Teckna manga?

[Spazer]

Kan vara värt att understryka att det inte bara finns en utan många olika tecknarstilar inom manga.

[Dread]

"av Caty Coope (som förärats med minst 5 olika sätt att få sitt namn stavat i denna tråd.)

 

Tror att det stavas Katy Coope... om inte det är ett för svenskat namn av Caty Coope/Cooper med flera andra namn... men som skrivet stavas Katy Coope på den svenska utgåvan

[LordMune]

Sedan till andra som skriver dvs saker som:

Jag applåderar, jag skrattar med osv.

Kan ni bara inte skriva något som är värt att läsa?

 

Nej. För Zimeon gör det så otroligt mycket bättre än oss. Och dig.

[Emeral]

Till LordMune

Jag tackar dig för din uppmuntrade kommentar, du har lyckats igen att säga precis ingenting om något.

[LordMune]

Det är en konstform.

[zimeon]

Jag är väldigt öppen för alla stilar och det är jag väldigt glad för och när andra kritiserar en stil bara för den inte är bra nog för att passa in i ramarna blir jag sur.

Det kan jag mycket väl tänka mig, och ramar är till för att brytas ibland. Men till varje uttryck hör trots allt vissa definitioner, och när dessa bryts blir konceptet meningslöst.

 

Nu märker jag att jag glider av till ett annat ämne, men ta till exempel ordet "konst". Jag har alltid betraktat konst som en balans mellan hantverk och idé (det kanske bara är min tanke, men ändå). En person som bara kan hantera oljefärger men inte kan/vill/orkar måla något vettigt, då blir det bara hötorgskonst och det är inte särskilt kul. Och en som bara har en idé men inte kan hantverket alls, då blir det bara hötorgsinstallation och det är inte särskilt kul det heller.

 

Men på senare år verkar det som om definitionen på "konst" istället har blivit "något som upprör och väcker till tanke". Jamen jaho? Då är ju alla böcker i filosofi plötsligt konst. Då är alla dokusåpor konst. Då kan jag damma en katt ner i backen så hjärnsubstansen flyger och det är konst. Om allt är konst, då har begreppet "konst" blivit så brett att det förlorar all mening. För om det betyder allt så pekar det samtidigt på inget.

 

Jag ställer mig emot när man breddar abstrakta uttryck för mycket, eller ännu värre, när man abstraherar ett konkret begrepp, för det suddar bara ut gränserna, vilket kan låta vackert, men egentligen bara gör folk förvirrade. "Manga" är ett ganska konkret begrepp: Det är serietidningar från Japan. Varken mer eller mindre. Det är ingen kult, det är ingen sekt, det är inget tankesätt. Det är serier från Japan. Och jag i form av manganörd är intresserad av serier från Japan. Men så helt plötsligt skall det, och därmed jag, sorteras in under några abstrakta teckarstilstermer. Begreppet luddas till och helt plötsligt skall jag stå och svara på frågor varför ögonen är så stora och varför alla ser ut som västerlänningar och varför jag är intresserad av småflickor med stora ögon och jättebröst. Och spikfrillor. Och "ser det inte lite löjligt ut allt det där?". Jag, som är intresserad av "manga" är helt plötsligt intresserad av en viss tecknarstil. Och jag känner inte igen mig.

 

Det är därför en väldigt inflammerad och öm tå, och när då det publiceras en bok, en bok, där någon amerikansk tonåring som inte ens kan rita skall "representera" vad "det där med manga" är, då slår jag bakut. Det är en sak om det står på en sida på internet. Men en bok.

 

Och jag står fast vid att min jämförelse med någon som ger ut en CD med "hur du spelar klassisk musik" från en person som knappt ens kan hålla takten, är ganska träffande. Det handlar inte om att personen skall utveckla sin stil, eller att det är en viss "tolkning". Det handlar om man i rimlighetens namn inte ger ut en bok när man inte kan något.

 

Och som sagt, motsvarande bok i klassisk musik skulle aldrig gå igenom förlagens självcensur. Man publicerar nämligen inte vad som helst. Som mangaentusiast är det därför smärtsamt när ett förlag då uppvisar en sådan flagrant ignorans.

