Hur började du se på anime?

[Bleach94]

min bror sa åt mig att kola på bleach och det gjorde jag. Så jag fastnade i anime världen

[Addie]

Wow, so ZTV verkar åtminstonde ha gjort något bra sedan "återstarten" för ett år sen!

 

Ja det är så pass :P Och det sänds fortfarande serier! Bland annat Ergo proxy sänds nu också.

[Heinm]

En av mina polare ville att jag skulle hänga på till honom och göra i princip ingenting.. När vi hade suttit hos honom i ca 30minuter så utbrast han "Nä.. Nu jävlar ska jag visa dig lite kung manga!", jag blev helt stum och tänkte "Jävla fjolla som kollar på tecknat".. Sen visade han mig avsnittet när Naruto och Sasuke slåss på taket efter att han har hamnat på sjukhuset, jag sa att det var värdelöst skit.. Sen efter några månader så var det LAN i hemtrakten och jag hade så jävla tråkigt att jag frågade om jag kunde låna externa av honom för att kolla på "Den Tecknade Serien" som han visade mig. Började på avsnitt 1 och efter det var jag helt fast. Sen dess har jag varit manga/anime freak.

[Stekeblad]

Den första animen jag såg (som inte sändes på tv som t.ex. pokemon) var Death note. Det var våren när jag gick i ettan (på gymnasiet). En kompis ringde mig på skype och undrade om vi skulle göra något tillsammans, det blev så att han övertalade mig om att vi skulle se death note tillsammans, över skype. De första avsnitten såg vi genom att vi pratade i skype och startade avsnitten samtidigt.

 

Jag tyckte inte death note var så jättebra och slutade tittade några avsnitt efter

att L dog

min kompis berättade också att han hoppade till halvvägs genom serien när

OP2 kom första gången

 

 

Sedan dröjde till avslutningsdagen i ettan innan jag såg min nästa animeserie. Efter att ha varit på skolavslutningen i kyrkan så var det omkring två timmar till bussen går hem och i brist på något att göra letade jag mig ner till biblioteket och där hittade jag en liten hylla med manga, där fastnade jag med fullmetal alchemist och satt där tills det var dags att ta sig till närmaste busshållplats. Tillbringade hela kvällen med att se början av FMA animen. Det var så jag började, hur lyder era historier?

 

För ungefär ett år sedan så sa jag åt mig själv att inte se mer anime, fram tills då hade jag sett anime på inte helt lagliga webbplatser men nu ville jag försöka göra det lagligt. Jag hade ett par veckors uppehåll då jag gjorde massvis med googlesökningar på jakt efter lagliga webbsidor som erbjuder anime gratis, det var nu som jag hittade anime.se ( men det dröjde ett halvår innan jag skapade ett konto). Här på anime.se läste jag på flera ställen om en sida som heter crunchyroll.com vilket var precis vad jag letade efter och tittar nu all min anime på där.

 

Märkte att det gick över mer till hur du började se på anime, hoppas inte den tråden finns. Sökte efter en tråd om vilken den första animen du såg var men fick ingen träff.

[Brezals]

Ja om vi bortser från all anime jag såg innan jag visste vad anime var. 

Så snubblade jag på denna AMV, när youtube var typ väldigt nytt.

så jag började kolla på Naruto, Jag hade hört talas om denna serie nått år innan, jag såg denna video, en klasskamrat i femman, hade shounen jump tidningar, och jag hade kollat igenom dem lite gran. Och självklart var Naruto på första sidan, på stortsett alla tidningar. 
Jag brukade kalla dem Naruto tidningar. 

På vilket sett jag började kolla på naruto var väldigt.. weird.. men eftersom jag började kolla naruto på youtube, så var det ibland lite halv jobbigt att hitta episoder som fungerade som dem skulle och var i hyffsad kvalitet, men av någon anledning förmodligen väldigt mycket youtube var som det var på den tiden, så började jag kolla vid typ avsnitt 27 eller nått, när dem precis skulle in i skogen, där Sasuke blir typ biten av orm snubben. Kollade tills avsnitt 50 eller nått, sen så började jag kolla på annan anime. 

