Tipsa varandra om bra filmer!

[g00fy]

Jag vill då börja med att tipsa om:

 

1. Ping Pong - Skitrolig film som handlar om några pingis-spelare.

http://www.imdb.com/title/tt0328258/

 

2. Returner - Cool science-fiction film med grym story.

http://www.imdb.com/title/tt0339579/

 

3. The God of Cookery (Kinesisk men ändå rolig)

http://www.imdb.com/title/tt0116426/

[Kronic]

3. The God of Cookery (Kinesisk men ändå rolig)

Har filmen och skall se den innom kort. Har väll en liten förkärlek till Stephen Chow och hans ganska billiga humor... *ehum*... även fast han är kines ;)

 

"Moon Child" var en överaskande god film. Hade inte så höga förväntningar av filmen i o med att 3 av karraktärerna i filmen spelas av musiker/sångare (Gackt, Hyde och Lee-Hom Wang)

 

"Zatoichi" (2003) med Beat Takeshi. Helt suveränt underbar film om "the blind swordsman". Beat sadlar rollen med galans!

 

Alla "Lone wolf and cub" filmerna. Orgie i gammeldags samuraj film! Köppte alla filmerna när de släpptes på DVD och har inte ångrat en sekund mitt fynd... eller fynd och fynd skall man väll inte kalla det efter att ha varit på aggresiv jakt efter filmerna i 10 års tid ;)

 

Skall återkomma när jag sett lite flera av de filmer som jag har här hemma så kan jag tippsa mer.

 

och jag skall försöka att hålla tyst om HK och "mainland" filmerna, för det är väll japanska filmer som skall diskuteras här, eller?

[Bao]

Stephen Chow? Billig humor? Jag tycker bara att det är synd att slösa resurser när man skulle kunna använda dom till så mycket mer och bättre. . . .

[Kronic]

ooooh Bao, den sved liten... men då hoppas jag att du inte är den som tycker samma lika om Wong Jing också, för hans humor är ju ännu lägre än Stephens. Det finns faktiskt folk som vill skicka ett ninja SWAT team på Wong för dom tycker att hans filmer är så dåliga och enligt dem så måste han stoppas... tror det var redaktionen på "asian trash cinema" magaznet. Jag personligen tycker att mannen är ett geni!!!

 

Jag kan har billig och dålig humor, men jag står för det ;) men det känns ok som vågskål mot all annan "brutal" och osmaklig verbal humor som jag älskar.

[Mr Mustachio]

Jag har hört mycket lovord om skräckisen "Uzumaki" baserad på mangan med samma namn. Har inte sett den än, men den är beställd så om ett par dar så...

[Jocke]

Mr Mustachio:

 

Har sett den ett par gånger..

den funkar..

Känns lite som David Lynch meets asian-horror-movie-director..

 

Kan även passa på och säga att end credits låten är hur bra som helst..

[Kronic]

Känns lite som David Lynch meets asian-horror-movie-director..

Det har du helt rätt i Jocke.

Blir nu tvungen att rota fram filmen för att lysna på slut låten.

[Mellow]

Akira Kurosawas filmer är ju alltid bra (jag har inte sett någon men jag vill så gärna!)

 

Sedan finns ju en riktigt bra film, Kikujiros sommar (Kikujiro no natsu) jag har inte hittat den som köpdvd ännu, riktigt bra film. Den gick på SVT för ca ett halvår sedan, mycket bra komedi/drama.

[Nonemo]

Apropå Kurosawa såg jag hans sista film, som sammanställdes av hans son, igår. Den hette "Umi wa mite itta" (The sea is watching, eng översättn) och handlade om en liten grupp prostituerade kvinnor och deras öden. En väldigt stämningsfull och bitvis komisk film som jag varmt rekommenderar.

