2007 med Blå. **

[Blå]

THE WALL OF TEXT har fått sig en uppdatering med mer styckindelning (så att ni inte drunknar i all text med ögonen) och rättstavning på flera fronter samt lite annat material.

 

När väl 2007 startade så hade jag redan tre serier i ryggen som jag kände mig någorlunda säker på att kunna luta mig tillbaka på, Code Geass, Kanon och Ghost Hunt.

 

De nya serierna som skulle starta hade jag lite förhoppningar på att Shuffle! Memories skulle bli en rolig serie att följa. Besvikelsen kom dock efter bara första avsnittet när jag insåg att det bara handlade om en slags recap serie som plockat det bästa från Shuffle! och slängt in det i den här. Nä, jag var inte alls nöjd med den serien men följde den ända till slutet mest för att jag hoppades på att något nytt skulle visas men samtidigt också för att jag gillade Shuffle! och har man inte sett första serien på ett tag eller överhuvudtaget så är det ett trevligt alternativ. Sista avsnittet bjuder dock på helt nytt material som inte visades i Shuffle!. Samtidig hade jag redan också en favorit som startade. Major säsong 3. Jag vet inte hur många det är som följer den här serien på forumet, men gillar man sport serier och inte sett den här ännu så har man faktist missat något. Major är en serie som man verkligen mår bra av att titta på utan att känna någon frustration eller vrede. Den tredje säsongen av Major är inte den bästa enligt mig, men den fortsätter att berätta historian om Goro på ett spännande och bra sätt. Så besviken vart jag verkligen inte när den här väl hade gått klart.

 

En annan serie som direkt gjorde ett starkt intryck blev Nodame Cantabile. Utan att veta riktigt vad det var jag hade gett mig in på så blev jag förälskad direkt i den. Klassisk musik i sitt esse skulle jag säga att det var. Med en inte allt för vanlig animeringsstil. Yuji Matsukura som stod för animationen till Nodame Cantabile hade redan gjort starkt intryck på mig med serier som Honey and Clover och Winter Garden som kan liknas mest med Nodame Cantabile. Musiken och karaktärerna i serien är också väldigt bra. Speciellt gillade jag Tomokazu Seki röstspel till Chiaki. När Chiaki väl blir arg på Nodame så får jag ett visst välbehag när han skriker till. Serien bjuder precis som Honey and Clover på humor med en härlig känsla av att det här är något som skulle kunna hända vem som helst var som helst. Den överdriver inte och visar verkligen att personerna i serien kämpar för att nå sina mål. Och när väl serien tar slut så har man inte så mycket mer att begära utan jag hoppades (och gör det fortfarande) mest att det skulle kunna komma mer då det finns mer att hämta ifrån mangan om jag nu inte missminner mig helt. En bra start blev det faktist med andra ord på 2007.

 

När det väl var dags för vår/sommar säsongens serier att dra igång hade det värsta redan uppenbarats. Code Geass sista två avsnitt skulle inte sändas förrens mitten av sommaren. En svårsmält nyhet som tog ett tag att komma över. Men det skulle visa sig att jag inte skulle behöva bli lämnad med en bitterhet. Massvis med nya och bra serier hade uppenbarat sig och även några besvikelser. För att ta en av besvikelserna först så hamnar Claymore här för mig. Jag kunde följa den här serien till ungefär avsnitt 20, och till det avsnittet var jag mer än nöjd med serien och dess utveckling, för att sedan få det uppenbarat för sig att det skulle komma att bli en anime original ending. Vilket inte var något som jag såg fram emot utan droppade serien utan den minsta ångest. En annan besvikelse blev OverDrive för mig. Jag som hade hoppats på något i stil med Major eller Ippo fick istället en lam serie med en riktigt lam huvudperson och tråkiga birolls karaktärer. Jag kanske är hård här i min bedömning och såg faktist aldrig klart på den, men det fanns aldrig något här som tilltalade mig i slutändan.