Så jag kollade på nästa serie jag hade sätt från annan video från youtube, nämligen denna.

(omg vilken nostalgi att leta efter dessa gamla videos..) 

Så jag började kolla på Shaman king. 

Sen vart det bara mer och mer anime.

En stor del att anime och japanskt vart intressant för mig till en början just vid den här tiden mellan 2005-2007, var för det mesta för att jag började spela Maplestory vid 2005, och om ni inte vet så är Maplestory ett 2D anime sidescrolling MMORPG. Och eftersom jag vart väldigt fast i Maplestory ganska omgående när jag började spela det, så vart själva anime stilen och så mer intressant för mig. Maplestory var ett spel jag spelade i många många år, minst 5 år iallfall. Och hade nära vänner och skolkamrater som spelade minst lika länge också, tråkiga var att ingen av dem vart intresserade av anime, förutom Naruto... 
Fick en polare på anime kroken ett tag, vi såg igenom hela Inuyasha och ett par till, men han tappade intresset tillslut. 

 

[Sceleris]

Jodu, Stekeblad, tråden fanns. Så jag slog ihop dem.

 

Jag skrev lite om hur jag började på sida 2 (tl;dr-version här), men det var inte så mycket av en berättelse, så jag kan väl skriva om det igen.

 

Min animesjälvbiografi

 

Ungefär från det att jag var 13 så började jag få upp intresset för film som konstart. Det var något fascinerande med filmer som var lite mer ambitiösa och vackra än Bad Boys och Dum och dummare. Jag såg Blade Runner och Pulp Fiction och År 2001: ett rymdäventyr och Plutonen och Apocalypse Now. Ungefär kring sekelskiftet, när jag var 14, så hade jag hittat en filmsajt där man kunde sätta in betyg på filmer man sett och få rekommendationer tillbaka. Två namn som låg bland de högst rekommenderade var Ghost in the Shell och Akira, vilka stack ut ganska mycket i och med att de (1) var japanska, och (2) var tecknade. (En annan film jag minns var högt rekommenderad var Tetsuo: the Iron Man, men den har jag fortfarande inte sett.)

 

Tecknade? Det lät konstigt. Tecknat var ju... inte riktigt samma sak. Därmed inte sagt att jag tyckte illa om tecknat, oh nej. Tvärtom, jag gillade tecknat! Jag gillade Simpsons och Rockos moderna liv och Liquid Television och Ren och Stimpy och Pinky & Hjärnan och Freakazoid och Animaniacs och sånt. Jag tyckte speciellt om hur bra animation var på absurdisthumor... men det var ju ungefär så långt ifrån År 2001: ett rymdäventyr som man kan komma. Så jag var lite skeptisk till de här "anime-filmerna" Ghost in the Shell och Akira...

 

En annan tecknad serie som jag följde då var Sailor Moon, som år 1999 kommit tillbaka till TV4 efter ett par års uppehåll. Sailor Moon var för mig mer som, säg, Pirater i mörka vatten än Freakazoid: det var inte knäpphumor, och det var TYP en story, även om det verkade gå tillbaka till "veckans skurk" varje gång. Men jag klev upp varje lördagmorgon (eller var det söndag?) för att se det. Det var inte lika lustigt att se på som mycket annat tecknat, men det var något märkligt med hur denna billigt tecknade serie var gjord, något som stack ut – samt att det var en viss slags sensualitet i deras långa ben och korta kjolar... (;´Д`) ハァハァ

 

Faaast jag såg inte allt. Våren 2000, runt min femtonde födelsedag, så hade jag missat några avsnitt Sailor Moon, och när jag kom tillbaka så var allt förändrat. Skurken var en annan, det var nya karaktärer som verkade vara utomjordingar... Vad fasen hade hänt under den korta tiden? I en sådan repetativ serie?