 

Tasogare Seibei, eller Skymningssamurajen är ett annat guldkorn. Jag såg den tyvärr på originalspråk utan text vilket gjorde det hela en bit svårare. Men i korthet handlar den om en Samuraj vars fru dör i början på filmen och hans kamp för att ensam klara av familjens bördor.

 

Och så slutligen den nyproducerade, riktigt lysande filmen "'Til the last sword is drawn" som följer en medlem av den beryktade Shinsen Gumi-klanen under Meiji-restaurationen.

[Vanilla]

Dead or Alive av Takashi Miike var faktiskt riktigt tuff. Slutet var lite skumt iof. Ni som har sett den vet vad jag menar. :P

 

Det har precis kommit ut en svensk DVD-utgåva av den också.

[Hûmla]

För den som gillar skräckrullar är "Ringu" helt ok.

 

fast lite undlig iblans...

[Vanilla]

Samaria, ett sydkoreanskt drama som är något av det bästa jag någonsin har sett.

 

http://www.imdb.com/title/tt0397619/

[Gafvert]

Seppuku

 

http://www.imdb.com/title/tt0056058/

 

Visades på 1:an eller 2:an för några år sen, var det fler som såg den?

[Bone]

VAnlig japansk film har jag inte sett så mycket av men av det jag faktiskt har sett så rekomenderar jag:

 

Allt med Kurosawa

Battle Royale

Ring

Shaolin soccer (tror inte att den är japansk men det spelar ingen roll för den är så jävla rolig XD )

[Vanilla]

Shaolin soccer (tror inte att den är japansk men det spelar ingen roll för den är så jävla rolig XD )

Den är kinesisk.

[Bone]

Shaolin soccer (tror inte att den är japansk men det spelar ingen roll för den är så jävla rolig XD )

Den är kinesisk.

Jo, jag vet det vid det här laget. ;)

Längesen man såg den nu.

[SFish]

Shaolin Soccer går under namnet Kung Fu Soccer i Sverige, iallafall i de filmbutiker jag sett den i, förövrigt jävligt skön film, martial arts meets hot shoots + fotboll eller nått.

Eftersom det inte verkar vara så noga med vart i asien filmerna kommer från så får man väll rekomendera lite alltmöjligt av Jet Li, typ Once in a Time in China, Evil Cult, Twin Warriors.

City Hunders med Jackie Chan (f.ö. vagt baserad på mangan/animen har jag för mej), IMHO Jackie Chans bästa/roligaste; street fighter parodi, kinesiskt dansnummer, värdens mesta spännis, för att nämna lite.

[Gafvert]

Tampopo

 

http://www.imdb.com/title/tt0092048/

 

Rolig film XD B) :D

[Hûmla]

Shaolin soccer är en rolig film ;)

sen åter igen om det är nån som gillar skräckrullar måste man se Ringu.....Ringu och the ring är inte samma sak helt klart... B)

[Skuggo]

Mibu Gishiden skulle jag rekomendera, bästa samurai rullen man kan få tag i

[Bosatsu]

En film jag rekommenderar är Last life in the universe.

Det finns en trailers här:

http://www.lastlifeintheuniverse.com/indexflasheng.html

 

http://www.ocean-films.com/lastlifeinth ... ideos2.htm

[Erik]

Jag tänkte att jag kan ge några tips på japanska filmer, men det finns så mycket bra filmer att jag knappt vet var jag ska börja. Japan har nämligen en stark filmtradition och släpper massor av intressanta filmer varje år.

 

Till att börja med måste jag nämna att jag inte är förtjust i skräck och splatter, vilket innebär att jag inte kan rekommendera någon titel i Japans stora utbud av sådana filmer. Men det är hursomhelst inte en så stor del av det Japanska filmutbudet som man skulle kunna tro om man tittar på vad som är populärt bland filmintresserade i Sverige.