 

För att komma in på de serier som verkligen levererade då. Första anblicken på Gurren Lagann måste jag erkänna var ingen speciell sådan utan det skulle dröja till ungefär avsnitt 4-5 innan jag skulle inse vilken toppen serie jag hade att göra med. När väl halva serien hade gått så undrade jag mest om det verkligen skulle kunna bli bättre, och mina funderingar svarades med att i slutändan bli för mig 2007 års bästa serie tillsammans med Code Geass. För varje avsnitt som gick blev man bara mer överaskad hur Gianax kunde slänga ur sig större och större saker hela tiden. Till och med recap avsnittet som visades var riktigt grymt och anorlunda.

 

På humor fronten blev jag riktigt nöjd också med serier som Lucky Star och Seto No Hanayome. Lucky Star var bra, helt klart, men emellanåt så fick den inte mig att tycka att det var någo roligt. Inte sagt nu dock att den var tråkig utan den tappade ibland bara på vissa karaktärer som inte jag gillade så som Miyuki och några andra karaktärer som presenterades senare i serien. Seto No Hanayome hade jag redan läst endel av mangan av innan jag såg första avsnittet. Men de förväntningar jag hade blev besvarade och knuffades även undan med nya när det väl hade gått ca 6-7 avsnitt. Skrattfest är nog lätt att beskriva Seto No Hanayome som, för det är det verkligen om man gillar den här slags humorn. Det censurerade blodet med en skön sjungande Halko Momoi (San) gjorde det här till en riktigt humorfest.

 

En annan serie som hade startart men som jag inte hade fått upp ögonen för än det hade gått 15 avsnitt av var Seirei no Moribito (Guardian of the Sacred Spirit). Med en riktigt vacker visuell berättar stil så matas även öronen med skön musik och ljudefekter. Historian om Balsa är speciell och bör verkligen ses av den som påstår sig tycka om anime. Utan att någonsin överdriva i sin historia så följer man den med spänning och kan inte tycka illa om någon som presenteras i serien. Alla karaktärer är välgjorda och röstskådespelarna hjälper verkligen till att lyfta fram deras karaktärers personligheter på ett bra sätt. Jag kände mig riktigt mättad när serien väl var slut. Det finns mer äventyr med Balsa då det här var den första sagan av tio light novels med Balsa som huvudperson. Men om det inte skulle dyka upp något mer i framtiden så skattar jag mig ändå lycklig att ha fått sett den här serien. En annan äventyrs serie som också är hämtad ifrån en tidigare bok var Romeo X Juliet. Det som jag kom att älska mest med den här serien var OP låten "Inori ~You Raise Me Up~" av Lena Park. Både den japanska och den engelska versionen är vacker och spelas även upp vid ett riktigt vackert tillfälle i serien. Tyvärr höll inte Romeo X Juliet hela vägen utan tappade en heldel mitt i. Det kändes helt plötsligt som att se på en ny serie med nya karaktärer att bekanta sig med, som kanske inte är dåligt i alla lägen men här så funkade det inte alls för mig. Den repade sig något dock mot slutet men aldrig tillräckligt för att betraktas i mina ögen som något speciellt.

 

Rymdmecha kan man aldrig få för mycket av känns det som och Heroic Age kom i ett bra tillfälle. För mig höll den hela vägen ut. Den blev visserligen något enformig i sitt berättande på några ställen men aldrig så pass att jag tröttnade. Age var väl den karaktär också som jag ville se mycket mer av men som jag aldrig fick. Istället fick man se en prinsessa som ropade efter Age i var och varannan mening. Men den funkade som sagt för mig och jag hade fått mig en dos av rymden igen.

