30 dagar i animens tecken (2010)

[Klona]

En animé som jag tänker på direkt när jag hör ordet "visuellt" så är det 5 centimeters per second. Miljöerna i den animén är så otroligt vackra och välgjorda och det är på snudden att man tappar fokus på karaktärerna för att man kollar på alla detaljer i bakgrunden.

 

Jag gillar även Shafts stil som de använder i Bakemonogatari och Sayonara Zetsubou Sensei, den sticker ut från mängden men bara efter ett par avsnitt har man vant sig och tycker att det ser stilrent ut.

[Tsukasa-san]

Dag 13: Den visuellt mest intressanta animen

Ef - a tale of memories och Bakemonogatari är de två serier som har imponerat mest på mig.

[Sceleris]

Dag 13: Den visuellt mest intressanta animen

Då och då kommer det serier och filmer som utmanar våra förväntningar om hur "anime" ska se ut. Det är inte nödvändigtvis det skönaste att beskåda, men det är intressant. Berätta om dina upplevelser.

Det konstigaste jag har sett som fortfarande lyckats behålla en följdriktig berättelse är troligtvis

. Det är fortfarande en ganska flummig berättelse, men med den närmast obeskrivliga blandningen av alla stilar som ingår passar det som handen i handsken.

[Jinnai]

Dag 13: Den visuellt mest intressanta animen

är El Hazard och Tenchi Muyo är de två jag tycker är snyggast på 90-talet

[Sceleris]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

"Usch, vad jobbig!" Har du nånsin tänkt så om en animefigur? Det kan vara att figuren beter sig som en jubelidiot, det kan vara att det är en dryg "comic relief", det kan vara att att den helt enkelt är i vägen för hjältarna. Berätta om den figuren!

[Sceleris]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

"Usch, vad jobbig!" Har du nånsin tänkt så om en animefigur? Det kan vara att figuren beter sig som en jubelidiot, det kan vara att det är en dryg "comic relief", det kan vara att att den helt enkelt är i vägen för hjältarna. Berätta om den figuren!

 

Det som omedelbart dyker upp i huvudet är Momo från Peach Girl. Peach Girl handlar om en tjej som i högstadiet var med i simklubben och därför har fått en solbränna och blekt hår (av klor i bassängen). Nu i gymnasiet tror alla att det är ett modeval och att hon därför är en slampa. Tjejen Sae från samma klass är både hennes enda vän, och källan bakom ryktet: hon är nämligen en helt otroligt småsint människa, driven av hat och avundsjuka.

 

Serien handlar om att Momo är dum i huvudet, är kär i två killar och går på Saes trick gång på gång. Hon lär sig aldrig något, hon förtjänar aldrig något, och hon sänkte en serie som om inte annat hade kunnat vara helt okej att glo på.

 

Usch, vad jobbig!

[Jinnai]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

nr1 Dragonball z MAJIN BUU Han förstörde Dragonball z i mina ögon

[Volbla]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

Oj. Den här var svår och därmed väldigt rolig.

 

För det första vill jag säga att det finns många komiska karaktärer - eller försök till komiska karaktärer - som en stor andel av befolkningen verkar ogilla, men jag stör mig väldigt sällan på dem och gillar dem till och med ibland. Det bästa exemplet är nog Excalibur från Soul Eater. En störande liten... grej... som bara kommer som comic relief i ett fåtal avsnitt. Det som ska vara roligt med honom är att ingen person i serien kan stå ut med honom, och att folk stör sig på honom på riktigt tycker jag bara blir ännu roligare.

 

Men vad stör jag mig på? Det är väldigt svårt att sätta fingret på, men i ett nötskal så är det när en karaktär gör något som får mig att slå ut med händerna och utropa "Men aaaah! Kom igeeen!" När han/hon gör något idiotiskt. När man bara vill lappa till ungen. Det verkar jag ha hittat två underkategorier till. Dumma känslor och att skydda någon som inte behöver skyddas.

