Bishoujospel

[Hikari no Hohenheim]

Närmare två år efter jag senast kollade in denna genre tittade jag förbi på uppdateringssidan för visuella romaner, och vips hade mer än hälften av alla titlar jag haft ögonen på kommit ut: Wind ~A Breath of Heart~, Utawarerumono, Tsukihime, ONE, bland andra. Lite Internet-Fu senare (är inte helt realistiskt möjligt för mig att betala hundra dollar för ett spel just nu) har jag installerat spelen och patcherna, och har testat ONE och A breath of Heart.

 

Jag är kluven. Jag älskar den här genren, samtidigt hatar jag den här genren. För två år sedan räckte det med att det var en visuell roman för att jag skulle kasta mig över det; nu vet jag inte om jag är lika förlåtande. Wind känns för mig mest som en ursäkt att få umgås med ett gäng snygga tjejer med låg intelligens med stora ögon och/eller ett gulligt läte ("Unyu!"). Den japanska gubbsjuka standarden på könsrollerna lyser med sin närvaro, och de dras inte för att lägga in klyscha efter klyscha.

 

Men det är såklart vad man får vänta sig av ett High School-datingspel. Jag vet med mig att detta inte är min typ av berättelse, men jag älskar fortfarande spelupplägget med att läsa sig igenom spelet, med valmöjligheter då och då. Det är helt klart en underskattad genre som borde undersökas lite mer bortom dating-konceptet. Förhoppningsvis är Tsukihime och Utawarerumono lite mer av min smak.