 

I juli månad kom ett riktigt litet fart fyllt paket i Baccano!. För den som tycker det är intressant är Baccano ett italienskt ord för ljud men Ryohgo Narita, som skrev light novellen av Baccano!, översatte det till "stupid commotion". Med en originell historia och berättande av historian efter bara första avsnittet så var man fast. Inte nog med att de hade lyckats riktigt bra med det så fanns det många karaktärer att fästa sig vid. Själv fann jag mycket nöje i att se den råa Ladd Russo (Keiji Fujiwara, gör rösten åt Ali Al-Sarches i Gundam 00 som pågår just nu) samt den fege Jacuzzi Splot (som röstades av Daisuke Sakaguchi som även gör rösten till Sunohara i Clannad) på tåget. En annan annorlunda historia som startat här var Sayonara Zetsubou-sensei. Den har nog inte gått hem hos alla vad jag förstått men hos mig fastna den direkt. Mycket tack vare att det är Shaft som står för produktionen till serien. Den visuella berättarstilen som Shaft har med snabba klipp och annorlunda färgsättningar blandat med helt irrelevanta inslag ibland. Det är som sagt var kanske inte själva historien om Nozomu Itoshiki (som förövrigt blir förtvivlan om man satte ihop det på något annat sätt, im not the expert here) tilltalar mig lika mycket som den visuella historian. En serie som annars lyckades med sin historia väl var sola. Jag vill inte avslöja något här i texten direkt för den här serien men jag nöjer mig med att skriva att den gav mig mer än vad jag hade hoppats på att få.

 

 

Innan det var dags för höst säsongen att dra igång med sina serier fick jag en riktigt fräsh liten OVA på ARIA. Här hade dom verkligen lagt ner tid på animationen som hade höjt sig markant från de två tidigare serierna som finns. Historien kunde dom inte misslyckas med kände jag redan från början och inte hade dom gjort det heller. Det berättas med samma takt och samma känsla som till serierna och så får man en animation på det som heter duga. Mer än nöjd var jag av det här.

 

Höst säsongen hade mycket intressanta serier att bjuda på men många av dom föll hårt för mig efter bara några avsnitt. Men det kom faktist så pass mycket annat bra att man inte blev helt besviken eller tomhänt. ef som också Shaft stod för produktionen på lyckades inte jag riktigt få upp mina ögon för förns det nästan var slut, vilket å andra sidan blev till något positivt då jag slapp vänta veckovis på avsnitten. Men även här var det Shaft som gjorde att jag såg mer på det visuella än till något annat. Det var två speciella scener som jag fastnade för som jag skrev om här också.

 

En serie jag hade höga förhoppningar på innan den startat var Ghost Hound. Karaktärsdesignen som Mariko Oka står för känns igen direkt från Jigoku Shoujo. Bara där hade jag som sagt var en hel del förhoppningar på (förhoppningar och förhoppningar, jag gillar helt enkelt den karaktärsdesignen) och att det även var Production I.G som stod för produktionen gjorde dom knappast mindre. Mina förhoppningar som jag skrivit om tidigare har infriats och jag håller den här serien högt just och längtar varje vecka till nästa avsnitt.

 

Kodomo no Jikan en serie jag hade blandade meningar om innan den starta blev aldrig så som jag hade trott att den skulle bli. Övercensurerad men med en mycket ljusare handling än vad mangan bjuder på blev den helt okej i slutändan.

 

Får inte glömma att ge Genshiken 2 ett par lovord. Serien var riktigt bra och levde upp till sin föregångare med bravur. Nya roliga karaktärer presenterades och man hade inte det minsta tråkigt i något avsnitt.

 

Clannad och Gundam 00 är två andra serier som jag inte riktigt fått den dära känslan av att det kommer bli något stort utav. Båda har potential till det och båda, framför allt Clannad, har visat att det finns bra mycket mer att önska från respektive. Dock är Fuuko redan en liten favorit för mig.

