Hatar MOBBARE!!!!

[MickeMaul]

Ja du jag ska besvara din fråga.

Jag är 15 år gammal och går nu i nian.

Men detta hände i 8:an.

i slutet av 8:an allså.

Men jag ska inte påstå att det gått något vidare bra med polisanmälandet.

Det är så att den åtalade(Han som slog ner min kompis) ljög i rätten utan att dom märkte det.

Den åtalade (Hans namn är Linus Bergman) påstod att min kompis var den som började.....

Jag kan inte fatta vad han får all denna skit ifrån, men jag skulle nog inte tro att min kompis ( som är rätt så liten) skulle gå på fyra pers.

Sedan kom det verkliga problemet......

Det ända vittnet var Linus typ bästa vän och han påstod också att min polare började.

Jag undrar verkligen hur fan dom äns vågar ljuga i rätten.

Så fallet las ner >:)

Men det kan överklagas om tre veckor sa dommarn som tvekade på dommen.

Så jag blev så förbannad på resultatet att jag samlade på mig ca 40 pers.

som stod och sjöng : LJUGA I RÄTTEN!!!! utanför hans hus ca klockan 12 på natten HAHAHAHAHAHAHAHA!!!! >:D >:D >:D

Det kan man kalla antimobbing.

[Hellis]

var mobbad 1-4:An, sen började jag slå tillbaka.. då var det plötsligt inte lika kul längre för dom. KAn lungt säga att man får men av det, Jag hadde reflexen att försöka göra mig "osynling" och anonym hela tiden. Numera har jag vant bort det och tillochmed blivit polare med mina gamla plågo andar

[Rama]

Jag förstår vad Puhiceus snackar om, för jag har upplevt något liknande.

 

Det började så tidigt som i tvåan i grundskolan, då handlade det antagligen om att jag var mindre än de andra. och hade glasögon (sen 4 års ålder.).

 

Så de retade mig och jag blev skitarg på dem, men läraren sa till mina föräldrar att det var jag som var ett problem och de skämtade om att jag skulle springa några varv runt huset för att bli av med "överskottenergin".

 

Okej, that makes sence.

Hur som helst så kom vi till 6:an utan några större problem, och jag tränade mig på att kontrolera ilskan som kom över mig när de retade mig.

Men så en dag så knäppte det till, och den känslomässiga fjädern som spänts varje dag under flera månader slog tillbaka.

trots att jag var liten så var det en svår sak för de i omgivningen att hålla mig från att döda aset, jag tänker inte nämna hans namn.

 

Senare undrade mina föräldrar om jag var sjuk eller nåt.

Men då ingenting hände när jag gick till skolan igen så var det lungt enligt alla, jag gick till skolan och fick skit för att jag "fick damp".

 

Under årens lopp upp till nian så fick jag höra olika öknamn och annat, och jag fick stå ut med det eftersom det bara var ännu ett vapen för dem att jag blev blodtörstig.

 

Såklart har det här lett till men, men eftersom jag själv är personen som det handlar om så kan jag inte se annat än de allra största dragen.

 

Jag har för det första ett ostoppligt hat för den/de personer som åsamkade mig pärsen när jag var liten.

 

Jag har svårt att ta mod till mig och ta kontakt med människor.

 

Jag har enligt mina vänner ett ganska dystert sätt, som ibland bryts av mina få intressen som jag är ovanligt bra på.

 

En "positiv" sak har framkommit av mina ganska mörka skolår:

 

Under de otaliga timmar som jag har våndats över att gå till skolan och de timmar då jag behövt stå ut med mobbarnas ord, har en mörk historia nystats upp i min hjärna.

Den började med en person som under en särskiljt utsatt rast vandrade in på skolgården där jag fick ta emot det vanliga.

Och jag kan säga er, han var inte särskiljt hjälteaktig.

Han var inte någon Hellspawn heller, men inte någon som man har med i en barnserie med lyckligt slut.

 

Berättelsens första kapitel kommer att läggas upp på en hemsida inom kort.

Det är ingen metaforisk självbiografi, det är något som höll mig uprätt under mina år som offer.

[MickeMaul]

jag tycker du gjorde rätt att släppa ut din ilska jämfört med mig som har inte släppt ut min ilska på riktigt på flera år.

om jag nu släpper ut min ilska nu så kommer den som jag riktat min ilska mot vara rätt så ...... ja det vet ni nog själva.

Hä.... nu måste jag gå till skolan( och ge mobbarna vad dom tål)skriv gärna mer.

[MickeMaul]

ja nu börjar det bli bättre men min kompis ska nog inte överklaga dommen........

Men nu vågar inte en (jävel jävlas HAHAHAHAHAHA!!!! >:D >:D >:D

[Puhiceus]

Jag hade tur, när jag började högstadiet flyttades min klass till en ny skola och splittrades, jag fick nya kompisar och mina gamla mobbare slutade hänga efter mig.

Visst jag hade fortfarande en kort stubin, vilket var något jag fick jobba på länge för att överbygga.

