Vad spelar du just nu och vad ser du fram emot för spel?

[MathJuice]

Nu i dessa intressanta tider där allting måste vara ett battle royale så har Apex Legends poppat upp som nästa Fortnite...bokstavligt talat. Vi har nu reklam om gratis battle passes för att få tillbaka spelare. Nyheten och smygreleasen påminde mig om att Titanfall 2 existerar och att detta var tänkt som en efterföljare, men som sedan blev sin egna grej.Så jag spelade båda och detta har jag kommit fram till.

Apex Legends tar plats i Titanfall-universumet med den troliga kopplingen från legosoldatgruppen Apex Predators. Skillnaden är att inga mechas (Titans) används utan istället slängs en skara av karaktärer in i ett battle royale och den som överlever...gissningsvis får ett jobb och kanske en egen Titan? Det som skiljer detta från tidigare spel i genren är att det försöker mixa från alla möjliga influenser. Gameplayet är likt de i Titanfall, battle royalet lånar friskt från både Fortnite och PUBG samt att det lånar från Overwatch i att det samtidigt är ett hero shooter med olika förmågor.

Detta är ett perspektiv från ens första erfarenhet i genren är detta spel, men det jag ser är två saker som stör mig: Till att börja med så är det riktigt snålt med loot. Det är riktigt svårt att hitta vapen jämfört med de andra två stora i genren. Flertalet gånger känner jag att man inte har något att komma med mot de andra grupperna. Lägg till att kartan är mycket mindre och du har extremt hård konkurrens om vapnen. Intressant för vissa, jobbigt för mig och speciellt när du har två kamrater som också behöver vapen och ammunition. Den andra punkten är dess skyddssystem. PUBG har skyddsvästar och hjälmar, Fortnite har sköldar, Apex Legends valde båda. Du kan nu hitta body armor med olika rariteter som också ger olika lager av sköld. Så hittar man inte bra armor så har man också inget övertag mot en motståndare med fyra lager av sköld. I övrigt så är spelet precis som jag förväntade mig: Frustrerande och för det mesta död.

Titanfall 2 å andra sidan är av en mer klassisk skjutare med mer rörelsefrihet med dubbelhopp och parkour samt att man kan kalla ner sin Titan och riktigt krossa på. Dess främsta läge, Attrition, är en hybrid av klassiskt team deathmatch och MOBA, där bottar droppar in för att förhindra ens framfart lite grann. Att döda dessa ger poäng och boostar hur snabbt du kan kalla ner din Titan. Detta gör att matcherna är mer jämnare då det är enklare att göra en comeback och att spela för objective är bokstavligen att bara döda, vilket gör det lättare än att få folk att knuffa en vagn. Lägg till ett solitt horde mode och en av de bästa kampanjer i modern tid och du har ett riktigt roligt spel.

Apex Legends är, i min mening, överhypat. Samtidigt är det roligt att dess framgång hotar Fortnites dominans och samtidigt sparkat nytt liv i Titanfall 2 igen.

[Soverejn]

Spelar just nu: 

@MathJuice When we gonna play?

 

Ser framemot:

 

[MathJuice]

@Soverejn Failade stort. =/ BR är nog inte min grej, men du kan carrya mig någon gång. Funderar på ett fireteam i Ghost Recon Wildlands också.

 

[Sandy Bee]

Men två barn under 2 år så blir det inte så mycket tid för spel längre.

Har dock varit såld på Tibia, cs, lol och wow sen flera år.

Finns det någon som spelar 1.6 fortfarande? 

Känner att hjärtat längtar efter att få smälla lite bomber och headshota 😅🤣

[Sceleris]

Call of Duty: World at War. Det är inte så kul. Det känns trångt och bökigt och inte särskilt tillfredsställande att träffa fiender. Och dålig AI: när kamrater skjuter på motståndare ser det ut ungefär så här.

