30 dagar i animens tecken (2010)

[zimeon]

Char är väl ingen skurk? Han är ju en helt vanlig hjälte, om än lite väl uträknande. Huvudpersonsantagonist kanske.

 

Drøsselmeyer.

[Saya]

Egentligen är den skurk som väckte de starkaste känslorna hos mig någon annan men vederbörandes skurkhet är inte känd från början så jag vill inte spoila.

 

 

Chōji Suitengu i Speed Grapher är en stilig och extremt känslokall investerare med ett hämndbegär gentemot ungefär alla människor. Han har det mesta, ett gäng underhuggare med en riktig anledning för att hjälpa honom, ett ödesdigert förflutet väl integrerat i handlingens bakgrund och rent hat som ledstjärna för vad han än gör. Det stegvisa uppdagandet av hans historia, motivation och plan var det mest spännande i hela serien.

[flaskis]

Dag 4: Din favoritskurk...

 

Det finns en handfull skurkar som gjort ett intryck på mig. Men om jag skulle välja en så är det nog Suigintou från Rozen Maiden.

 

 

Utan att spoila för mycket så är det sättet hon blir skurk på (alla är ju goda personer från början), och sättet hon söker acceptans hos sin far något som känns så otroligt motiverat på ett förvridet sätt.

[Negi]

Dag 4: Din favoritskurk...

 

Grandis Gäng - Grandis, Hanson och Sanson från Nadia.

 

 

I grund och botten är de rätt typiska Disney skurkar, fast på ett japanskt vis i samma anda som Team Rocket. Alltså rätt enkelspåriga karaktärer med enkelspåriga mål. De är också i bakgrunden till den större konflikten och fungerar ibland mer som väggupp för att ta en paus från huvudhistorien. Det är dock hur de utvecklas från detta väggupp till viktiga karaktärer för handlingen som gör att jag verkligen gillar dem. I slutändan kanske det blir mer som bi-karaktärer än regelrätta skurkar som jag gillar dem.

[Misho]

Stygg Negi, det var mitt första val av skurkar också!

 

Sanson(?) får en lite konstig relation till den lilla Marie(?) som gör honom extra stygg!

 

Dag 4: Din favoritskurk...

 

 

Lelouch i R2 då han tar rollen som konung och fram till slutet, även om han är lite av en skurk genom hela serien så finns det inget bättre än hans stora plan och genomförande.

[larsleo]

Dag 4

 

Mr Gates från Full Metal Panic TSR

ett totalt psyko men.. så underbar som skurk.. om en sista kommentar innan man biter i gräset är om ens eget hår så är man bra.. kall

 

[Blå]

Dag 4: Din favoritskurk...

 

Finns några men orkar bara ta en och varför inte ta en riktigt elak sate då som Light Yagami. Att jämföra Light och Lelouch som många gillar att göra är verkligen som dag och natt. Medan man vet att Lelouch har goda sidor så visar verkligen Light att han inte har några och att han inte skyr några som helst medel för att nå de mål som han satt.

[Tsukasa-san]

Dag 4: Din favoritskurk...

Bilden säger det mesta. Light är så grym att jag nästan får rysningar.

[Klona]

Dag 4: Din favoritskurk...

 

Har funderat under dagen men måste nog även jag säga att Yagami Light är en riktig skurk, även om det är han som huvudpersonen. Från att starta lite enkelt och något som verkar som en god gärning så förstår man snart att det han gör inte är rätt. Nästan som att man får stå i skamvrån när man hejar på honom under serien gång, fast som sagt att man vet att det han gör är fel.

[Volbla]

Att jämföra Light och Lelouch som många gillar att göra är verkligen som dag och natt. Medan man vet att Lelouch har goda sidor så visar verkligen Light att han inte har några och att han inte skyr några som helst medel för att nå de mål som han satt.

En grej som jag verkligen gillar

Är när hans pappa säger att han tror att den riktiga ondskan är förmågan att döda andra. Det har egentligen då redan bekräftats på ett sätt. När Light förlorar minnet så vill han inte använda Misa som lockbete för att det går emot hans 'personliga kod', men i sitt 'korumperade' tillstånd så utnytjar han flickor åt höger och vänster. Så den riktiga antagonisten är egentligen Death Noten :3

 

Dag 4: Din favoritskurk...

 

Det finns flera jag skulle vilja välja, men i slutändan så toppar nog Akabane "Dr. Jackal" Kuroudo.

