En seg start till året som slutade i massa bangers på sluttampen. Nästa år ser ut som att vi drunknar i isekai (mer än vanligt), så låt oss njuta av den korta tid vi har innan vi måste stå ut med det. Så... hur var årets samling? Sammanfattningsvis: mycket karaktär vad jag lagt märke till, och det uppskattas.

Kriterier:

Deltagare ska välja den serie som (enligt dig) passar bäst i namngivna kategorin, därefter ska det motiveras varför du tycker att serien förtjänar det. Helst utan spoilers självfallet. En serie kan nomineras i flera kategorier.

Endast serier omnämns då filmer är mer glest mellan utgivningar och alla kanske inte har sett mycket långfilmer.

Serien ska HA STARTAT under 2023 för att kunna nomineras. Serier som fortsätter in till 2024 är godkända så länge de började under 2023. Serier som började 2022 räknas inte. Du behöver inte sett klart en serie för att nominera den.

 

Kategorier:

 

Bästa action: The Eminence in Shadow säsong 2

I den Laglösa Staden är ett uppvaknande på gång, ett som kan få stora konsekvenser för befolkningen. I staden finns även en mystisk räv som smider planer för att spräcka den ekonomiska bubblan i Midgar. Cid Kagenou å andra sidan funderar på hur han kan snabbt bli rik på dessa kriser, och samtidigt få en fräck oneliner att göra sin sorti på...

Ny säsong betyder mer twistar som kommer överraska en hur bisarrt det än må vara. Mer flashiga strider och övervåld i dess signaturstil plus en väv av intriger engagerar en ända till slutet. Det känns dock som att tempot är lite ur fas, lite för snabbt per ark kanske. Plus att vi blir introducerade till nyare karaktärer samtidigt som några från första säsongen får sitta på avbytarbänken, det känns lite som slöseri. Överlag är jag nöjd med att serien håller sig sann till sin rutin och hoppas att den kan hålla samma tempo i nästkommande kapitel.

 

Bästa äventyr: Atelier Ryza - Ever Darkness & the Secret Hideout

Reisalin "Ryza" Stout är sååå uttråkad. Hon är en bonnadotter på den lilla ön Kurken, där ingenting speciellt händer. Hon vill ut på äventyr och uppleva något intressant på vägen. Så en dag tar hon med sina barndomskompisar Lent och Tao och lämnar ön för det närbelägna fastlandet, och ut i skogen beger dom sig. Plötsligt stöter gänget på Klaudia, en dotter till en resande handlare, jagad av ett par monster. Innan Ryza och gänget hinner reagera dyker två udda figurer upp: Alkemisten Empel och hans livvakt Lila. Empel använder sprängmedel för att bli av med problemen och rädda ungdomarna från trubbel. Det Ryza bevittnade var något hon aldrig hade varit med om förut. Äntligen har hon kanske hittat något intressant: Alkemi!

Baserat på spelet med samma namn (läs min recension här), Atelier Ryza är en serie med låg insats. Det är nästan mer en form av slice of life och jag diggar det. Det är ett par ungdomar som vill utforska, varken mer eller mindre. Vackert animerad, jordnära karaktärer med erfarna voice actors, blanda in lite små äventyr mixat in med lite slice of life och ett par färska lår så har vi något av en överraskande bra speladaption.

 

Bästa drama: Frieren - Beyond Journey's End

Efter tio år har hjälten Himmel och hans grupp av äventyrare besegrat demonkungen och fred kan nu bosätta sig i allas hjärtan. Med deras mål uppfyllda går nu våra hjältar sina skilda vägar i livet. Gruppens magiker, Frieren, är en alv som levt länge och har därmed en annorlunda syn på tidens gång. Efter att Himmel somnat in förstår hon dock att hon tagit deras tid tillsammans för givet och lovar att bättra sig. Så börjar en ny resa för Frieren, en resa som tar henne genom nya upptäckter och minnen från förr...

Från ingenstans dök denna pärla upp. Med liknande koncept från Wandering Witch Elaina, Frierens resa sträcker sig genom inte bara över kontinenten utan även genom tidens gång både framåt och i det förflutna. Serien sträcker sig genom flera genres tack vare dess breda rollista av karaktärer som engagerar en. Frieren är hon själv extra nyckfull med hennes kuudere- tendenser och samlade kunskap som sträcker sig genom årtusenden. Extremt mycket hjärta med många intryck följt av ett soundtrack som kan konkurrera med Skyrim, denna serie är nästan ett måste för alla att följa.

 

Bästa komedi: Tomo-chan Is a Girl!

Tomo och Junichirou har varit barndomsvänner sedan länge och båda är extremt tävlingsinriktade sinsemellan. På grund av deras energi så är Tomo ansedd som en extrem tomboy och det blir extra besvärligt för henne när hon får känslor för Jun. Hur ska Tomo få det genom hans tjocka skalle att hon älskar honom och att hon faktiskt är en tjej?

Serien definierar verkligen ordet slap i slapstick. Det var längesen mad hade roligt som med denna ljusglimt, som förövrigt går extremt hårt redan från första avsnittet. Den har en bred skara karaktärer också som expanderar dess humorskala. Kemin mellan dom inblandade är perfekt och det är svårt att inte flina åt denna.