 

Men jag gissar väl att man får stå ut. Trots allt, när bandspelaren var en nyhet så stod det en massa bisarra saker skrivna om den (hittade en massa kul ur Det Bästa för några år sedan). Men trist för oss entusiaster är det.

[Dancing Moon]

People, people...

 

En mycket bra sak är att man, innan man börjar diskutera saker, vet vad man diskuterar.

 

Katy Coopes "How do draw Manga"

 

Detta är vad vissa försvarar.

Hetlänkat från SF bokhandelsn sida där de säljer den för skamliga 88 kr.

 

Titta på eländet. Manga eller inte, det är uppenbart att kvinnan inte kan mer än elementär tecknarkonst!

Jag har sett liknande fanart, gjord av glada entusiaster som inte skulle drömma om att begära pengar (ok, drömma, men det gör vi alla) för sina bilder. Jag har också läst en hel del manga om än inte lika mycket som Zimeon och majoriteten är tamigfan så mycket bättre hantverk än denna bild.

 

Jag är ingen konstnär, jag ritar och målar inte särskilt bra eftersom jag aldrig orkat lära mig. Däremot inbillar jag mig att jag har ett litet hum om hur man skriver, och på många sätt verkar vad man kan kalla den konstnärliga processen lik från olika former av skapande (hu, vad pretentiöst)

 

How to make an Artist with a big A.

 

 

1. Först blir du inspirerad av något du gillar. En häftig gitarrist, en snygg manga, en fantastisktotroligt bra bok etc.

 

2. Sen vill du göra likadant. Du kan nu antingen börja kopiera originalet själv så gott du kan eller anmäla dig för en kurs där, förhoppningsvis, proffs lär dig eller så lär du dig ur en bok.

 

3. Du blir besviken för du suger jämfört med proffsen, så du ger antingen upp eller blir än mer besluten att bli bättre. Detta blir du genom t-r-ä-n-i-n-g och om du menar allvar, genom att studera bra original (klassiska romaner, stor konst, snygg manga) samt genom att förstå principerna.

Det är ok till en viss nivå att rita av stora ögon, man kan göra fina bilder, visst. Men för att verkligen skapa egna grejer, för att förstå varför vissa stora ögon är chockerande själfulla och andra bara stora hjälper det om du kan läran om proportioner, perspektiv, förstår hur människor är byggda och en massa annat bildkonstnärsmojs jag inte har en aning om.

Och att slå in på ett spår som det Katy Cooper företräder är ärligt talat slöseri med tid. Kan man rita en rak linje kan man rita lika bra som hon efter 3 dars knåpande och man har inte fått någon förståelse för vad man gör heller

 

4. Du kan nu replikera originalet riktigt bra, filar på detaljer och väljer antingen att bredda dig genom att kopiera andra saker eller (detta inträffar ibland redan vid 1) du får en idé, ett uppslag vild inspiration! och skapar nåt själv. I 9 fall av 10 är ens första skapelse en omedveten kopia, men har man det som krävs så lyckas man ibland skapa något nytt.

 

5. Du är nu antingen en skicklig hantverkare som inte gör mycket nytt, men omvandlar det existerande på små sätt, ger det sin egen touch och kan kanske t.o.m sälja dina grejer. Eller så är du en Konstnär med stort K som skapar nya, innovativa saker. Ibland blir du rik, ofta blir du utskrattad och svälter/jobbar på ICA vid sidan om.

Det finns även många kombinationer som är mer än bara hantverkare men inte genier a la Picasso.

 

* undantag är virtuoser och underbarn som verkar kunna allt det tradiga från det att de fyller tre

 

För att jag inte bara vill hacka på Cooper, ännu ett exempel på usel pseudo-manga som är usel inte pga att den är o-japansk men på grund av att den är ful som stryk (och att storyn suger, men det är en annan aspekt):

Dragic Master, tysk manga

 

Och tro mig när jag säger att det är den bästa bilden tecknaren kunde skapa som hamnade på omslaget för det som är innuti är en mardröm av förvridna perspektiv, riktigt fula pantyshots (i Love Hina ser iaf inte benen missbildade ut) och ett bra exempel på någon som tror att manga = big eyes, small mouth + spiky hair.