 

 

Han är i största del en urusel karaktär som bara gör vad han gör för "De e la skoj", men hans lugn och hänsynslöshet är så fröjdsamt att titta på. Mycket av fröjden är väl egentligen hans kläder och hans röst och hans unika stridsstil (och hans styrka). Bara ytligt alltså :)

Liksom, hans smeknamn är Doktor bara för att han slåss med skalpeller. Frickin genius!

 

Han bryr sig inte om någonting vilket visas tydligt av att han inte hyser något agg alls mot huvudkaraktärerna när han tvingas arbeta tillsammans med dem. Sådär chillad men ändå elak är precis vad jag vill ha i mina skurkar.

[Jinnai]

Dag 4: Din favoritskurk

Här kommer min favorit-skurk skurken fram för alla

Katsuhiko Jinnai Från HL-HAZARD Han är så självsäker så han tror

Att han är en GUD

Javisst skurkarnas GUD

[Voffe]

Dag 4: Din favoritskurk...

Jag har ett flertal på lager och en del har redan nämnts, vilket leder till att jag väljer en annan antagonist, sist men inte... okej, möjligen minst: Kid Buu från Dragon Ball Z.

 

 

Kid Buu är rent hat och förstörelse, och det är just det som gör honom så bra. Han är inte ett strategiskt snille eller har en färgstark personlighet och kan beskrivas som platt i den aspekten. Dock så har han personligheten av ett barn, som inte lärt sig ordet "samhälle" och skrattar fritt åt förstörelse av världar etc. Råa mänskliga uttryck. Det är en simpel och enspårig karaktär vars syfte är solklart. Samtidigt är han spontan utan tecken på sundhet, inga lagar eller regler gäller för honom. Varken någon eller något stoppar honom för att uträtta vad hans instinkter viskar.

 

Samt en favorit i spelen till PS2/3.

[Klibbnisse]

Passar på trean, dels för att jag inte kan komma på någon ultimat favorit just nu... <.<

 

Dag 4: Din favoritskurk...

 

Tänkte först köra på min egen, lite sneda definition, men skall bara köra på "de som motarbetar huvudpersonen" så är ju svaret fullkomligt definitivt Haruhi!

 

 

Med lugnsamma Kyon som huvudperson kan man ju lugnt säga att hans önskedrömmar om ett lugnt, händelsefattigt och normalt gymnasieliv fullkomligt går i kras när Haruhi börjar ånga på! Inte nog med att hon förstör det en gång, hon tvingar honom att utföra slavgöra i hennes sinnessjuka sekt vilket ger honom bestående men och bevisligen även hjärntvättar honom, den stackarn.

 

Och som om inte det skulle vara nog kommer andre-antagonisten, Koizumi, in och hjälper Haruhi med att genomföra sina illdåd, till Kyons stora förtet!

 

Haruhi och Koizumis lilla djävuls-duo är ett suveränt exempel på helvetet i förtid!

 

 

 

(kort sagt, jag kan inte komma på någon "riktig skurk"... åtminstone inte någon som utmärkt sig)

[My]

Dag 4: Din favoritskurk...

Först trodde jag inte att jag skulle kunna välja, men så kom jag ihåg hur mycket jag älskade att hata den karismatiska men superobehagliga Kororo Lucifer från HunterxHunter.

 

 

Kororo Lucifer framstår som totalt känslolös och dödar utan att blinka, på ett målmedvetet och kliniskt sätt som visar att han varken känner nöje eller avsmak inför sina handlingar. Han gör vad som måste göras, inget annat. Det är en obehaglig, affärsmässig känsla över hans ondska. Men ju mer man får veta om honom och hans spindelgäng, desto mer uppstår någon slags motvillig sympati för det som driver honom, oavsett vad man tycker om hans metoder. Man vet helt enkelt aldrig riktigt var man har honom, vilket gör honom till en så minnesvärd skurk i mina ögon...

 

Som bubblare måste man ju även nämna en annan skurk från HxH, Hisoka. Det går inte ens att förklara varför han är så fantastiskt utan att spoila, så jag nöjer mig med att säga så här: Hisoka är en av de mest udda, osannolika och framförallt mest politiskt inkorrekta karaktärer som jag har stött på, men serien vore definitivt inte detsamma utan honom.

 

[Sceleris]

Dag 4: Din favoritskurk...