 

Den första är när en karaktärs handlingar är väldigt extrema och jag tycker att något på den nivån är helt omotiverat. Det bästa exemplet är från 5 senchi. Upp till att de är vuxna så är karaktärerna inget annat än ledsna för att de inte kan vara med varandra. Åtminstone inte vad publiken får se. En extrem överdrift av ungdomsromans som inte ursäktas tillnärmelsevis ordentligt. En annan jag tänker på är Simon från Tengen Toppa Gurren Lagann och hans handlingar under avsnitt 9 och 10. Hans handlingar är väl inte helt omotiverade, men det är absolut inte den reaktionen som borde komma från det som hänt. Det inser som tur är Simon efter ett tag. Också en liten shoutout till Rossiu senare i serien.

 

När det gäller att skydda någon som inte behöver skyddas ser jag först och främst till Fate/Stay Night. Shirou försöker skydda sin beskyddare. Jag vet inte vad jag kan säga för att göra idiotin rättvisa. Annars har jag nog inte sett det här så mycket som jag trodde. Det skulle huvudsakligen vara i Naruto i så fall, men där har det också hänt ett flertal gånger. Nu senast så ville Sakura ta på sig allt ansvar fastän Naruto är väldigt mycket starkare än henne och känslomässigt stabilare. "Det är bättre att jag går in i döden än att vi har en chans tillsammans." Jag måste ha sett det i filmer annars, för jag känner igen det så mycket mer än att bara ha det från två källor.

 

Sen kommer de underbara karaktärerna som har lite av varje. Vi har förstås först och främst både Taiga och Minori ur Toradora. Istället för att göra något vettigt så försöker båda gömma sina känslor för den andras skull. Resultatet blir att ingen når något resultat och att båda blir olyckliga. Men värre är nog tyvärr Nakao från den underbara serien Lovely Complex. Värre för att han inte har någon motivation alls, han är bara dum. Båda de avsnitten mot slutet som fokuserar på bi-paren är urusla, men det här står ut i mitt minne för... han är så dum :(

 

Sist men inte minst är Miu ifrån Piano. Hon är lite universal för hon passar inte in i mina kategorier. Kanske lite i dumma känslor, men inte på det sättet som jag tänker mig. Hon är jävligt jobbig för hon ska föreställa huvudkaraktären men hon gör ingenting. Nästan alla hennes repliker genom hela serien är "Jag suger på piano" eller "Yuuki-chan..." Hon irriterar mig för att hon är så otroligt tråkig och för att folk som hela tiden säger att de är dåliga/fula utan att vara det stör mig i allmänhet.

 

Så... om jag skulle svara på frågan kanske. Vinnare är nog Miu. Det enda hon gör är att whina grundlöst, och vi får knappt ens se henne växa ur det. Usch och fy!

[Negi]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

 

Vad ska man börja? Japaner är experter på att producera irriterande karaktärstyper och det finns väldigt få serier som inte innehåller minst en karaktär som bara finns till för att irritera. Nu var dock frågan formulerad för att ringa in en karaktär och den som jag skulle vilja utplåna från en serie är Cherry från Urusei Yatsura.

 

Vad som gör att jag irriterar mig på är att hans "grej" inte underhåller mig alls. I princip är han en liten gubbe med tillhörande humor som omotiverat beter sig mer svinigt än de övriga karaktärerna. Han är inte kul och i en serie med så mycket annat att bjuda på känns den här gubben väldigt mossig.

[Klibbnisse]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

 

Wow, det känns som att man kan plocka ur ett oändligt djupt hål exkrement här, blir svårt... speciellt när man gärna förtränger de absolut värsta. Men! Något som åtminstone ligger ganska nära i minnet är väl...

 

Alla studtals snedfula karaktärer som är med i bakgrunden i Major!

 

Då och då kommer det in nya biroller i Major, ibland visas publik och i annat fall syns han på stan. Den där karaktären som ser omänskligt konstig ut att det bryter all form av handling och tittaren börjar bara fundera på varför han är där. Oftast har han inte heller någonting speciellt att göra, han bara är där... kanske säger en replik eller så, men faktum kvarstår att han är där, och det är inget vi kan göra åt det.

 

Skål för fulingen!

[Klona]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

 

Visst har man stött på en hel del jobbiga figurer under årens lopp men en jag kommer att tänka på nu direkt är Cal Devens från Phantom ~Requiem for the Phantom~. Jag vet inte riktigt vad det är som jag stör mig på direkt, kanske är det rösten kanske är det hennes personlighet men en sak är säker, jag såg rött när hon visades och funderade starkt på att lägga serien på hyllan bara för att hon var med.