 

Jag tog till nätet för att kolla upp beskrivningar av de avsnitt jag missat (det visade sig att jag hade missat de sista avsnitten på första säsongen och de första på andra säsongen, Sailor Moon R), och kom i sammanhanget tillbaka på ett visst ord: "anime". Samma som de där tecknade filmerna från kultsajten. Det visade sig nämligen att "anime" var namnet på japansk tecknad film, och att det fanns anime både som barnfilm, komedifilm, actionfilm, till och med som porrfilm!

 

Sååå jag brände alla pengarna jag hade på att köpa samlingsutgåvan av Akira på VHS, för det var den enda som inte var dubbad, samt Ghost in the Shell på DVD för bortåt 300 spänn. Jag vill minnas att Akira kostade närmare 500 spänn, men det kan ha varit under 400. Vi hade just fått en DVD-spelare i huset, men jag tror den var på lagning eller nåt, så Akira blev första filmen.

 

Och det dröjde inte många minuter av filmen innan mitt tvivel var helt bortblåst. Jag minns att min reaktion vid att se tecknade hundar realistiskt och blodigt ihjälskjutna var ungefär: . Nej, det här var inte Freakazoid. Det var inte ens Sailor Moon. Det här var vuxenfilm! Och vid filmens slutet var det inte bara en ball, blodig film, utan en av de mest intressanta filmer jag sett. Och när jag väl fått tillfälle att se Ghost in the Shell så var min framtid befäst – jag var animefan.

 

Jag började läsa på mer om anime och kolla topplistor för att se vilka som ansågs vara de bästa. Filmer och serier med namn som Evangelion, El Hazard, Gundam Wing, Nausicaä, Princess Mononoke, Escaflowne. Det här var ungefär fyra och ett halvt år innan mina föräldrar fick fast uppkoppling hemma, så jag (som inte hade en egen dator) fick låna min fars ena dator till en lokal datorförening som hade en uppkoppling på hisnande 1 Mbps(!) som medlemmarna fick samsas om.

 

(Jag hade inte räknat med det, men det visade sig att det redan fanns flera personer där som också gillade anime. Jag minns att när jag en dag letat febrilt efter en serie som hette Neon Genesis Evangelion men inte hittat nåt, så kom det upp i diskussionen med killen som satt mittemot (jag kände honom inte väl alls), och det visade sig att han hade serien just på datorn han satt på. Fast överlag blev det aldrig att jag laddade mycket av de andra där, utan fick ta vad jag själv kunde hitta. S-stora gymnasiekillar var ju lite skrämmande när man bara gick i åttan!)

 

I ett land med så lite lagligt utgiven anime så kommer man väl inte riktigt ifrån att prata om piratkopiering; i augusti 2001 så hade jag detta utbränt på CD-R. Mycket spritt, men man fick ta det man kom över. Typ få tag på 14 avsnitt Cowboy Bebop, vänta ett år på att se resten. Få tag på fem avsnitt Escaflowne, vänta två år på resten.

 

I min högstadieskola så var jag inte den enda som tittade på Sailor Moon, utan vi var några få stycken som kunde sitta och prata om senaste avsnittet på rasten ibland. Det visade sig att de hade lite bekantskap av "mangafilm" genom att ha läst speltidningen Super Play, men jag kunde skapa några nya animefans som jag kunde prata anime med ibland. Dragon Half gick an ganska väl hos "normisarna", och min flickvän senare i gymnasiet delade mitt intresse en kort stund. Mina äldre bröder har också sett lite tecknat med mig ibland.

 

Annars så har jag mest varit för mig själv med mitt animeintresse. Jag gick med mitt första animeforum, Zmanga, hösten-vintern 2004, och sen, för att aktiviteten Zmanga kändes lite för låg, gick jag med Anime.se hösten 2005.

 

Och ni blir inte av med mig på ännu ett bra tag!