[Dread]

Men på senare år verkar det som om definitionen på "konst" istället har blivit "något som upprör och väcker till tanke". Jamen jaho? Då är ju alla böcker i filosofi plötsligt konst. Då är alla dokusåpor konst. Då kan jag damma en katt ner i backen så hjärnsubstansen flyger och det är konst. Om allt är konst, då har begreppet "konst" blivit så brett att det förlorar all mening. För om det betyder allt så pekar det samtidigt på inget.

 

 

har en kompis som varit på en utställning där fanns det guldfiskar i mixrar (tror jag det var) så fick man lov att trycka på en knapp... sen var det bara en grå sörja kvar i mixern....

och det var en konstutställning... man börjar faktiskt närma sig den katten du snackar om Zimeon....

[Spazer]

Oh fy f.... Framsidan på Dragic Master ser verkligen hemsk och motbjudande ut...

[zimeon]

[En massa saker]

Word, Dancing Moon, Word.

 

Jag har sett liknande fanart, gjord av glada entusiaster som inte skulle drömma om att begära pengar (ok, drömma, men det gör vi alla) för sina bilder.

Och som än mindre skulle tro att de kunde undervisa. Ta bara alla japanska fansintecknare som ibland tecknar bättre än mangatecknaren de imiterar. De japaner jag har talat med och nämnt att det kommer ut en massa "så tecknar du manga" i Sverige har antingen småskrockat eller sett ärligt förvånade ut: "Det är ju bara att rita av vad som helst, det är ju så man lär sig! Eller ja, vissa instruktioner är ju bra för perspektiv och anatomi, men..."

 

Men för att binda tillbaka vad man bör skaffa om man vill lära sig rita serier:

"Lär dig teckna manga" av Akira Toriyama. Den är nämligen ärlig. Den lär ut, pedagogiskt och kul, elementära saker som att:

* Du kanske kan rita en figur från ett håll, men tänk på att du måste rita den från alla håll i en serie.

* Försök rita av en massa olika saker och en massa olika bilder så att du kan rita så många olika saker som möjligt.

* Börja inte med långa serier, utan rita något kort på några sidor först.

* Bestäm hur många sidor det skall bli, skissa upp antalet sidor i blyerts först så att du inte måste packa ihop serien mot slutet.

* Gör inte sidlayouten för krånglig till en början. Man måste veta i vilken ordning man skall läsa rutorna. Skall du göra någon speciell layout, se till att du vet varför.

* Se till att ha rum för pratbubblorna så att de inte stör bilden. Sätt dem gärna i rutornas hörn.

* Variera figurerna du har så att de inte gör samma sak. Tänk ut hur de skulle reagera olika om alla träffade på samma sak.

* Se till att titelsidan är ordentlig.

 

* och så vidare och så vidare, en massa tips på a) hur man lär sig rita och B) hur man faktiskt gör detta till en reell serie. Den är ordentligt konkret: Aha, du vill lära dig rita serier? Här är några bra tips. I stort sett går den ut på det som Emeral efterlyste: Du kan rita precis hur som helst, hur du vill. Toriyama instruerar inte alls hur man skall teckna, utan hur man skall tänka när man skall göra en serie.

 

Det Toriyama säger i den boken är ungefär på ordet exakt de saker som Baron Yoshimoto sa när han var här i Sverige för halvannat år sedan.

 

Den är fullkomligt lysande. Men säljer den? Nej givetvis inte, för det är mycket roligare att höra "så här skall du rita ögonfransarna" än att höra "sätt pratbubblan så här". Lära sig göra saker ordentligt är ju jobbigt, eller...?

 

Lär dig teckna manga av Akira Toriyama (Bonnier Carlsen förlag). Läs den, ta åt er det han säger, och låt er inspireras. Mannen har tecknat serier i över 20 år när han ritade den serien. Han vet vad han gör.

Och framförallt: öva, öva och öva och öva. Och öva. Och öva. Rita av. Rita av, rita av och rita av. Till ni spyr. Och så rita av lite till. Rita av allt ni hittar. Allt. Precis allt. Manga, tangentbort, frukter, träd, hus, bilar, hästar, katter, lampor, pennor, allt. Ju mer ni ritar, desto mer kommer ni vilja rita.