[Hikari no Hohenheim]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

En svår fråga då, som Negi säger, störiga karaktärer är rätt så vanligt i anime, men på första plats kommer nog ändå Shirou Emiya från Fate/Stay Night. Kungen av idiotisk ridderlighet, och så insnöad i könsstereotyperna att han totalt ignorerar det faktum att det är han som får stryk och Saber som ger stryk.

 

Annars får jag ofta kväljningar när jag får stifta bekantskap med animetjejer av typen Stick-Å-Brinn-Jag-Beter-Mig-Så-Svinigt-Jag-Vill-För-Jag-Är-Så-Söt/Sexig. Shana, Rin från Fate/Stay, Perinne från Strike Witches, Winry, Asuka; jag har aldrig förstått japanernas facination av kvinnlig elakhet, och begriper inte heller hur det på något sätt kan tolkas som gulligt. Det tycks nästan som att varje serie nuförtiden måste ha minst en. Manliga karaktärer av denna typ förekommer, men inte alls lika vanligt, och de kommer aldrig undan med det på samma sätt.

[Saya]

Även min röst faller på Shirou Emiya i Fate/stay night och hans oförmåga att bedöma situationer. Han är en mespropp med malplacerad manschauvinism.

[My]

Dag 14: Den mest irriterande animefiguren

 

Hinner jag svara? Jag hade svårt för animeversionen av Yuzuriha (hon med den magiska vovven) i X TV. Inget emot henne i mangan, men i animen hade nån kläckt den idiotiska idén att det behövdes en karaktär som var "moé" i serien, för att locka manliga tittare antar jag. Ergo blev Yuzuriha ett mähä som bölade och pratade med pipig röst och inte klarade någonting på egen hand, till skillnad från hur hon framställdes i mangan, där hennes unga ålder och oerfarenhet balanserades av hennes mod, varma hjärta och vilja att beskydda både Tokyo och de som stod henne nära.

 

Edit: Oj, nästan upplagda samtidigt! Radera mig inte, Sceleris!

[Sceleris]

Dag 15: En animefigur du skulle vilja vara som (obs: realism)

Då och då i fiktionen kan det förekomma rollfigurer i vilka vi ser vad vi själva saknar. Kanske är det lyckan (olyckan?) att vara omringad av det motsatta könet, ett yrke som är mer intressant än ditt, en avundsvärd talang för sport eller slagsmål, eller helt enkelt förmågan att se riktigt jäkla snygg ut i solglasögon inomhus.

 

Obs: Någorlunda realistiskt! Inte "jag vill vara som Son-Goku för att han har superkrafter".

[My]

Tack Sceleris!

 

Dag 15: En animefigur du skulle vilja vara som (obs: realism)

 

Junko i NANA tycker jag är beundransvärd på ett sätt som gör att man skulle vilja ha lite av hennes egenskaper. Hon hade en vild ungdom, men lugnade ner sig när hon började på universitetet. Hon är så lugn och klok på nåt sätt, och säker både i sin stil och i sin identitet. Hon är det lugna ögat i stormen för Hachi och även om hon klagar mycket ställer hon alltid upp för sina vänner. Det är svårt att inte beundra henne. Hon är nästan för perfekt. Egentligen är det kanske nästan så att man hatar henne lite för det, men bara nästan.

[Volbla]

Dag 15: En animefigur du skulle vilja vara som (obs: realism)

Den som jag tänker på är banne mig Seiji i den otroligt trevliga ghiblifilmen Whisper of the Heart. Först och främst för att han har en riktig passion och vet var han vill gå i sitt liv, men också för att han är charmig (som alla manliga ghiblikaraktärer?). Väldigt rättfram och inte försynt på något sätt. En riktig man!

[Saya]

 

Att ha en starkt begränsad livslängd skulle göra allting mycket enklare.

 

Alternativt:

 

 

Att vara en megalomanisk diktator med egen armé skulle göra allting mycket enklare (och roligare).

[Jinnai]

Dag 15: En animefigur du skulle vilja vara som (obs: realism)

Katsuhiko Jinnai Från HL-HAZARD Han är så självsäker så han tror

Att han är en GUD. Jag vill ha hans Självsäkerhet Lömskhet maktbefogenhet

helt enkelt ta det jag vill ha till min egendom.

