Hiragana

[Madoka]

­

[A-lan]

Det finns ingen anledning att begränsa sig till romaji (obs: romaji, inte romanji. Det är en vanligt missuppfattning)

Det är väldigt enkelt att lära sig hiragana och katakana.

 

Att lära sig hiragana, men inte katakana, är nästan som att lära sig små bokstäver, men inte stora bokstäver. Kanske värre.

Katakana används för utländska ord/namn, betoning, vetenskapliga benämningar av arter och så mycket mer.

 

Man kan lära sig båda på en dag utan problem (jag tog det lugnt och tog två veckor på mig), men det tar ett litet tag av repetition och/eller läsande/skrivande med dem för att få det att fastna.

 

Själv använde jag dessa sidor:

http://japanese.about.com/library/blhira.htm

http://japanese.about.com/od/howtowritekatakana/How_to_Write_Katakana.htm

Dock finns det nog flera, bättre, källor nu.

 

Vad gäller kanji...

Tja, att bara lära sig hiragana och katakana räcker till en början.

Man kan påbörja sitt lärande med det och kanji är inte nödvändigtvis något man behöver skynda med att lära sig.

 

Dock är det främsta problemet med kanji, inte att det är svårt, men att tar tid att lära sig dem.

Att lära sig några få kanji i taget, är alltså inte nödvändigtvis en dum ide, det heller.

[Sceleris]

Jag lärde mig med hjälp av Heisigs Remembering the Kana. I korthet går det ut på att koppla krumelurerna till visuella minnesbilder tillsammans med ljud. Tar inte så lång tid, och gör man det rätt så sitter det som berget!

[Madoka]

­

[Volbla]

Jag tror jag har skrivit det här nån gång förut, så jag kan ju skriva det igen :)

 

När jag läste japanska fick vi några papper av vår lärare med alla kana i stor font. I början tecknade jag nog bara ned dem i rad medan jag sa dem högt för mig själv. Efter ett tag hittade jag på en lite roligare övning. Jag letade upp japanska låttexter i romaji och "översatte" dem till hiragana. Om det var något tecken jag inte kunde tittade jag på papperet.

 

hur lång tid tog det att lära sig hiragana och katakana, hur mycket öva ni per dag?

Jag lärde mig aldrig hiragana riktigt "flytande" (det tar en liten stund för mig att läsa något), och katakana lärde jag mig knappt alls. Det som jag lärde mig tog kanske en vecka av en eller två låttexter om dagen. Om du är mer hängiven än vad jag var så borde det inte ta lång tid alls att lära dig alltihop.

 

Lycka till

[Sceleris]

Det beror lite på vad man menar med att kunna dem. Boken som jag länkade till går på sex halvtimmeslektioner för hiragana och sex halvtimmeslektioner för katakana. Målet efter dessa totalt sex timmar är inte nödvändigtvis att kunna avkoda t.ex. あぱちくでをりさしち till ljud på nolltid som en japan, eller att kunna skriva tecknen för "a i he ji zu zo hi fu wa chi" på nolltid. Målet är att bilda sig minnesknep som man ska kunna bära med sig hela så att man kan ta fram dem så fort man är osäker. (Detta är mycket lättare, eftersom man ska hitta på så minnesvärda beskrivningar som möjligt.)

 

När man väl har sina minnesknep (typ små berättelser/visuella situationer att föreställa sig kopplade till ett ljud, som "の, no, ser ut som en NO DRIVING-skylt") så gäller det att förhöra sig på dem med mellanrum. Till slut märker du att du inte behöver använda minnesknepen längre. För detta så måste man INTE nöta dem! Du måste alltså INTE sitta och skriva varje tecken i sex timmar om dagen i en månad, inte om du studerar lite smartare. Mitt favoritprogram är Anki. Det kan kännas väldigt komplicerat i början, men när man väl kan det är det ett oslagbart inlärningsprogram. (Här är min Anki-fil för hiragana/katakana. Den innehåller information för hur man uttalar tecknen, hur man skriver dem och mer.)

 

Anki utgår från principen att när man lärt sig en sak, så behöver man en påminnelse för att det inlärda ska komma in i långtidsminnet, som ett litet läxförhör. Men tiden mellan förhören blir längre och längre för det som man kan bra -- på så sätt kan vi snacka om 15-30 minuter här och där, istället för att plugga varje kväll. (Otroligt? Men sant!)