När jag började nian blev jag nästan alldrig arg på det där sättet längre.

 

Ett tips är att ventilera, det behöver inte vara på en person men man måste släppa ut lite av den där ilskan för annars byggs den bara på bakom den där muren tills det slutligen spricker och tro mig det är alldrig kul, man mår för det mesta skit efteråt :(

[redflip-kun]

samla ihop ett par personer, ta dom en och en och dra in dem i en gränd och slå skiten ut dem och säg "om du så mycket som säger något illa till någon så vet du vad som händer"..

Vad vill ja komma med det här då tro, att detta är ett typiskt tillfälle när man måste skrämma dem för att de ska inse.

Kankse inte behöver slå skiten ur dem, men skräm dem ordentligt ;)

 

Ett tips som är det grymaste.

Om de är 5+ och ni kankse är 2 eller 3 och de går på er, slå killen som står och skriker(e.x "Kom igen, sparka" osv.) då brukar de tröttna och lägga ner, funka för oss iaf..

Jag som är 180cm och väger blyga 85kg av tunga muskler, gick på han och fick ner han fort och då stack alla :)

[Puhiceus]

Oj, vilken bra ide, Den mobbade blir Mobbaren, det löser verkligen problemet...

[Sceleris]

Jag förstår verkligen att man vill besegra våld med våld, jag skulle nog själv vilja det... Min bror brukar säga att "en del av mig dör varje gång jag går när någon muckar" (samt att "om jag kunde döda dom med ett slag skulle jag göra det"). Men samtidigt är det smart att gå undan, just för att man inte vet vad folk har eller är villiga att göra. Man vet inte vem som har kniv, skulle välja att slåss med ett järnrör eller skulle föredra att sen hämnas med ett gäng.

 

Varför känns det som att folk muckar gräl mer nu än förr, men samtidigt är mycket fegare (tillhyggen, numerärt överläge, sparka på den som ligger)?

[Rama]

I mitt fall så blev det inte så fysiskt, just på grund av att de antagligen var rädda för att förlora en tand eller nåt innan de fick ner mig. ;)

De som lärare och vuxna kallar så modiga är ju dem som lyckas "snacka" sig ur det, men de som jag hade på mig hade inte brytt sig, det spelade ingen roll att jag snackade omkull dem och att de inte hade en chans mot mig när det gällde kvicktänkthet, de stämplade helt enkelt allt jag sa som töntigt och på den grunden så fortsatte det.

[MickeMaul]

Eftersom ni har gett mig tips att bli av eller stämma dom som slog ner min kompis, så ska jag ge dig ett tips Rama.

1:Om dom tycker att din svenska är töntig så kan du väll prata ner dom med engelska eller något annat språk(jag däremot använder japanska ;) >:D >:D )

2:Sedan när dom försöker käfta emot så kan du säga: Kan ni inte prata engelska (eller i mitt fall japanska).

3:det är nu du måste vara skarptänkt du måste få dom att tvivla på vad dom säger tex: dom säger kanske "håll käften" då kan du motarbeta med "är det allt du kan säga" >:D >:D

Då brukar dom bli mer tvivelaktiga.

[Rama]

Det var antagligen inte mitt språk som var felet, det var det att de inte vågade utmana mig och förlora i en diskusion då de bara kan skita i att ta reson.

Eller så är de så dumma som de verkar och fattar helt enkelt inte vad jag sa. ;)

[MickeMaul]

ja du då måste dom vara riktigt dumma i huvet allså.

om dom inte förstår vad en person säger så är dom outbildade.

jag tycker du borde ha sakt det till dom för om dom påstår att din svenska är töntig , då har jag en fråga till dom: "vilket språk talar ni" "Niandertaliska?"

Det är typist mobbare spela allmänt dumma.

Men då är det dags att erkänna att dom är det ;) >:D

[MickeMaul]

Nu hatar jag dom ännu mer..... mobbarna har rest sig från det döda och blivit allt mer blodtörstiga. Men nu har dom ett nytt offer.... mig.

Nu behöver jag er hjälp igen. Jag behöver tips och lite moraliskt stöd.

Det började i dag Måndag 27/3 .... jag och min klasskamrat (obs. Kvinnlig Klasskamrat) gick med varandra på rasten och vi gick till och med hem till mig för att hämta min blidmapp. Och av en ren slump ser dom mig med hon och dom börjar redan med att sprida ryckten om att jag haft sexuella förhållande med henne. Detta gjorde mig piss off och hon blev ännu mer ledsen än vad mig. Jag fattar inte äns hur dom vågar påstå detta. Det är allså några av mina egna klasskamrater som är mobbarna. Så hon kom inte till musiken som var den sista lektionen på dan och jag har kontaktat lärarna men jag tror det inte kommer att hjälpa..... för dom ger sig inte i första taget.

Snälla.... ännu en gång, hjälp mig, jag behöver göra något som lungnar mig.

Annars anar jag det värsta. (!) (!) (!)