 

Baron Yoshimoto sa till och med följande: Gör inte misstaget att bara sätta er och rita "egna" bilder. Rita av verkligheten eller andras bilder istället, det lär man sig mer på. Försök inte skapa en egen "stil", för hur mycket ni än imiterar kommer ni i slutändan alltid få en egen stil, varesig ni vill eller inte. Ens "stil" utvecklas ju fler olika saker man ritar av; stilen måste alltid matas med ny information för att hållas fräsch. Och ju mer ni ritar av, desto mer uppmärksamma blir ni på detaljer. Och det är uppmärksamheten som är konstnärens huvudsakliga förmåga.

 

Nåväl.

[jordgubbe]

Ursäkta, men jag är väldigt oerfaren angående manga, det var däför jag frågade. Tack för era tips. Men angående pennorna ? Kan jag få mera konkreta svar angående pennor och bra böcker?

[zimeon]

Bry dig inte så mycket om materialet. Greppa närmaste blyertspenna, närmaste kopieringspapper, närmaste manga och börja rita av allt du tycker är snyggt. Det är så man lär sig.

 

Finlir som stålstift och sådant är onödigt att börja med förrän du blivit riktigt bra. Man kan också tuscha med vanlig tiokronorspensel. Om du skall svartlägga stora ytor är det dock bra om du har finare papper än kopiepapper, eftersom kopiepapper bucklar sig. Det är bara att gå in i närmsta Dekorima och fråga efter ett litet finare papper.

 

Man kommer långt med kulspetspenna också. Materialet för inte tecknaren.

[jordgubbe]

Bra tips på tidingar ? Ursäkta om jag är tjatig.

[Ryuji]

Bra tips på tidingar ? Ursäkta om jag är tjatig.

 

Tidningar att rita av eller?

[jordgubbe]

Ja, precis.

[Ryuji]

Man kan ju tex ta det man gillar. Jag hade valt One Piece för jag gillar pirater och deras karaktärer är häftiga :D.

 

Jag rekomenderar: One Piece! :D

[jordgubbe]

Ok, tack för tipset =) Men kan man köpa de i kiosker/livsmedelsbutiker? Eller var annars ?

[Dread]

för det mesta i närmsta bokhandel

annars går det att beställa på bla:

 

http://www.sfbok.se

[zimeon]

Ta vad som helst. Manga Mania och Shonen Jump är ju intressanta för där får du så att säga fler tecknarstilar i en och samma tidning, så att du har lite att väja och vraka ibland. Och de är bara att köpa i vanliga pressbyårer.

[stargirl96]

boken ``tekna manga´´ är perfekt ``tycker jag´´ >:( XD XD XD

[F.d. medlem]

Jag återupplivar en död tråd och gör det dummaste jag kan göra; fortsätta en debatt. Men, låt mig bara säga så här; jag ritar bättre än Katy Coope men jag är rädd att jag skall bli utskrattad om jag gör en tutorial och lägger ut på nätet. :)

 

 

 

Men som många sagt. Öva*777777799999888998888 gånger. Och lite till. Sedan öva lika mycket igen. :D

 

Och som Zimeon sade, materialet är inte viktigt just nu. Petitesser.

[Yugge]

Teckna Manga! av Akira Toriyama rekommenderar jag, där han går igenom hur han gick till väga för att lära sig teckna och ger en tips på vad och hur du bör gå till väga för att utveckla dig själv som tecknare.

 

Annars finns det How to draw Manga böckerna, men dom är många, dyra, och är lite mer "gör så här", men dom kan vara lite bra ändå för att hitta insperation när du väl kommit en bit, men jag rekommenderar hällre att låna böckerna än att köpa dom.

 

Pennor är rätt enkelt att få tag på, närmaste bokia eller akademibokhandeln har "skisspennor" i set om 8-9 för runt 50-100 kr. Men det behöver du inte tänka på än (Jag själv för övrigt gillar att teckna med stiftpennor än med skiss...)

 

Lite av mitt bidrag till diskutionen