 

Utbudet av japanska filmer i Sverige är faktiskt större än man kan tro vid första anblick. Svenska Filminstitutet är nog de som distribuerar mest japansk film, men flera andra distributörer gör det också. Annars är det ju lätt att importera nuförtiden. SVT visar regelbundet kvalitetsfilm från olika länder, och ibland faller lyckligtvis lotten på Japan. En del kabelkanaler visar också japansk film, ofta av det yngre extremare slaget. Men film gör sig ju alltid bäst på bio, och det finns faktiskt en hel del chanser att se japansk film på vita duken. Cinemateket kör japanska filmer då och då, och Folkets Bios biografer visar kvalitetsfilm från många olika länder, bl.a. Japan. På filmfestivaler, t.ex. Göteborgs Filmfestival visas nya japanska filmer (även om urvalet ofta är lite märkligt). Att gå med i eller skapa filmklubbar är ju ekonomiskt eftersom man inte behöver köpa alla filmer själv, och dessutom kan man diskutera filmerna sinsemellan.

 

 

 

Jag kan börja med att rada upp några regissörer. Jag tar dem i ungefärlig tidsordning.

 

Kenji Mizoguchi var en av de stora regissörerna i stumfilmseran i Japan, och sedan i ljudfilmen, och han är känd som en av Japans tre största regissörer (de andra två står nedan). Hans Ugetsu Monogatari (Sagor om en Blek och Mystisk Måne) gick på SVT för ett par år sedan.

 

Yasujirô Ozu är en av de största japanska regissörerna, men hans återhållsamma japanska stil (han kallas ofta Japans mest japanske regissör) har inte gått hem hos omvärlden i samma utsträckning som Kurosawa. Hans mest kända film är nog Tôkyô Monogatari (Tokyo Story) som anses som en av världens bästa filmer av många kritiker. Ohayou (God Morgon), en av hans sista filmer, gick på SVT för ett par år sedan.

 

Akira Kurosawa är utan tvekan den japanske regissör som är mest berömd utanför Japan. Men i Japan har han inte riktigt samma status, och har kritiserats för att ha en alltför västerländsk stil. Kurosawa var influerad av amerikanska västernfilmer, vilket märks väl i de samurajfilmer han är mest känd för, och han gjorde filmatiseringar av flera kända västerländska pjäser och romaner (t.ex. av Shakespeare och Dostojevski). Att hans filmer är uppskattade i Väst märks inte minst på alla amerikanska nyfilmatiseringar av hans filmer. Den som vill veta vilka filmer som är nyfilmatiseringar av Kurosawafilmer kan slå upp det på imdb.com men här är två filmer som alla känner till: Clintans genombrott som den iskalle och stenhårde revolvermannen var i filmen För En Handfull Dollar, vilket är en nyfilmatisering av Kurosawas Yôjinbô (Livvakten). Stjärnornas Krig var enligt George Lucas själv till stor del baserad på Kakushitoride no San-akunin (Hidden Fortress), vilket märks väl om man ser båda filmerna. Jag har sett de flesta av Kurosawas filmer, och ingen av dem har gjort mig besviken, men om jag ska välja ut några att rekommendera till att börja med får det bli Shichinin no Samurai (De Sju Samurajerna), Yôjinbô (Livvakten), Tsubaki Sanjûrô (Sanjuro), Ikiru (Att Leva), och Akahige (Rödskägg). Flera av Kurosawas filmer brukar visas på SVT då och då, och Cinemateket har visat de flesta av hans filmer, och det gör de säkert igen. Flera filmer finns på svensk video.

 

Umi wa Mieta (The Sea Watches) är tydligen baserad på ett manus (troligen ofullständigt) av Kurosawa, men den är långt ifrån Kurosawas stil och kvalité. Kurosawa var t.ex. aldrig så melodramatisk. Jag tyckte att filmen bestod av flera trevliga segment, men segmenten flöt inte ihop smärtfritt, vilket jag gissar beror på att manuset var ofullständigt.