 

Summering:

2007 var ett riktigt bra år. Det räcker ju med att man får kanske 3-4 titlar att vara grymt nöjd med så är året räddat. Jag har fortfarande några serier kvar att se som jag inte hunnit med ännu så som Denno Coil och Moyashimon, som båda verkar vara lite speciella serier på sitt sätt. Med det sagt så hade jag även nu tänkt att dra en topp 5 och en flopp 5 för egen del om 2007 års serier/filmer.

 

Topp 5:

 

#1a TENGEN TOPPA GURREN-LAGANN

 

Den hade ALLT. Det fanns romans, action, plot-twists, mecha, coola karaktärer m.m. Listan kan göras lång. Men för att göra en lång historia kort så nöjer jag mig med att skriva att Tegen Toppa var en av 2007 års bästa serier för mig.

 

#1b CODE GEASS

 

Den här hade också ALLT. Kan faktist inte bestäma mig för vilken av dessa som jag tyckte var bättre än den andre. Men en sak är säker, 2008 är dedikerat till att längta till nästa säsong av CG.

 

#3 NODAME CANTABILE

 

Jag skrev tidigare i någon tråd att klassisk musik aldrig kommer bli bättre. Och jag håller fortfarande fast vid det. Med väldigt älskvärda karaktärer och en riktigt skön atmosfär så kan jag inte göra något annat än att sätta Nodame på tredje plats.

 

#4 SEIREI NO MORIBITO

 

Med en bra historia till en superbra visuell och ljudmässigt historia fanns det inte mycket som den här serien saknade. Balsa´s seiyuu gör ett extra bra jobb tycker jag på att få fram den karaktär som man vill koppla henne till.

 

#5 GHOST HUNT

 

Det är inte många anime serier som skrämt mig, men Ghost Hunt lyckas verkligen med det på sina håll. Musiken som oftast är väldigt viktig till sådana här serier gör sig riktigt bra också och man får verkligen kalla kårar och en stor klump i magen emellanåt när musiken spelas.

 

Renodlade komedi serier tycker även jag är bra givetvis, men jag föredrar lite mer allvarliga serier framför det. Även fast kanske inte Tengen Toppa är så allvarlig så är den bara så pass grym att den tar allt och alla.

 

Flopp 5:

 

#1 Claymore

 

Hade nog allt för höga förhoppningar på den är. Även fast den nästan lyckades underhålla mig i 20 avsnitt så nåde den aldrig ända fram och föll riktigt hårt på slutet som jag inte orkade se klart på.

 

#2 Death Note

 

Man ska nog kanske inte se en serie som man läst mangan av. Men det har funkat för andra så, tyvärr inte för Death Note som hamnade i nästan samma sits som Claymore. Den lyckades mer än väl den första hälften av serien men föll direkt sen efter det.

 

#3 Darker than BLACK

 

Jag kan tänkas få fan för det här men den höll aldrig för mig. För lite bakgrund på huvudkaraktären samt annat gjorde att med de förväntingar man hade som aldrig infriades blev det bara tomt i slutändan. Även fast det kan tänkas finnas mer i DVDn med något extra avsnitt kan jag inte tänka mig att det skulle rädda den här för mig.

 

#4 Inukami! - The Movie

 

Jag älskar TV-serien och när man fick veta att en film var på gång hoppades man kanske allt för mycket. Inte nog med att den "bara" var 30 min lång nästan så var den riktigt platt i jämnföresle med TV-serien som finns. Nä, att hoppas för mycket på den här var ett riktigt stort misstag från min sida.

 

#5 Higurashi no Naku Koro ni Kai

 

Jag blev inte lika skrämd och rycktes aldrig heller riktigt med i handlingen som jag gjorde till första säsongen. Jag har visserligen nu inte sett klart på den här så min uppfattning kan komma att ändras. Men, den är ändå så här långt en stor besvikelse jämnfört med säsong ett.

