Bleach och Death Note på svenska!!!

[My]

Jaha, så han slutade? Men hans namn står ju med i den senaste boken som jag läste av Blade of the Immortal (bok 12) tillsammans med en viss Dana Lewis. Är det alltså bara för att ge honom cred för att han översatte tidigare böcker, eller något i den stilen?

 

Det kan vara så att han fortsatte arbetet på just Blade of the Immortal, eftersom det var hans skötebarn. Men jag tror att det snarare är så att han arbetade i förväg på lösnummerutgåvan (1 kapitel/tidning) som fortfarande ges ut i USA, och den låg väldigt långt i förväg jämfört med pocketutgivningen om inte jag minns fel. Kolla hur det ser ut i de senaste delarna som kommit på engelska, om hans namn står kvar eller ej.

 

Det jag tycker var så himla coolt med just Toren Smith är att han hade personlig kontakt med ett flertal av de serieskapare han introducerade. Alla saker han gav ut skedde på serieskaparens villkor eller med hans välsignelse (som tex att att Blade of the Immortal är omklippt snarare än spegelvänd). Han betalade dessutom mycket ur egen ficka bara för att han så gärna ville dela med sig av det han ansåg vara bra japanska serier. Det är eldsjälar som han, Fredrik L. Schodt och Matt Thorn mfl som ligger bakom många bra serier som aldrig skulle kommit på engelska annars. Tokyopop gillar att sno åt sig all äran, men det de har åstadkommit är snarare en lägre standard i allmänhet, som offrats för att få lite mer "mångfald" (numera är det dock så att mångfalden i den amerikanska utgivningen mycket har försvunnit anser jag själv).

 

Det är lite oroväckande när folk skiter i kvalitet på något vis. Oroväckande på lång sikt, och det är väl därför jag inte vill ge upp :P

 

Jag tycker att färdigskrivna serier kan ges ut snabbt, förutsatt att man har möjlighet att jobba i förväg på dessa så att inget stressas ut i sista minuten. Tydligen säljer månatlig bättre både hos oss och i USA, och då kan jag förstå att man vill satsa på det. Men det viktiga är väl att hålla antalet serier konstant, så att köparna inte halkar efter. För då sitter man plötsligt som i USA där Tokyopop lanserar 3-4 nya titlar/månad (eftersom de första volymerna i en serie säljer bäst) men de uppföljande delarna släpps alltmer sporadiskt.

 

Någon hade räknat ut att Tokyopop släpper flest antal nya "del 1" i branschen, men lägst antal "del 2, 3, 4 etc" procentuellt av alla amerikanska förlag. Det är tydligt att deras strategi är att ösa på med det som ger pengar och låta de andra serierna komma ett par gånger om året. Vissa titlar har blivit exklusiva nättitlar (rätt likt Print on Demand för övrigt) och vissa kommer lanseras som digitala nedladdningar för E-booksoftware. Vissa har avstannat helt.

 

Sedan har vi den usla kvalitéten i tryck som Tokyopop går i bräschen för. Titlar med hög säljkapacitet, som tidiga volymer av Fruitsbasket, fick bra tryck till en början, men en titt i volym 15 som släpptes för ett tag sen fick mej nästan att brista i gråt. Urblekt dasspapper ligger nära till hands att jämföra med. Översättningarnas bristande kvalitét har vi avhandlat tidigare i tråden.

 

Jag tycker det är fullständigt vansinningt att stödja ett sådant företag som Tokyopop. När jag recenserar serier för JFI har jag försökt undvika deras serier. Dels för att jag tycker att det är oansvarigt att lura in nya läsare till Tokyopop, dels för att kvalitéten är under all kritik. Jag plågade mig igenom Someday's Dreamer Spellbound, men det var något så ohyggligt dåligt gjort att jag precis tog mej igenom boken. Vissa titlar för äldre läsare har varit hyggligt tryckta, som t.ex. I.C. in a Sunflower, men i den var jag inte helt nöjd med vissa delar av översättningen (har dock inte originalet till annat än titlarna på kapitlena att jämföra med).