 

 

Nagisa Ôshima är en kontroversiell regissör. Hans Ai no Corrida (In the Realm of the Senses) innehåller explicita sexscener, vilket gjorde att den förbjöds i Japan. Internationellt har filmen blivit väldigt kritikerrosad, och på senare tid har en censurerad version (könsorganen är utsuddade) släppts i Japan. Den är baserad på en verklig händelse (en passionerad förbindelse som går överstyr), och berättelsen har filmatiserats flera gånger. Senjo no Merry Christmas (Merry Christmas Mr Lawrence) med bl.a. David Bowie, Takeshi Kitano och Ryûichi Sakamoto (både som skådespelare och kompositör) är en annan av hans filmer. Den handlar om en brittisk major (Bowie) som fångatas av japanska styrkor under andra världskriget, och ett befäls (Sakamoto) fascination och frustration av honom. De som har spelat International Karate på Commodore 64 känner nog igen titelmelodin. Gohatto (Taboo) är en nyare titel som handlar om en samurajtrupp och de homoerotiska tendenser som en ny rekryt vållar. Bland skådespelarna märks bl.a. Takeshi Kitano och Tadanobu Asano, och den unge vackre samurajen i centrum är Ryûhei Matsuda, son till Yûsaku Matsuda - en av Japans stora filmstjärnor (se nedan).

 

Shôhei Imamura är en intressant regissör som skildrar människors mörka sidor utan att vara pessimistisk. Unagi (Ålen) har gått på svensk bio och finns på svensk video. Den handlar om en man som mördar sin fru när han får reda på att hon bedrar honom, och hans försök att komma till rätta med sig själv och andra efter att han kommit ut ur fängelset. Kanzô Sensei (Dr. Akagi) visades på Göteborgs Filmfestival, och handlar om en byläkare under andra världskriget som är före sin tid, och människorna omkring honom, eller egentligen om hur människorna påverkas fysiskt och psykiskt av kriget. Även filmen Kuroi Ame (Black Rain) har visats på svensk bio.

 

Jûzô Itamis filmer är fyllda av humor (av varierande svärta) och samhällssatir. Bland mina favoriter är Tanpopo, som handlar om en kvinna som öppnar en ramenrestaurang, och allmänt om mattraditioner i Japan; Minbô no Onna, som driver med yakuzan - och upprörde yakuzan så mycket att de attackerade Jûzô och skar honom i ansiktet; Marusa no Onna (Jakten på Skattesmitarna), som driver med skattesmitare och annat relaterat, och finns faktiskt utgiven på video i Sverige. I alla hans filmer spelas huvudrollen av hans fru, som gör det bra. Itami begick tyvärr självmord i slutet på 90-talet.

 

 

Masayuki Suos underbara film Shall we Dansu? finns utgiven på video i Sverige, och snart kommer i Hollywoodversion med Richard Gere i huvudrollen. Den handlar om en kontorsarbetare som börjar ta danslektioner i smyg. Naoto Takenaka är underbar i en biroll. Regissörens tidigare film Shiko Funjatta (Sumo Do, Sumo Don’t) är en av mina favoritkomedier, och handlar om en misslyckad sumoklubb på ett japanskt universitet.

 