[idrougge]

Jag lärde mig hiragana genom att plugga det i panik en eftermiddag.

[PPia]

Du säger att du vill lära dig förstå talad japanska. Jag tror det är svårare att lära sig talad japanska utan att någonsin lära sig tecknen jämfört med att lära sig språket mer heltäckande.

 

Personligen skulle jag använda något som var spelliknande som detta för att lära mig:

http://www.realkana.com/

 

Jag lärde mig aldrig hiragana riktigt "flytande" (det tar en liten stund för mig att läsa något), och katakana lärde jag mig knappt alls.

Det beror lite på vad man menar med att kunna dem. Boken som jag länkade till går på sex halvtimmeslektioner för hiragana och sex halvtimmeslektioner för katakana. Målet efter dessa totalt sex timmar är inte nödvändigtvis att kunna avkoda t.ex. あぱちくでをりさしち till ljud på nolltid som en japan, eller att kunna skriva tecknen för "a i he ji zu zo hi fu wa chi" på nolltid.

 

Det är ganska lustigt, ibland känns det som jag har dyslexi när jag läser japanska. Jag tror det är samma symptom, svårighet att läsa ord som man inte känner igen utan där man måste läsa tecken för tecken. Ditt exempel skulle vara svårt att högläsa sådär direkt.

[Anonym2]

mitt mål är att förstå talad japanska till exempel i anime men visst skulle det vara roligt att kunna läsa japanska också.

För att kunna förstå talad japanska måste man kunna slå upp ord man inte förstår i ett lexikon. Många ordböcker och lexika skriver japanska ord med japansk skrift. Det är väldigt praktiskt att kunna utläsa uppslagsorden om man har en sådan ordbok eller lexikon. Dessutom kan man från skriven japanska lära sig ord m.m. som man har användning av i talad japanska. När man läser något har man gott om tid på sig. Man kan t.ex. läsa en sida lite långsammare om man tycker att språket är svårt. Om man försöker spela upp talad japanska lite långsammare låter det dock bara konstigt. Text är alltså något oumbärligt innan man lärt sig japanska tillräckligt. Kinesiska tecken (kanji) behövs inte om man läser texter för barn eftersom uttal alltid anges, men tecknen gör ordinlärningen mycket enklare, så man bör ändå se till att lära sig sådana tecken också.

[A-lan]

Som PPia och Anonym2 pekar ut, så är det bäst att lära sig läsa ett språk, även om man bara är ute efter att kunna talet. (och sen får man så mycket mer av att kunna läsa och skriva också)

Det är ganska lustigt, ibland känns det som jag har dyslexi när jag läser japanska. Jag tror det är samma symptom, svårighet att läsa ord som man inte känner igen utan där man måste läsa tecken för tecken. Ditt exempel skulle vara svårt att högläsa sådär direkt.

Det är knappast värre än hur du kände gentemot vanliga latinska bokstäver, när du var mindre.

...och av rätt mycket samma anledning.

[Freiztan]

Det är som med språk överlag - det är bara att sätta sig ner och nöta.

[A-lan]

Det är som med språk överlag - det är bara att sätta sig ner och nöta.

...men inte bara genom att köra med sånt som att läsa läroböcker och köra glosor.

Att gå en kurs i språket, så man inte bara pluggar på egen hand, hjälper en hel del och att titta på TV på språket är ett bra komplement.

 

Man lär sig knappast mycket med bara TV-tittande (såvida man inte är ett litet barn), men att göra det, vid sidan av övrigt pluggande, hjälper en hel del.

Just anime är ju iofs inte så värst bra, då språkbruket tenderar att vara knasigt. Såpor, däremot, tenderar att vara det bästa för språkinlärning.

 

Att åka till det relevanta landet, är också väldigt bra (då man är ständigt omgiven av språket), men mer krångligt och dyrt.

 

Så med andra ord: Plugga regelbundet, helst med klass och lärare, och glo på J-drama eller nåt vid sidan av (och animen du ändå glor på).

Det är bara att köra på och se till att mer och mer fastnar

...och inse att det tar tid.

 

För tillfället så är det enda jag gör för att lära mig japanska, att glo på anime... Bara glo på anime.

Vilket, som jag sagt, inte är så värst produktivt