Ert största/mest känsloladdade spelögonblick?

[Mekurion]

Helt klart när man klarar av Baldursgate första gången... Sarevok den jäveln som dödat äns faders figur faller och skriker "NOOOOOOO ARGHHH......."

 

Final fantasy 8 är faktiskt rätt rörande också.

[Eldarion]

vet att man kan återuppliva alla som dött men fick inte sista gubben den jäkla idioten vill ha ett item som ja inte hade

[Bao]

Spoilers? =

 

1. När man blir utvisad i början av Secret av Mana.

 

2. I Terranigma, mot slutet och får veta att man egentligen har ledsagats av en onding och gått dennes ärenden genom hela spelet.

[drazzan]

Dead or alive 3, när Zack vann dom massa pengarna!!! :P

[Geo]

Dead or alive 3, när Zack vann dom massa pengarna!!! :P

 

 

Det är ju den tragiska scenen :)

[MackanRoyan]

När jag klarade av Rambo 2 på min gamla C-64, och vilken musik. Man får Nostalgi trårar i ögonen. Och annars har jag massor av härliga minnen från min Amiga 1200 som fortarande funkar. Brukar köra lite Gods ibland, ett gamalt härligt Platform spel.

[L3prechaun]

finns ju massor av sådana ögonblick.. mina fingrar räcker ju inte ens till för ff7..

1. ja den alla pratar om.. (ff7)

2. då dom spränger platform 7.. helt klart hitler stil (george w bush?)

3. när man kliver ut från midgård för första gången..

4. vincents berättelse är ju bara för sorglig..

5. MUSIKEN.. som ständigt får en på nostalgiska tankar och lite vemod..

6. när man lyckas fly med tiny bronco..

7. när man får reda på om cait sith.. först så ville ja döda honom..

8. när sephiroth tänder eld på hela sketen.

9. alla dessa hade itne varit ett skit utan musiken.. så vi tar MUSIKEN igen.. wee för ff7 musiken

 

tycker även att sekvensen i rymden på ff8 är ganska känslostark.. när hon far ut i rymden..

 

ja ja skulle ju kunna hålla på hur länge som helst.. men det får duga för nu.. sitter på call center och mina chefer har onda ögat på mig

[deadlee]

Jag började nästan gråta när jag klarat Wonderboy 3 tilla Sega16. *shiff* oh the memories... fyrverkeri och allt.. *sniff*

[Yrat]

Castlevania 4 till SNES var bland dom största äventyrspel jag ahr spelat

 

Sen SMB3 säger en hel del också. Men inget klår Castlevanai 4 när de gäller äventyr.

Metal Gear Solid 2 och Devil may Cry är också bra äventyrspel.

[Hauzin]

Legend of Zelda: Orcarina of time är för underbart.

Mega Men X som är skoj skoj!

Phantasy Star online som är för roligt för mitt egna bäst!

Och så Klart Halo!

[Hellis]

Hörrni.. Tråden är om era sörsta ögonblick.. Inte vilka spel ni gillar mest...

[Zaku]

efterspelet när man klarar orc campainen i wc3.

När Grom Hellscream och Thrall möter Manaroth, de är sån jävla känsla i de så att man ryser.

[aSet]

Zaku du är en grabb som har fattat det där med krigar heder! Trodde ingen skulle förstå mig... jag grät nästan i den. så jävla bra ! Lok-Tar :D Ogar!!!!!

[Zaku]

Zaku du är en grabb som har fattat det där med krigar heder! Trodde ingen skulle förstå mig... jag grät nästan i den. så jävla bra ! Lok-Tar :D Ogar!!!!!

 

nä de är inte många som förstår den känslan...

de går inte förklara med ord, men om man gillar såna spel så går de knappt inte hålla inne tårarna :)

 

vill bara säga att blizzard är bäst på att göra cinematic :D

[Daffid]

På ganska många ställen i Ocaria of Time blev jag rörd. tex: när man kommer till Zoras domain som vuxen. Starcraft är det faktiskt också en del rörande ögonblick i.

[Shikamaru]

måste vara nån cinematic i wc3 campainen.

det zaku nämde är ett av dom...

mycket rörande :(

[Jasper]

Zelda: Ocarina of time hade en del rörande ögonblick.

[tomado]

Minär när Linkkommer till Hyrule Castle och allting

har fastnat i tiden i Zelda: The Wind Waker

[Skatan Milla]

När jag var först d.v.s också den enda i världen att ha 100% i TimeSplitters 2.

Antingen det eller när jag var rankad 1a i Vietcong på Deathmatch

[ladello]

helt med på det där med WC3 och Zelda

[Hikari no Hohenheim]

Själv gillade jag verkligen slutet av Xenosaga...

 

SPOILER

 

...när den där stora rymdstationen (eller vad man nu ska kalla den) höll på att falla sönder, och KOS-MOS var tvungen att stanna kvar för att aktivera självförstöringen, och Shion stod och väntade på henne in i det sista medan allt föll sönder omkring henne.

 

SLUT PÅ SPOILER

 

Fast detta skulle inte ha gått in häften så mycket om det inte vore för den sköna slutmusiken. Mitsuda är helt enkelt ett geni ^^

[Noir]

ojoj, var svårt.... jag spelar mest en massa RTS, varav dom flesta är turbaserade. Men det är en viss känsla när man föröfrsta gången lyckas vinna en conquest victory på en huge world map, mot 15 andra civs på dom svårare nivåerna =). Eller för den delen när det bara var jag (greker)

och min kompis(amerikaner) kvar, vi har varsin kontinent, och brakar på varandra med allt vi har. Säger bara en sak: Nuclear War är läskigt.

 

Annars så är det väll marine campaignen i Aliens vs Predator 2, är rätt scary. Sen när man klara Bauldurs Gate 2 efter en lååååång spelitd, det käns bara skönt(en speciell händele är när man möter en drake, och man bränner av en Finger of Death(?) och den lyckas, så att draken dör direkt:D)

 

EDIT: Hmm, vet inte om man kan räkna narcissu som ett spel då det är en visual novel, men tar med det ändå=)

[Bankoiia]

Senast, när jag klarade sista nivån på högsta svårighetsgraden i Ouendan till DS.

 

Kunde inte undvika att bli riktigt berörd efter tre minuters extremt intensiv speltid, och glädjerus på högsta nivå.

[Himura]

mest sorgliga: FFVII, Svärd landar på en speciel person, behöver väll inte säga mer

 

happymoment: När colette tappar rösten i ToS, ogillade starkt röstskådisen till henne så jag hoppade runt av lycka när man slapp hennes röst ^^

 

aggression: när jag blev PK:ad i lineage 2 10ggr på rad, 40 % exp bye bye där rök 3 dagars grindande, tangentbordet flög åt h-vete då

[HellStrike]

det måste varit slutet i FFX första gången ja fick känslan att vilja börja gråta :( .....