Takeshi Kitano. Den utan tvekan mest kände nutida japanske regissören/skådespelaren. Som skådespelare går han under namnet "Beat" Takeshi, men som regissör kallar han sig vid sitt riktiga namn. Som komiker har han hållt på länge (han var ursprungligen en i komikerkombin The Two Beats - därav artistnamnet "Beat" Takeshi), och som skådespelare har han hållt på sedan början av 80-talet, men det är först i slutet på 80-talet som han började regissera. Hans egna filmer som har nått utomlands är oftast allvarliga och våldsamma (hans stillsamma filmer, förutom Kikujirô no Natsu och Dolls, verkar inte vara lika populära utanför Japan), och hans egna roller är oftast sammanbitna stenhårda typer. Det har lett till att han har blivit känd som en japansk Clintan. Men i Japan är han känd som en fåordig spexig lustigkurre. Han håller bl.a. i flera program där hans främsta funktion är att då och då klämma ur sig dråpliga kommentarer iklädd märkliga kostymer, och slå folk i huvudet med en plastklubba (även om han även håller i allvarligare program). Filmen Minna Yatteruka? (Getting Any?), visar den sidan av honom, men den verkar inte vara spridd utanför Japan (vilket jag kan förstå eftersom det är en väldigt märklig film). I Kikujirô no Natsu (Kikujiros Sommar) och den i övrigt våldsamma Sonatine märker man av den barnvänliga sidan av hans humor, och Kikujirô no Natsu är också den av hans filmer som tilltalar bredast publik. Bl.a. Hana-Bi och Kikujirô no Natsu (Kikujiros Sommar) har gått på svensk bio och finns att hyra och köpa på video. Han var med om en svår trafikolycka som han nätt och jämt överlevde (vilket syns på hans ansikte), och under rehabiliteringen målade han mycket. De målningarna använde han sedan i Hana-Bi, där en karaktär går igenom en liknande rehabilitering. Sonatine, Hana-Bi och Kikujirô no Natsu rekommenderas varmt. Brother och Dolls var tyvärr besvikelser för mig, men jag vet andra som gillar Dolls. Nu senast har Kitano gjort en nyfilmatisering av den populära filmserien Zatôichi, och spelar själv huvudrollen. Jag har sett några av originalfilmerna, men tyvärr inte ännu Kitanos version, så jag kan inte kommentera den.

 

 

Sabu (eller Hiroyuki Tanaka som han heter egentligen) är en påhittig regissör med svart humor som bl.a. har gjort den skruvade svarta komedin Postman Blues, som är en av mina favoritfilmer. Han har också gjort Dangan Runner, Unlucky Monkey och Monday. Alla filmer, förutom eventuellt Dangan Runner, har visats på kabel-tv och/eller filmfestivaler i Sverige.

 

Takashi Ishii är en serietecknare som har blivit regissör. Hans film Gonin (som har gått på svensk kabel-tv) är snygg och spännande, och har med Kitano i en biroll som en iskall yrkesmördare.

 

Katsuhito Ishii är regissören till Samehada Otoko to Momojiri Onna (Shark Skin Man and Peach Hip Girl) som visades på Tokyo Style in Gothenburg (enligt deras hemsida). Det är en säregen skruvad actionkomedi med Tadanobu Asano i huvudrollen. En rolig detalj är att Tatsuya Gashuin, mannen som sedan gjorde rösten till grodan i Spirited Away, är med, med nästan likadan röst. Regissören har senare gjort Party 7, som är minst lika skruvad, och nu senast Cha no Aji (Smaken av Te). Bl.a. Asano och Gashuin spelar i alla tre filmerna.

 

Om man pratar om japanska regissörer kan man inte utelämna Hayao Miyazaki. I Japan ses hans filmer som "högre konst" (i nivå med spelfilm) än anime i övrigt. Jag känner till exempel 60-åriga japaner som aldrig skulle kunna tänka sig att se på anime, men går och ser hans filmer på bio. Den kände filmkritikern Rogert Ebert har med Miyazakis Tonari no Totoro (och studiokamraten Takahatas Hotaru no Haka) på sin lista över "Great Movies" tillsammans med Casablanca, Citizen Kane, Ikiru, Shichinin no Samurai, Dr. Strangelove, Gudfadern, Taxi Driver och andra mästerverk, och Sen to Chihiro no Kamikakushi (Spirited Away) har vunnit en rad utmärkelser, bl.a. en Oscar och Berlins filmfestivals Guldbjörn. Eftersom det här är ett forum för anime/manga-intresserade känner säkert alla till honom, eller i alla fall hans filmer, men jag tänkte att hans namn kan vara värt att nämna i sammanhanget ändå.