 

Med en titt framåt på 2008

 

Den nya säsongen som startat har varit blandad så här långt. Med bara två avsnitt sedda på de flesta nya serier kan jag med gott samvete säga att Shigofumi och Spice and Wolf har fångat mitt intresse mest. Med en ny dos av Major säsong fyra också som har startat är jag mer nöjd så här långt.

 

Med en blick framåt mot våren ser vi en hel del intressanta serier som ska starta. Och där bland annat Code Geass som i nuläget har löjligt höga förväntningar från min sida. Jag kanske borde lugna mig lite så jag inte blir helt besviken när den väl startar.

 

Kure-nai är en annan intressant serie som ska komma. Har läst endel av mangan och har inget ont att säga om den på den fronten. Kure-nai är en slags Hayate no Gotoku! fast med mindre humor och mer action.

 

Sen kanske man kan leva i förhoppningarnas land om att det ska hinna komma en ny Haruhi Suzumiya-serie innan året är slut. Ett officelt utalande har redan kommit om att en ny serie är på gång i alla fall (eller är jag helt bakom flötet nu?).

 

Att även hinna få se den nya NGE filmen vore en dröm som borde kunna hinna uppfyllas. Det finns som sagt en hel del att längta till det här året.

 

//Blå

[Avathar]

Bra skrivet, och angående Nodame Cantabile, du vet att det finns en musiksamling med massa klassisk musik från serien väl? samt att det finns en jdrama också som är väldigt bra(vilken som är baserad på vilken vet jag inte dock)

[Sceleris]

samt att det finns en jdrama också som är väldigt bra(vilken som är baserad på vilken vet jag inte dock)

Båda är baserade på mangan, som vanligt. (Fler exempel: GTO, Gokusen, Hataraki Man, Yuukan Club...) Fast de var väldigt lika varandra, så det borde väl innebära att de var trogna sin förlaga.

 

(Tror faktiskt jag föredrar den otecknade. Kanske för att jag såg den först -- kanske för att Chiakis kvinnomisshandel är grövre och roligare där.)

[Avathar]

samt att det finns en jdrama också som är väldigt bra(vilken som är baserad på vilken vet jag inte dock)

Båda är baserade på mangan, som vanligt. (Fler exempel: GTO, Gokusen, Hataraki Man, Yuukan Club...) Fast de var väldigt lika varandra, så det borde väl innebära att de var trogna sin förlaga.

 

(Tror faktiskt jag föredrar den otecknade. Kanske för att jag såg den först -- kanske för att Chiakis kvinnomisshandel är grövre och roligare där.)

 

Håller helt med, tycker också på något sätt att musiken är bättre och att man får en mycket bättre inlevelse i den som man ibland saknar i Anime'n som hade höjt Nodame no Cantabile animen minst fem nivåer till, hade blivit sjukt bra.

[dengo]

mental note: skaffa.

tack för informationen, var bra läsning

[Avathar]

Kodomo no Jikan en serie jag hade blandade meningar om innan den starta blev aldrig så som jag hade trott att den skulle bli. Clannad och Gundam 00 är två andra serier som jag inte riktigt fått den dära känslan av att det kommer bli något stort utav. Båda har potential till det och båda, framför allt Clannad, har visat att det finns bra mycket mer att önska från respektive.

 

Ska bli intressant att läsa flaskis svar på den delen, och ang Gundam 00, du har rätt, den är inte i närheten av Seed och Seed Destiny ändock är den väldigt bra men inte ett halleluja ögonblick direkt...eller? ;)

[induce]

Skitintressant läsning Blå. Skall ta mig igenom textmassan en gång till sen tänkte jag. Det gör lite ont att se Claymore på flopp-listan men jag förstår att du som läser mangan måste kännas så. Dock tycker jag början till ungefär avsnitt 17-18 var briljant. Det klart bästa jag sett i år, lätt i klass med Lagann och Code Geass. Claymores är det grymmaste som finns.

