ser dessutom i lite lägre takt på Yakyûkyô no uta för andra gången i år. Vissa serier och filmer som är alldeles särskilt snygga kan jag när som helst plocka upp ett avsnitt av, eller spola på måfå i filmen, bara för att påminna mig om vad som är bra och varför C3 faktiskt är skit.

 

Annars är det många animéer jag sett sönder och samman under översättningsarbetet. Första gången ser man den för nöjes skull, andra gången medan man översätter, tredje gången medan man tidsätter och sen kanske en gång till för att rätta fel och ytterligare en gång tillsammans med vänner eller på en visning. Vid det laget behöver jag en längre paus från verket, oavsett hur bra det är.

 

Ett fåtal verk ser jag dock ogärna om, då jag, som Hohenheim uttryckte det, inte är "värdig". Gunbuster har jag till exempel bara sett två gånger på tio år, så att jag hinner glömma tillräckligt mycket mellan gångerna och på så vis kan se på det med "rena" ögon.

[Sceleris]

Jag brukar sällan se om animé. De flesta har jag nog en ganska ytlig fascination för: jag skulle vilja kunna se dem igen med färska ögon, uppleva något nytt men som jag redan vet att jag älskar. Att få känna samma överraskning som första gången -- överraskningar och upptäckter är en stor del av mitt tittande.

 

Det är dock inte så lätt att glömma. Åtminstone fem år ska det nog ha gått innan jag får ut mycket av att se om något. Kortare än så och jag både minns mycket och har förändrats för lite för att lätt få några nya infallsvinklar. Escaflowne minns jag väl, och den har jag nog inte sett sedan 2002-2003. En mastodont som Vintergatans hjältesaga tänker jag att jag åtminstone kan vänta till 2016 på att se, till tioårsjubileet.

 

Vissa verk vill jag dock genuint se om just för att kunna lägga till nya läsningar där nykomlingsupplevelsen inte kommer i vägen, som (givetvis) Evangelion och Ghost in the Shell, som jag har sett kring fyra gånger, och Honneamise, Patlabor, Nadesico och Utena. Det är serier och filmer som har ett mervärde, som jag inte ännu vet med mig att jag har gett min fulla uppskattning eller sett på rätt sätt. Gunbuster har jag nog sett oftast, omkring sex gånger (de flesta de senaste fem åren), men jag ser fortfarande något nytt varje gång, och imponeras över hur bra den är.

 

Och i februari kommer Blu-ray-boxen, så då är det dags igen!

[Sceleris]

Dag 21: Vilken är din favoritröstskådespelare just nu?

Japan producerar 60% av världens animation, och när vi räknar till alla TV-spel och andra underhållningsformer så är det inte konstigt att de har många röstaktörer och -aktriser. En uppskattning var på omkring 1600 verksamma röstskådespelare (och då räknar vi inte ens in potentiella röstaktörer som musikartister, fotomodeller och vanliga skådespelare; då kan man komma närmare 80 000), och antalet skolor för yrket räknar till omkring 130.

 

Det kommer in nytt blod hela tiden, och en del uppnår till och med (relativt sett) ett slags stjärnstatus. Vilka röster har du fastnat för på sistone, och varför? Är det en aktuell nykomling, eller har du sett på ett äldre verk och fått någon tidigare storhet på hjärnan? Gillar du sammetslena röster, eller har du fallit för en bastant basröst?

 

Berätta vad dina öron tänker på.

 

Kom ihåg: inlägg om dagar 1-20 kommer hädanefter att raderas!

 

Fotnot: skriv gärna lite längre inlägg. De olika ämnena är inte tänkta som frågor som ska besvaras med ett kort "ja" eller "nej", utan som idéer att fundera över och spinna en text omkring, som ett slags "blogginlägg i foruminläggsform".