 

[Soverejn]

Den 2019-03-24 vid 08:17 sa Sandy Bee:

Men två barn under 2 år så blir det inte så mycket tid för spel längre.

Har dock varit såld på Tibia, cs, lol och wow sen flera år.

Finns det någon som spelar 1.6 fortfarande? 

Känner att hjärtat längtar efter att få smälla lite bomber och headshota 😅🤣

Spelar cs:go då och då men icke 1.6

[MathJuice]

Dead or Alive 6 har nu sin Core Fighters edition ute (d.v.s. free-to-play versionen). Det är samma gamla goa fighting från tidigare versioner men är så tyngd av problem att det inte känns värt det. Till att börja med är banorna hemskt fula och tråkiga, det nya Quest Mode känns mer som en grindig tutorial, grafiken är riktigt påfrestande för min burk, och sättet man låser upp kostymer på är ett skämt. Man låser upp poäng för varje kostym för att låsa upp dom, men du kan inte välja vilken och för vilken karaktär. Det är också riktigt snålt med att dela ut poäng. Lägg till att majoriteten av kostymerna är bara olika färgvarianter av samma typ. Riktigt frustrerande att det spel som verkligen vill gå djupt med sina kostymer låser det bakom antingen gatcha-bullshit eller dyra season passes istället för, å inte vet jag, låsa upp dom genom att klara arkad eller storyläget som vissa spel en viss utvecklare gjort i tidigare skede med nummer 1, 2, 3, 4, 5, Ultimate, Last Round och Xtreme Beach Volleyball. Riktigt frustrerande...

Från en katastrof till en annan typ av katastrofhistoria, jag installerade Dead Space igen. Varför? Jag såg filmen Event Horizon igår kväll, och vilken film det var! Event Horizon är ett skepp som experimenterade med överljusresor men som försvann kort efter dess jungfrufärd. Sju år senare dyker det upp igen vid Neptunus och en expedition för att rädda/undersöka farkosten och dess besättning skickas iväg, med bland andra Sam Neill (Jurassic Park) och Laurence Fishburne (The Matrix). Spänningen och temat överensstämmer mycket med Dead Space och man ser varifrån utvecklarna tagit inspiration ifrån. Filmen är dock mer övernaturlig och psykologisk medan spelet går för en zombieepidemi kryddad med fanatism och även en del psykologi. Även om första spelet är klumpigare spelmässigt än sina uppföljare så är stämningen den bästa när man blir strandsatt på ett stort rymdskepp och man vet att någonting är ute efter en. Vi behöver mera sånt!

Summa summarum: Blev skitsur, blev skitskraj.

[MathJuice]

Senran Kagura Reflexions är en form av visual novel/dating simulator där målet är i huvudsak...massage. Det är kort och med viss brist i variation gällande gameplayet, men har en viss charm...för mig som är ett fan av serien självfallet. Ironiskt nog en av de mer seriösaste spelen i franchisen där man masserar vår hjältinna Asukas händer i ett tomt klassrum, för att sedan dagdrömma sig till olika fantasier där man ger henne en av de fyra olika massagemetoderna. Eftersom det tidigare släppts på Switch med rörelsekontroller i tanken så blir själva minispelen ganska stela och är inte direkt utmanande eller något som kan hålla ens intresse länge. Själva berättandet är inte så dumt faktiskt. Väldigt berörande, särskilt i "den verkliga världen" i klassrummet där dina handlingar kan leda till att hon (i klassisk animéanda) uttrycker sina sanna känslor för dig. Om man inte är rädd för lite hud kan det vara värt att prova just för karaktärsinteraktionen, men jag tror inte att icke-insatta inom franchisen stannar länge eller lägger ner pengar på de fyra extra karaktärerna.