 

 

 

Här kommer några filmer jag kommer att tänka på:

 

Originalfilmen Gojira (Godzilla) är en film som överraskade mig när jag såg den första gången. Jag kände redan till Godzilla-filmerna där Godzilla slåss mot diverse andra jättemonster i gummi och plast, och förväntade mig att originalet skulle vara lika oseriös, men där hade jag fel. Det är en seriös film med atombombssymbolik (atombomberna var fortfarande kvar i närminnet), och Takashi Shimura (känd från Kurosawas filmer) spelar en av huvudrollerna. Med nutida mått ser förstås monstret Godzilla närmast skrattretande ut, men på den tiden var det fantastiska specialeffekter. Filmen har gått på SVT.

 

Tora! Tora! Tora! är en ovanlig krigsfilm. Den är nämligen gjord av båda sidor. Den handlar om händelserna som ledde upp till Japans attack mot Pearl Harbor, och scenerna som visar den amerikanska sidan är gjord av ett amerikanskt team, och scenerna som visar den japanska sidan är gjord av ett japanskt team. Det (och säkerligen antikrigsandan som rådde när filmen spelades in) gör att ingen av sidorna demonifieras eller glorifieras, utan det är snarare krigandet i sig som kritiseras. Jag rekommenderar verkligen den här filmen till alla som har sett amerikanska krigsfilmer.

 

Otoko wa Tsurai yo är en enormt älskad dramakomedifilmserie i Japan som består av över 40 filmer. De handlar om vagabonden Tora-san som alltid ger sig av på en lång resa när han fått kärleksbekymmer. Filmerna brukar bestå av att han kommer hem till sina föräldrar och sin syster efter en tidigare resa, blir kär, hjälper någon, upptäcker att kärleken är obesvarad, och ger sig ut på en ny resa. Det låter kanske inte så spännande, men skådespelarna - speciellt huvudrollsinnehavaren Kiyoshi Atsushi - gör filmerna till ett riktigt nöje.

 

Tsuribaka Nisshi är en nyare filmserie (hittills över 10 filmer) som bygger på en manga som fortfarande går i vuxenseriemagasinet Morning. Den handlar om Hamazaki, en kontorsanställd som bara tänker på fiske, och en dag träffar en deprimerad gammal man som han får med sig på fisketur på havet. Den gamle mannen gillar det, och de blir genast mycket nära fiskekompisar. Efter hand visar det sig att den gamle mannen är VD på företaget Hamazaki jobbar på, och en VD kan ju inte umgås med en anställd med så låg rang (vilket ger en inblick i japansk affärskultur), så de får smussla med det. Stämningen i filmserien påminner om den i Sällskapsresan-filmerna, men med inslag av drama.

 

Maboroshi no Hikari (Illusioner) är en stämningsfylld film med underbar musik av Chen Ming Chang som har gått på svensk bio. Filmen handlar om en kvinna som försöker hantera sin makes plötsliga självmord. Det är ett väldigt långsamt tempo, men om man ger filmen tid är den väldigt vacker. Asano, Ôsugi och Emoto spelar biroller. Den finns på svensk video.

 

Ping Pong är en underhållande over-the-top-komedi om två vänner i en pingisklubb på gymnasiet, med den unge populäre Yôsuke Kubozuka i en av huvudrollerna. Filmen är baserad på en manga med samma namn, och det märks. Natsuki Mari som spelar ”haggan” som tränar upp Kubozukas karaktär gjorde rösten till Yubâba i Spirited Away.

 

 

 

Här är några skådespelare som ofta är med i intressanta filmer, jag tar dem i ungefärlig åldersordning:

 

Takashi Shimura. En karaktärsskådis som hade framträdande roller i de flesta av Kurosawas filmer, och huvudroll i Ikiru (Att Leva) och Shichinin no Samurai (De Sju Samurajerna). Han hade en av huvudrollerna i originalversionen av Gojira.