[Mekurion]

Typ, säg till dom att dom ska ge fan i att jävlas med dig?

 

Understryk att du inte uppskattar deras betende.

[Sceleris]

Prata med deras föräldrar. Om det är tillräckligt seriösa föräldrar kanske ni kan ha ett samtal bara du och dina föräldrar tillsammans med en av mobbarna och hans föräldrar, och prata ut om allt, helt lugnt och sakligt, så får mobbar'n sitta där och pinas och tvingas tala om varför han mobbar. Om du agerar helt sansat och överlägset (beredd på att betvivlas av motståndarens föräldrar) så vinner du nog diskussionen i slutändan, och banne mig om det inte kan svida för honom då. XD Han tvingas konfrontera det faktum att mobbningen sker utan anledning, utan stöd och utan effekt. Jag vet JAG skulle sluta då.

 

Och om det händer något mer håller ni deras föräldrar uppdaterade. Det skulle jag åtminstone göra om jag hade min 21-åringshjärna i en mobbad 16-åringskropp. Men jag vet inte, allt detta kanske är idealistiskt och naivt tänkande från min sida. :x

 

Men om föräldrarna är lika stora rötägg som deras barn kanske den dialogen bör hållas med en eller flera lärare, rektorn eller rektorns mamma. Eller så får du försöka hitta en Death Note. ;P

[MickeMaul]

Det ända problemet är att jag har sagt till mina föreldrar om detta och vi har pratat med dom tidigare..... Men dom bara fortsätter.

För Mobbarna gör ju bara saker i grupp. men när dom är ensamma är dom ju skittysta. Är det för att dom blir pressade av grupptrycket som dom håller på som dom gör??? Och jag har sagt att dom ska ge fan i mej, och den gången blev dom skitförbannade och gick till anfall fast jag van ju striden (jag är muskelöst kraftigt byggd och ca 1.90 eller 1.93 ) Men dom slutar inte.

Det verkar inte som att deras föreldrar är angagerade i just detta ämne >:(

Jag måste stoppa dom en gång för alla (!) (!)

[Nuudoru]

Kasta salt i ögonen på dom jävlarna och sparka dom på ballen så visar du vem som bestämmer.

[Rama]

Eftersom du är så kraftig kanske de ger sig på dig för att visa sig tuffa.

Det är kanske därför de inte ger sig på dig när de är ensamma?

 

Fråga dem varför de är så fega att de måste vara flera stycken för att jävlas med dig. Det finns inget bra svar på den frågan. Vad ska de säga?

 

"Vi är för fega för att slåss med dig när det är en fair fight."

 

Det är alltid fördjävligt när mobbarnas föräldrar inte bryr sig, jävla idioter.

Rötägg är ett bra ord för sånna föräldrar.

[Mosquitoz]

Det är bara att locka fram din sjuka sida. Ta reda på deras adresser (ni har väl elev-katalog) och vänta utanför deras hus. Tryck upp dom mot väggen och fråga vad fan dom håller på med. Och skit i alla trakasserier. Det hör livet till. Och skulle jag varit så stor som dej skulle jag inte fruktat något. Vik dej inte! Ser dom rädsla så hugger dom.

[MickeMaul]

Ja vi har en skolkatalog, och ja jag gjorde det en gång och det slutade med att deras äldre syskon kom och kallade mig för massa skit som "missfoster" och "jävla psykfall" men det brydde jag mig inte om, för jag var förblindad av mitt eget hat och gav mobbarna så mycket stryk att dom inte kom till skolan på två veckor och då blev det ett helvete i skolan.

Alla såg mig som ett hot, inte ens lärarna ville se mig i ögonen. Förutom min blidlärare Ylva som känner mig allt för väl. Men som jag sa var det ett helvete för mig. Föreldrar kom till skolan för att skälla ut mig men det tänkte jag inte ta emot. Så då blev det ännu ett gräl mellan ungdom och vuxna. sen lungnade det ner sig och allt återgick till det vanliga förutom att det tog som jag sa 2 veckor för dom att komma tillbaka till skolan.

Så den planen gick käpprakt åt helvete.

P.s. Skulle jag ta fram mig sjuka sida skulle jag nog plocka dom en efter en och spöa dom och bryta av ett finger i taget och så långt vill jag verkligen inte gå.

[Smirf]

Klart att man inte ska rygga för mobbare om man inte vill förbli ett offer. Men att besvara våld med våld kan leda till en spiral med hämndaktioner och allt grövre våld.

 

Dock så jag ångrar att jag inte gav min nemesis i grundskolan en rejäl käftsmäll för det helvete han utsatte mig för.

 

I bland kan måttligt våld vara befogat, men man får tänka till om vilka konsekvenser det kan få.

[Mellow]

Och av en ren slump ser dom mig med hon och dom börjar redan med att sprida ryckten om att jag haft sexuella förhållande med henne. quote]

 

Förtal... Bara att casha in pengarna och bura in de svaga personerna som snackar dyngan. Kanske inte riktigt, men tänk på att vissa saker är olagligt att säga.