Ni har kommit med ena fina skurkar, men personligen och till er (får jag anta) föga förvåning får jag säga Gendo Ikari från Evangelion. Han är en sådan skitstövel att jag gapar av förtjusning när jag ser serien.

 

 

Nåja, nu har jag dragit över tiden, så vi får hoppa till nästa.

 

 

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

[idrougge]

[Klipp. --S]

 

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

 

Jag gillar ju allt som är gulligt, så det finns nog en hel del sörja där som det inte anstår en animékonnässör att bry sig om. Men det är för det mesta hatkärlek. Lucky star har jag dock hört att den inte är helt rumsren.

[My]

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

 

I princip allt som jag älskar av andra skäl än för att storyn är bra. Exempel på det är Kiddy Grade. Ibland kan man inte motivera sin kärlek till något och Kiddy Grade är just ett sånt fall. Den innehöll allt jag avskydde, trosfluktar, påklistrad fanservice som inte tillförde serien något, överdriven handling, karaktärer som vanligtvis skulle fått mig att rysa och antydda förhållanden mellan karaktärer som var ganska obehagliga när man tänkte på saken. Och handlingen? Något pinsam, oja, när det ens fanns någon vill säga.

 

Ändå hade jag oerhört roligt åt serien, på ett sätt som jag sällan har när jag ser anime numera. Serien låg hela tiden och pendlade mellan fantastisk och katastrofal, men den höll sig hela tiden på en nivå där det faktiskt funkade. Det var en sån där "lämna hjärnan nån annanstans och njut av vad du ser"-serie. Eclairs läppstift kan för övrigt vara det mest fantasifulla vapen jag har sett i en anime nånsin...

 

Jag försökte för övrigt se Kiddy Girl and, men det gick inte. Där funkade ingenting, inte ens Kadosonos yaoikillar (jag antar åtminstone att det är hon som stoppar in ett antytt gaypar i alla Gotohs projekt...).

 

Ur en visuell aspekt är en annan skäms-anime I'm Gonna Be An Angel, inte för handlingen, för den gillar jag, utan för det överdrivna utseendet och Noelles hiskeliga design. Jag klarar av det själv, men jag skulle inte vilja visa serien för någon som har de minsta fördomar om japanskt tecknat...

[Meatrose]

Vart är Meatrose när man behöver honom?

 

Här är jag! ┐( -｡ｰ; )┌

 

Jag ser att jag har missat något kul. Ni som känner mig vet att jag gillar att skriva av mig då det rör sig om någonting som engagerar mig. Jag ser emellertid att inlägg om gamla dagar inte välkomnas med öppna armar. Jag tänker dock för sakens skull skriva något lite mer kortfattat (i den mån det går) om de aktuella dagarna, men dölja det under en hide-tag. Den som inte vill läsa något av vad jag har att säga om de icke aktuella dagarna behöver inte klicka på dem, kort och gott.

 

För övrigt; bra idé Sceleris!

 

[Klipp. --S]

 

Så kommer vi slutligen till den dag som jag har rätt att skriva om utan att "gömma det". Det lustiga är just att ämnet rör sig om sådant som man kanske just vill gömma. =)

 

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

 

Jag har lite svårt att nämna någon specifik serie som jag "skäms över att gilla". Det beror på hur man ser det. I en del avseenden kan jag nästan "skämmas" över att gilla anime som konstform. Absolut inte på grund av att det på något sätt är dåligt, men på grund av omvärldens syn på detta spektakel. I det avseendet är jag inte direkt stolt över att bli rörd till tårar av Kyoto Animations adaptioner av Keys berättelser. Jag är heller inte särskilt "stolt" över att sätta verk som Lucky Star och K-ON! på lika hög nivå som serier i stil med Egashi no Eden (6/10). Det finns dock något hos vissa serier som tilltalar oss. Detta även om man, då man betraktar serien från en objektiv synvinkel, lätt kan identifiera diverse element som är aktivt dåliga. De aktivt dåliga elementen finns dock överallt inom film och serier, det spelar ingen roll om man ser till anime eller till amerikansk "live action". På många sätt och vis är de flesta av de mest populära amerikanska serierna betydligt sämre än det bästa som anime har att erbjuda, då även serier som Lucky Star och K-ON! inräknat. Vad som hör till "det bästa anime har att erbjuda" är ju dock väldigt subjektivt.