 

PS. Det ryktas att de har Gurren Lagann Torso Heads. Haha. Det bästa av två världar :D

[Avathar]

Det gör lite ont att se Claymore på flopp-listan men jag förstår att du som läser mangan måste kännas så. Dock tycker jag början till ungefär avsnitt 17-18 var briljant. Det klart bästa jag sett i år, lätt i klass med Lagann och Code Geass. Claymores är det grymmaste som finns.

 

Man kan inte säga att ngt är bra om det bara är dom sex sista avsnitten eller så som faktiskt är sevärda...det är bara fel...

[Meatrose]

Trevlig läsning Blå! :)

 

Jag håller med dig om flera saker du tar upp om såväl kanoner som kalkoner. ^^

[induce]

Det gör lite ont att se Claymore på flopp-listan men jag förstår att du som läser mangan måste kännas så. Dock tycker jag början till ungefär avsnitt 17-18 var briljant. Det klart bästa jag sett i år, lätt i klass med Lagann och Code Geass. Claymores är det grymmaste som finns.

 

Man kan inte säga att ngt är bra om det bara är dom sex sista avsnitten eller så som faktiskt är sevärda...det är bara fel...

Du får ta och läsa om min ursprungspost. Menade att de 5-6 sista avsnitten var av sämre kvalité. De var inte dåliga, det var bara slutet som var frustrerande, men de kändes inte helt i linje med serien tidigare. Dessutom kändes det som om de inte drog full nytta av det de ändrade till animen.

 

Men känslan som infann sig serien igenom, och det faktum att de tidigare avsnitten var briljanta gör det till en 10:a i min bok. Ingen stark sådan men likväl.

[Ashaz]

/me viftar lite halvhjärtat med en Higurashi flagga :S

 

jag lever fortfarande i illusionen att kai också var bra på sitt sätt. men jag börjar misstänka att den bara levde på glansen från förra säsongen och ett fåtal bra avsnitt.

[Blå]

I allt mitt rabblande så missade jag helt att ta upp Kanon. Den är ingen topp 5 serie för mig men fortfarande riktigt bra. Men folk som säger att Kanon 2002 är jätte dålig jämnfört med 2006 vill inte jag riktigt hålla med om. 06:an är bättre tycker jag med men jag gillar ändå 02:an också och tycker inte den är så hemskt dålig som vissa får den att framstå som.

[Meatrose]

Ja satan. Bara för att den ofta kallas för Kanon 2006 så glömmer även jag bort att den faktiskt gick sista kvartalet av 2006 till och med första kvartalet 2007. Att bedöma olika egenskaper hos en serie eller dess karaktärer går ju oftast bra efter att ha sett hälften, men jag har allt för ofta blivit besviken på en series andra hälft (trots att den första var grym) för att kunna låta en serie (Kanon i det här fallet då) få slåss om en Bästa Serie-liknande titel för det "tidigare året". 2007 är det som gäller för Kanon imo.

 

Och jag håller med dig om att Toei's föregångare inte alls är dålig. Jag håller däremot fast vid att jag tycker att KyoAni's Kanon är bra mycket bättre. Seriens utseende, screenplay och regi spelar naturligtvis en inte så liten roll i det hela, även om jag klart föredrar den senare versionens övriga egenskaper också.

[Mullvad3n]

Kanon är nog min 1:a atm.

Men jag gillar inte 02:an men det kan bero på att jag såg 06:an före, tycker alla är sjukt fula i 02:an.

[Sceleris]

tycker alla är sjukt fula i 02:an.

Seriöst, när jag såg några bilder från Kanon 2002 så trodde jag någon manipulerat bilderna för humor. ("Va? Ska de se ut så där?!")

[Ashaz]

va? var kanon 2006 från 07? ja då vet jag defenitivt vilken som var min #1 iallafall.

 

Har gett mig på dendär Tanga Hashibashi Gurren nu också för att se vad alla pratar om.

Väldigt annorlunda stil måste jag säga. känns lite oldschool. But it's featuring boobies!