[Hoshi]

När jag var mycketmycketmycket yngre så hade jag en form av "omedvetet animeintresse", jag visste inte vad det var men jag gillade det. Började med Digimon och Sailor Moon, Yu-Gi-Oh! och Beyblade som gick på teve vid tiden jag klev upp innan jag gick till småskolan, och snart kom Spirited Away ut som både fascinerade och skrämde en liten unge som jag. På den tiden visades ju allting dubbat, men jag minns att dessa storögda figurer var minst lika bra som Disneys klassiker.

När jag började tredje klass kom allting tillbaka till mig igen, den här gången var det min mors kusin som presenterade namnet "manga" för mig. Hennes storebror var en gamer som hade koll på de gamla gubbserierna (om ni förstår vad jag menar, han är 33 år), och hade massvis med dvder hemma. Så jag började med serier som GTO, Cowboy Bebop, Hellsing och Chobits. Men min stora kärlek fann jag i Cardcaptor Sakura som sändes på Barnkanalen precis i tid när jag kom hem från skolan. Alla 70 avsnitt såg jag, missade inte ett avsnitt från det att jag började titta! Vi spelade in OP och ED på mp4an, snart sjöng jag med "I am a dreameeeeer" och lärde mig att det inte var "Sakura" som det stod i texten, det var "Sakura-chan". Kaleido Star tappade jag ganska snabbt dock, även fast jag inte tyckte den var speciellt dålig.

Sedan såg jag Elfen Lied tillsammans med min mer eller mindre låtsassyster, och en del av Higurashi. Det gick från gubbserier till flickserier till blodserier, men jag var lika nöjd ändå. Mellan fjärde och sjätte klass låg det lite sådär i bakhuvudet, jag kikade på några animeklipp ibland, läste lite svensköversatt manga samt mangainspirerade serier skrivna av svenska författare, och fick nys om VOCALOIDerna. I sexan blev det ett fulljädrat intresse då jag faktiskt började inse att det bara var att googla så kan du se på all världens anime med ett knapptryck. Det första jag/vi såg klart på internet var Soul Eater, dubbat. Sedan tog jag mig friheten att välja ut eget att titta /själv/ på, och såg den hypade Tokyo Mew Mew. Efter TMM såg jag Full Metal Panic, och det var nog fyrverkeriet som tände gnistor i mitt hjärta och sedan dess har jag alltid haft minst en serie att titta på. FMP är fortfarande min stora hjärtefavorit som är min NO.1 även om jag ser serier som egentligen borde vara mycket bättre :'3

[Nedvin]

Jag började titta på ROBOTECH (Macross dubbbad på svenska) på 80-talet. På den tiden visste jag inte att det var anime.
Jag o brorsan spenderade veckopengen på att hyra tecknade filmer på VHS.

Förutom Macross blev det en hel del Balatack, Starzinger, Rai Grottpojken och Formula 1.
Ca 10 år senare såg jag AKIRA på TV1000 och efter det var jag fast.
Jag läste om anime i svenska SuperPower och började köpa importerad anime från England på VHS från min lokala videobutik.
Den första animen jag köpte var Ninja Scroll.

Jag växte upp med Transformers och MASK och har alltid gillat mechs och sci-fi. Patlabor och Macross Plus var tidiga inköp och Ghost in the Shell är min absoluta favorit-anime.

[Cactus]

När man var liten på 80-talet så kollade kompisarna på Starzinger, Rai Grottpojken etc, men det gjorde aldrig jag. Jag gillade mest "vanligt" tecknat och annat. Det var väl mer på typ gymnasiet när det började cirkulera VHS-kassetter med saker som Akira, Urutsukidoji och sånt som intresset började. 

Jag hade varken råd eller möjlighet att köpa anime så man fick nöja sig med det som gick på TV oftast. Ninja Scroll, Wicked City, Ghost in the Shell, Fist of the North Star... 

När internet kom så exploderade ju huvudet på en.. all denna anime! Sen har intresset kommit och gått under åren, nu är jag inne på det ett tag igen. :)