 

Enda sättet på vilket jag personligen kan tackla den här frågan är att tolka den som "serier som jag mer eller mindre skäms för att erkänna att jag gillar i en omgivning bestående av anime-fans". Då vet jag inte riktigt heller vad jag ska välja. Jag menar, det finns många personer som gärna rackar ner på saker bara för att de är "populära", för att de då utifrån deras naiva synsätt kanske framstår som "coolare" på nätet då. Varför skulle jag ta hänsyn till dem och deras åsikter? Jag tänker kanske framförallt på Kyoto Animations Key-adaptioner. Visst kan man utan några som helst tvivel ogilla dem utan att på något sätt innefattas av den generalisering jag precis gjorde. Det finns många aktivt dåliga element i de serierna med. Men trots att jag tar varje chans att försvara dem kan jag väl i vissa sammanhang tycka att det kan kännas en aning genant att jag gillar dem så pass mycket som jag faktiskt gör. I mångt och mycket beror min kärlek till dessa serier indirekt på vilka som har gjort dem. Regin i dessa är i de allra flesta fall så långt före konkurrensen att det inte ens går att ställa dem jämte varandra för utvärdering. Många håller inte med, men så tycker jag och det står jag för.

 

Jag får helt enkelt säga som så att jag inte har någon serie som jag direkt skäms för att gilla, i en omgivning bestående av andra anime-fans. Jag granskade min topp 20-lista på MAL (genom att sortera listan utefter betyg) utan att hitta något som jag på något sätt känner för att dölja. Jag vill heller inte nämna något som jag på något sätt skulle skämmas för att erkänna att jag gillar inför folk som inte har någon som helst förståelse för faktumet att vuxna människor faktiskt kan gilla "tecknat". De personerna är ignoranta och saknar acceptans för saker de inte har satt sig in i och därför tycker jag att den infallsvinkeln saknar relevans för diskussionen.

 

Bara för att nämna något; jag kan i vissa situationer tycka att det är en gnutta genant att jag som är "mer än bara vuxen" ändå faller pladask för diverse romantiska draman som har knipit modell högre betyg på min MAL-lista. Det är emellertid något jag står för och skulle någon vilja ifrågasätta mina åsikter om dessa serier så kan jag utan vidare försvara dem med textväggar (något som oftast inte är särskilt effektivt då det kan uppfattas som att man försöker avskräcka motparten från att argumentera vidare genom att dränka denne i text). Kort och gott - serier som Air, Kanon och Clannad passar väl in på detta, men då jag tycker så fasansfullt mycket om dem är det inget jag väljer att hymla om, trots att jag rent objektivt kan konstatera att en annan av mina topp 20-serier, som exempelvis Ghost in the Shell: Stand Alone Complex är "bättre" på fler än ett sätt, även om jag inte personligen tycker så. Och vad man personligen tycker om en serie är väl egentligen det enda viktiga då man gör en utvärdering eller ett utlåtande.

 

Jag kan definitivt hålla med My på den här punkten; på sätt och vis skäms jag över att gilla serier trots att jag tycker att själva handlingen är medelmåttig eller direkt dålig. Det finns sådana exempel, även om jag inte kommer på något bra exempel på stående fot.

[Blå]

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

 

Ur en visuell aspekt är en annan skäms-anime I'm Gonna Be An Angel, inte för handlingen, för den gillar jag, utan för det överdrivna utseendet och Noelles hiskeliga design. Jag klarar av det själv, men jag skulle inte vilja visa serien för någon som har de minsta fördomar om japanskt tecknat...

 

Haha, vill hålla med till fullo här. Gillar verkligen den här serien och tycker verkligen den är supermysig. Noelle är en klass för sig också. Sen som sagt skulle jag nog inte gå och flagga med att jag gillar just denna bland folk som inte är så bekant med japantecknat.

 

Men annars är jag lite som i Ros sits om att jag inte heller egentligen har något som jag direkt skäms utöver att jag gillar. Jag flaggar ju tom här hemma med I'm Gonna Be An Angel! i DVD-hyllan. Ska ta och klura på den här frågan lite och se om det kanske inte är något som jag skäms över så återkommer jag sen med ett svar. Men för tillfället så kan jag nog säga att jag inte skäms över något speciellt.

[Sceleris]

Jag har skrivit ett förtydligande i förstainlägget.