 

Toshirô Mifune. En av Japans största filmstjärnor. Huvudrollen i de flesta av Kurosawas filmer fram till Akahige (Rödskägg) då de bröt med varandra. Hade rollen som shôgun i mini-serien Shôgun som har gått flera gånger på svensk tv.

 

Tatsuya Nakadai. En annan stor stjärna. Tog över Mifunes roll som huvudrollsinnehavare i Kurosawas filmer i Kurosawas senare filmer efter att Mifune och Kurosawa avbröt sitt arbete (t.ex. Ran, Kagemusha), men var redan innan det med i betydande biroller i Yôjinbô, Tsubaki Sanjûrô, etc. Spelade huvudrollen i Seppuku (svensk titel Harakiri) som visades på SVT för ett par år sedan.

 

Yûsaku Matsuda. En stor stjärna, speciellt på 80-talet. Speciellt känd för sin roll som cool deckare (som inte tar sig själv på för stort allvar) i Tantei Monogatari (Spike i Cowboy Bebop är baserad på den karaktären). Hans sista roll var som den hale yakuzaboven i Ridley Scotts Black Rain. Referenser till Matsudas roll i Tantei Monogatari förekommer titt som tätt i japanska filmer och annan japansk media.

 

Takeshi Kitano. Han är inte bara stor som regissör, utan även som skådespelare. Han har spelat i ett trettiotal filmer, förutom roller i sina egna filmer bl.a. Merry Christmas Mr Lawrence, Johnny Mnemonic, Gonin, Tokyo Eyes (en fransk produktion), Gohatto och Battle Royale.

 

Akira Emoto. En karaktärsskådespelare som förekommer i biroller i många intressanta filmer, t.ex. Shiko Funjatta, Shall We Dansu?, Unagi (Ålen) och Zatôichi. Han spelar huvudrollen i bl.a. Imamuras Kanzô Sensei.

 

Ren Ôsugi. En karaktärsskådespelare som av någon anledning är med i biroller i de flesta nutida japanska filmer som visats i Sverige, t.ex. Hana-bi, Postman Blues, Shall We Dansu?, Maboroshi no Hikari, Tokyo Eyes etc. Han spelar i de flesta (om inte alla) av Kitanos filmer.

 

Kôji Yakusho. En karaktärsskådespelare som spelar huvudrollen i flera japanska filmer som finns att få tag på i Sverige, t.ex. Ålen och Shall We Dansu?. Senast såg jag honom i Kiyoshi Kurosawas intressanta och svårdefinierade film Doppelgänger på Göteborgs Filmfestival.

 

Naoto Takenaka. En härlig karaktärsskådis som ofta (men inte bara) spelar udda patetiska roller. Han spelar bl.a. i Shiko Funjatta, Gonin, Shall We Dansu? och Ping Pong.

 

Tadanobu Asano kan kanske förklaras som en timid japansk Brad Pitt. Han är med i allt från smala filmer till blockbusters, och hans image är hipp och cool utan att vara överlägsen. Han spelar i bl.a. Maboroshi no Hikari, Samehada Otoko to Momojiri Onna, Hakuchi (en film av Osamu Tezukas son Makoto Tezuka som har visats på Göteborgs Filmfestival), Party 7, Electric Dragon 80.000 V, Koroshiya Ichi (Ichi the Killer), Last Life in the Universe (Thailändsk film som visades på Göteborgs Filmfestival i år), Zatôichi, etc.

 

 

 

När jag sitter och tänker efter poppar det upp fler och fler namn och titlar i huvudet på mig, men jag har inte hur mycket tid som helst, så det här får räcka.

[Jocke]

Tackar Erik för den ingående listan av filmer och regissörer.

Har antecknat en del nu så det blir att se så fort tillfälle ges..

[Bao]

Det var en lista det, Erik. Är du filmvetare eller?

[aSet]

creepy ;)