[Tsukasa-san]

Ginko i Mushishi.

För att han är så mystisk och harmonisk. Jag vill leva som honom i hans värld. Det skulle vara som en dröm för mig.

[Meatrose]

 

Själv skulle jag välja Lelouch. Jag avundas honom hans skarpa intellekt samt förmågan att fatta extremt tunga beslut på nolltid, även då det rör sig om beslut som ur en etisk och moralisk synvinkel är väldigt obehagliga att fatta. Jag gillar honom för att han trots ett beräknande, kallt och hårt yttre sätter de han bryr sig om i första rum samt att han när det kommer till kritan är tämligen osjälvisk. Jag gillar honom även på grund av att han tar saken i egna händer och att han föraktar de som baserar sina åsikter och sitt agerande på utopiska ideal. Han är troligtvis den mest logiska karaktär jag någonsin stött på, trots att han till stor del även styrs av sina egna känslor.

 

Han har en del brister också. Jag skulle inte vilja vara honom, men jag skulle nog inte ha något emot att vara som en korsning mellan honom och mig själv. Man kan väl säga som så att jag skulle vilja ha en del av hans egenskaper.

[Voffe]

Dag 15: En animefigur du skulle vilja vara som (obs: realism)

 

Lelouch Lamperouge

För den första instämmer jag med Meatrose. Ett hårt yttre och beräknande, men ändå osjälvisk när det kommer till kritan är karaktärsdrag som jag strävar efter. Dock föds inte alla med ett briljant intellekt, och latmasken i mig låter mig inte nöta vidare på det. (Alternativt Ikari Gendo som också passar in på beskrivningen... fast han är ju en skitstövel från topp till tå, inget att sträva efter. ;))

Som Meatrose också nämnde har han sina brister och jag aspirerar dessutom inte att vara Lelouch.

 

Shigeno Goro

Karaktärsval nummer två är raka motsatsen: Goro från Major. Den föregående briljansen stupar direkt och allt hänger på instinkt och känsla. Envis och ger aldrig upp. Nu menar jag inte att jag vill dela hans passion till baseball, utan att jag vill leva mitt liv enspårigt och till fullo med ögon bara för det jag brinner för; som Goro.

 

Duke Tôgô

Frågan är snarare vem vill inte vara honom?!

[Klona]

Dag 15: En animefigur du skulle vilja vara som (obs: realism)

 

Jag skulle vilja vara mer som Kamina eller Simon (som han är i den senare delen av serien). De är lättgående personer som inte gräver ner sig för sina misstag, sätter tydliga mål och strävar efter dem med en järnvilja även fast hela universum är emot dem. Karisma som kan få allt att låta coolt och mod att aldrig tveka att rädda någon man håller kär även om det skulle kunna kosta dig livet.

[Sceleris]

Dag 15: En animefigur du skulle vilja vara som

Jag önskar att jag hade mer tid och ork för fysisk träning. Det är så inspirerande att se Ippo Makunouchi (Hajime no Ippo) slå in stockar i kullar med sina bara händer, träna sig på att ducka genom att sicksacka genom klätterställningar mitt i natten, eller helt enkelt kuta utav bara helvete barfota i stranden för att få starkare fötter... och sen att få sina färdigheter satta på prov i matcher. En riktig Man skall ju sättas på prov, det är bara då Han får veta vad Han går för!

 

Nåja, äkta Manlighet är bara ett ideal -- i verkligheten räcker nog inte en hög röst och en obändig vilja. Därför gillar jag sansade figurer, som till exempel trummisen Yasu i Nana. (Min mancrush på Yasu har nog inte gått över ännu.) Serien är full av missöden och komplikationer, men Yasu är en av de som i högst utsträckning håller huvudet kallt. Han är intelligent och läser juridik, men han är inte perfekt. Även han kan vara småsint och svartsjuk -- men han är en vänlig själ som ser till sina vänners bästa. Sådan skall man vara. Sådan skall jag vara.

 

 

Så cool~.

[Meatrose]

Som en liten fotnot får jag hålla med om att man blir väldigt inspirerad av att se Ippo och hans vänner i deras förberedelser inför matcher, för att inte tala om själva genomförandet.