 

Obs: "Ett ämne om dagen" innebär att man inte får dra upp gamla ämnen. Alls. Det är inte heller en tråd för djuplodande diskussioner. Om ni missat en dag kan ni leta upp eller starta en annan tråd och posta där, eller vänta på trådens återkomst nästa år (då kan det dock vara helt andra frågor).

 

Som sådant har jag klippt ut all text som postats om och trots gamla ämnen. (Jag har dem dock sparade, om någon vill ha sin text tillbaka.)

[zimeon]

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

Jag skäms generellt inte över de animéer jag tycker om. Däremot finns det en del som andra inte ser värdet i :P

 

Den jag kommer på nu är Stellvia. Jag tyckte den var lysande för att den ballade ur på punkter som jag inte förutsåg att den skulle balla ur på. Sen var den fylld av en massa moe förstås, men det sabbade inte tillräckligt mycket.

[Hikari no Hohenheim]

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

 

Först den mest uppenbara: Lucky Star. Den fick mig i mångt och mycket att ogilla moé, ändå blev det mitt största lyckopiller under en period. Skulle folk fråga mig om jag är ett fan av serien skulle jag nog svara nej, men ändå har jag förmodligen snappat upp fler smådetaljer (visste ni att Ayanos efternamn är Minegishi?) och funderat kring karaktärernas motivationer mer än de flesta.

 

Men innan den lyckliga stjärnan fanns en hel drös serier som jag under mina weeaboo-dagar avgudade, men som nu med vuxna(re) ögon endast kan ses som bottennapp... samtidigt som jag bara inte kan ogilla dem av nostalgiska skäl. Den mest skämmiga av dessa skulle jag sätta Ragnarök the Animation.

 

Som flitig Ragnarökspelare själv var det det häftigaste någonsin att få se animeliknelser av de ikoniska platser jag så ofta besökt, och karaktärer av de klasser jag kände så väl. Lägg till en svängig introsång och min lycka var gjord. Att storyn använde sig av spellogik för att ta sig framåt, eller att somliga karaktärer var mer än lovligt irriterande, störde mig inte då, och det tog många år innan jag var tvungen att inse de uppenbara bristerna med serien. Men trots att historien går för långsam, är dåligt uppbyggd och har mycket lite att komma med i originalitet, hävdar jag än idag serien inte är rakt igenom dålig. Det finns en del stora korn av riktig potential här, som i händerna av en mer kompetent studio skulle kunnat bli något underbart. Nu är den inte mer än en ytterst medioker serie och lite av en skam för spelet det baseras på, men gillar den gör jag likt förbannat.

 

 

En hedersnämning bör gå till Hidamari Sketch, speciellt andra säsongen. Hälften av gångerna sitter jag och suckar över skämt som ofta bygger på saker som Ojojoj Jag Måste Banta, och andra hälften kommer jag på mig själv att ha ganska trevligt.

[Negi]

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

 

Egentligen skäms jag väl inte men jag borde verkligen inte gilla High School Girls. Löjligt pubertala skämt, icke-existerande handling och dåliga animationer är alla saker jag inte direkt faller för i vanliga fall men just i High School Girls fall så fungerade det tack vare karaktärerna.

[Sceleris]

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

 

Jag har inte så mycket jag skäms över som sådant. Om jag gillar något med dålig handling så försöker jag sätta fingret på vad det är jag gillar med det. Det kan till exempel vara dumt men energiskt och medryckande. Det är åsikter jag öppet kan stå för.

 

Jag har lite svårare att erkänna hur förtjust jag är i många serier för vilka en 25-årig man är helt fel målgrupp. Väldigt tjejiga serier som Fruits Basket är nästan lite på gränsen, men det känns nästan fel att tycka om typ Cardcaptor Sakura och Lilla snöfén Socker så mycket som jag gör, och av de anledningar som jag gör det. (Det är så otroligt gulligt!)

 

Fast jag ljuger inte om det. Man ska givetvis stå för sina åsikter och vem man är.

[Klibbnisse]

Dag 5: Berätta om en anime som du skäms över att du tycker om!

 

Det där är ju en riktigt underlig fråga... jag skäms inte över någon serie, däremot vet jag att jag en gång skämdes när jag var yngre och hade sett Sailor Moon (och sedermera även Pokémon) på TV, för det var ju inte direkt någonting man talade om. Men nu idag kan jag nog inte komma på någonting jag skäms över att jag gillar.