[MathJuice]

Lång post är lång, men jag spelade några demos under The Steam Game Festival. Här är några intryck:

• Shing!: Sidscrollande beat-em-up med ninjatema och fyra valbara karaktärer. Man slåss med höger styrspak vilken är både hiss och diss, men mest verkar det ojämt. Sen så är hela presentationen lite som ett försök av ett västerländskt företag att vara weebaktigt och faller platt. Hemsk voiceacting. 
• SkateBIRD: Har sin charm men likt Goat Simulator har det inte så mycket att erbjuda i form av gameplay. Lånar lite från Tony Hawk Pro Skater med uppdrag och samlarobjekt. Rolig fysikmotor och humor överlag, men för min del så håller det inte mitt intresse om gameplayet är bristande.
• Unbound - Worlds Apart: Charmigt metroidvania i stil med Hollow Knight. Du är en lustig liten krabat som måste navigera landskapet och med hjälp av olika magiska portaler lösa pussel. I ena stunden ser man dolda plattformar, i andra stunden byter man riktning på gravitationen. Extremt charmig stil och intressant gameplay. Något jag ser riktigt fram emot.
• Drone Swarm: Mänsklighetens sista hopp i form av ett moderskepp som kan kontrollera 32.000 drönare till att anfalla sina fiender utforskar olika galaxer i hopp om att hitta en ny planet att befolka. Intressant strategikoncept som mixar Battlefleet Gothic med en form av tower defense då du styr drönarna med musen och QWER med olika förmågor och ditt moderskepp står stilla. Intressant men fortfarande ganska opolerat, speciellt när rösterna är ersatta med text to speech. Sen så hjälper det lite om MAN FAKTISKT KAN SE DRÖNARNA SOM ALLA TRAILERS OCH SCREENSHOTS LOVAR!
• The Red Solstice 2 - Survivors: Alieninfestering på Mars och du får jobbet att rensa upp den. Mixar MOBA med twinstick shooter i ett udda men intressant format, med lite inslag av Left 4 Dead med olika specialfiender. Bara multiplayer är tillgängligt men körde dock utan några andra spelare bara för att känna vad för spel det är.  Är väldigt intressant men hoppas att singleplayerdelen får lite kärlek när det släpps.
• Soldat 2: Uppföljaren till barndomens stora multiplayerclash. Spelar som originalet och ser ut som originalet, med lite mera fläsk i grafikavdelningen (inte överdrivet kanske, men ändå en viss hybrid 2D-3D). Känns dock som att originalet är fortfarande bättre.
• Spiritfarer: Du är på en husbåt som ansvarar över själar som är på väg till efterlivet, tror jag. Suuuupercharmigt! Du kan fiska, bygga nya hus på båten, en katt som följer efter en, segla till nya ställen, odla och laga mat och bäst av allt...du kan krama folk! Grafiken och animationen är riktigt läcker. En form av slice of life i spelform. Jag blev rörd till tårar när jag spelade. Ser verkligen fram emot denna!
• Little Witch Nobeta: En häxa söker igenom ett slott efter ett artefakt. Riktigt animé i grafiken och även om det är ett lågbudget Unityprojekt så är det ändå rätt charmigt. Försöker vara ett form av soulslike med mera magi. Utmaningen är inte på samma nivå (vilket enligt mig är helt okej) och det finns risk för att det kan vara ganska linjärt. Men jag tror ändå på denna. Förvänta er inte något Dark Souls så blir ni nog ändå nöjda med detta gameplay.
• Griefhelm: En form av stylad 2D duelleringssimulator med korsriddartema. Föreställ er For Honor eller Nidhogg. Väldigt svårt och oförlåtande och har samma form av progression som Slay the Spire utan roguelike momentet. Gameplay kändes inte så fasligt djupt och är lite väl hårt ibland. Stilen var också lite svårsåld för min smak med det hela urvattnade målardukstemat.
• Ghostrunner: Genjisimulator! Cyberpunkaction där du som cyberninja kör parkour runt en futuristisk stad och hugger ner motståndare i filmisk stil. Högoktanig action med extremt grymt soundtrack. För den som väntar på Cyberpunk 2077 och vill ha hypersnabbt gameplay.