[Dancing Moon]

På tal om kvalitet i översättningar... Jag kan bara säga, ibland får man vad man betalar för

[Sceleris]

På tal om kvalitet i översättningar... Jag kan bara säga, ibland får man vad man betalar för

"Mass naked child events"-fiaskot, ja... :>

 

Manga Entertainment: "You know about the recent rash of mass kidnappings in this country that are connected to overseas Mafias, right?"

[My]

Jag hittade en diskussion om yaoiparen i Air Gear (på 2-channel) där någon hade laddat hem och tittat på ett avsnitt av Air Gear. Hon berättade hur hon hade skrattat när de översatt "Aeon Clock" till "Iron Clock". Som sagt, man får vad man "betalar" för. >:D

[zimeon]

Det jag tycker var så himla coolt med just Toren Smith är att han hade personlig kontakt med ett flertal av de serieskapare han introducerade.

Ja, det var äcklobäst. Den amerikanska utgåvan av t.ex. Outlanders kan jag rekommendera klart starkare än den japanska. Bättre text, bättre tryck, bättre bilder (!).

 

Tokyopop gillar att sno åt sig all äran, men det de har åstadkommit är snarare en lägre standard i allmänhet, som offrats för att få lite mer "mångfald"

De känns lite som Sony i TV-spelssammanhang: De drog ut manga till "massorna" och den cred:en vill jag faktiskt ge dem. De ställde manga i bokhandlarna och det var bra. Men som sagt, de leker jäkligt mycket ångvält.

 

Någon hade räknat ut att Tokyopop släpper flest antal nya "del 1" i branschen, men lägst antal "del 2, 3, 4 etc" procentuellt av alla amerikanska förlag.

Va!? Vilken jäkla stil! Inte undra på att de rycker med översättare hit och dit om man inte ens vet att de avser ge ut hela serien. Vilka slashasar!

 

Sedan har vi den usla kvalitéten i tryck som Tokyopop går i bräschen för.

Har ni sett tryckkvalitén i svenska Love Hina? Knäcker till och med den japanska tryckkvaliten (utom något konstigt avsntit i bok 2, tror jag). Den engelska utgåvan är inte ens ett alternativ, tryckkvalitetsmässigt.

 

Hur som helst har jag fått mitt kontrakt nu, så det börjar bli så dags att ta sig an Death Note. Får hoppas att jag kan stå rakryggad efter allt det jag skrivit här i tråden. :P

[doppler]

Har ni sett tryckkvalitén i svenska Love Hina? Knäcker till och med den japanska tryckkvaliten (utom något konstigt avsntit i bok 2, tror jag). Den engelska utgåvan är inte ens ett alternativ, tryckkvalitetsmässigt.

 

Japp, till den fick vi riktigt bra material från förlaget, dock så skulle den sett ännu bättre ut om de inte envisades med så billigt papper.

 

Zimeon, du som kanske har lite insyn hur förlagen som ger ut manga jobbar, hur kommer det sig att det skiljer så mycket i kvalitet på det som skickas till oss på tryckeriet?

Framför allt Bonnier Carlsen jag tänker på. Vissa serier ser helt ok ut medan andra är nästan otjänliga, skräckexemplet var några danska Dragonball-volymer som såg ut att ha blivit utsatta för behård .jpg-komprimeing.

[zimeon]

Allt beror på vad förlagen får. I fallet Love Hina fick Manga Media de digitala tryckfilerna (ekvivalent med tryckoriginalet); det var inte ens text i pratbubblorna, knappt något att ens retuschera. Skitsnyggt var det.

 

Om man inte får material från Japan, så får man helt enkelt scanna de japanska seriesidorna. Skräckexemplet är Ranma, där den svenska utgåvan är en scannad version av den amerikanska (som iofs var ganska fint skött). Alltså kopiering i två generationer.

 

Det är den huvudsakliga skillnaden i kvalitet. Resten handlar om hur noggranna förlagen är när de scannar. Ibland är de jäkligt noga, ibland verkar de som om de typ skiter fullständigt i bildkvaliteten.

[Noctune]

Nu verkar det som även Full Metal Panic! kommer på svenska, även den kommer ges ut av Mangismo (första volymen ska komma i november)

 

Källa

 

 

 

(Visste inte om jag skulle skapa en ny tråd eller ej...^^')