 

Bästa thriller: The Ancient Magus' Bride säsong 2

Trots att hon fått en drakes förbannelse över sig går livet vidare för Chise. Som ett ödes nyck föreslår prästen Simon att hon ska börja i ett känt college för trollkarlar, det trots att hon själv är en magiker. Det kan vara en bra upplevelse både som en chans att bättre lära sig att ta hand om sig själv och kanske även hitta ett botemedel. Elias är inte lika glad att släppa lös Chise ut i det okända, men motvilligt går med på det samtidigt som han följer med henne. Väl på college så träffar Chise på en unik skara karaktärer som kommer vara hennes nya klasskamrater, men även något mörkt och mystiskt bakom kulisserna...

I sann anda så har du en ny stark säsong med mer Ancient Magus' Bride. Den stora skillnaden är en helt ny miljö och massvis med nya karaktärer. Vanligtvis upplever jag att när man introducerar så många nya personer att hålla reda på kan det förstöra för en serie, men här går det emot strömmen. Det är så mycket bra skrivna karaktärer och interaktioner mellan dom att det är vad man vill ha mer av. Lägg till ett nytt mysterium och den starka animationen så har vi ett konstverk med extra mycket personlighet.

 

Bästa romans: I'm in Love with the Villainess

Rei Oohashi är en kontorsslav vars enda ljuspunkt i livet är hennes favorit dating sim Revolution; en historia om en enkel borgare som studerar magi på en prestigefylld akademi mest avsedd för adel och kungligheter. Där går även kungarikets tre prinsar som man kan romantisera. En dag efter hårt arbete tappar Rei sitt medvetande mitt i en spelsession och vaknar upp som Rae Taylor, spelets protagonist. Trots förvirringen så är hon överförtjust för nu får hon chansen att utropa sin kärlek till sin favoritkaraktär på riktigt. Men hon är inte intresserad i spelets val av prinser, nej nej! För den som hon är kär i är Claire Francois, spelets antagonist och Raes mobbare...

Från min favoritmanga kommer en trogen adaption som lyser av briljans. En yuri- komedi med skruvkorksblondin i huvudrollen, det är svårt att inte tycka om den. Hög färgkontrast med mycket manzaikomedi och magieffekter utlovas. Nämnde jag förresten de gyllene lockarna?

 

Bästa science fiction: NieR Automata Ver1.1a

För länge sedan tvingade en invasion av utomjordiska robotar mänskligheten att fly till månen. Nu i en post- apokalyptisk framtid sker ett proxykrig mot robotarna med hjälp utav mänskliga androider, kallade YoRHa. Serien följer de två enheterna 2B och 9S där dom försöker stödja det som finns kvar av motståndsrörelsen i kampen mot maskinerna. Men ju längre dom kommer desto mer förbryllande är robotarnas beteende, nästan som om dom försöker återskapa mänskligheten från minne...

Succéspelet som gjorde att alla skulle ha 2B mods, Nier Automata som serie är lika provokativt om inte mer så tack vare ett berättande som inte är begränsat av gameplay. Det finns likheter men man har mer frihet i att skapa ett djup till ens karaktärer och det ger en mer trovärdig berättelse. Dess vassa strider följer även det med från spelet med massa akrobatik och stora explosioner läckert renderade på duken.

 

Bästa fantasy: Goblin Slayer säsong 2

Det har snart gått ett och ett halvt år sedan Goblin Slayer först korsat väg med Prästinnan. Inget verkar ha förändrats enligt honom, men världen runtomkring har fortsatt snurra: han har fått nya pålitliga kamrater, äventyrsgillet ser mer upp till honom och det har tillkommit nya äventyrare sugna på att bli den nästa hjälten. Finns det något Goblin Slayer kan göra för att dessa nybörjare ska överleva längre än deras första uppdrag?

Vi är nu bortom den engelsktryckta mangadelen och är nu ute på färskt territorium, en bitterljuv känsla för mig. Mycket har förändrats sedan första säsongen och det mesta till det bättre. Animationen är inte lika vass och allvarlig som första men är nu mycket smidigare och flyter på bra samtidigt som vi slipper 3D Goblin Slayer i tid och otid. Den är också inte lika mörk tematiskt heller (det säger dock inte så mycket) men desto bättre lyser dom karaktärsmässigt. En välkommen efterföljare helt enkelt... även om dom hoppade över festivalarket.

 

Bästa slice of life: Otaku Elf

För 500 år sedan frammanades älvan Elda från en annan värld mitt under Edoperioden. Spola framåt i tiden och hon är nu bosatt som en lokal gudomlighet i Takamimihelgedomen i Tokyo. Och nu ska den nya prästinnan ta över det ärofyllda uppdraget att sköta om henne; Koito Koganei. Det finns dock ett problem, nämligen att Elda är extremt skygg och vill hellre sitta inne på sitt rum, bygga Gunpla, spela TV- spel, se på animé och dricka Red Bull än att göra sina förpliktelser och (Gud förbarma henne) möta annat folk. Hur ska det gå för Koito?

En av få slice of lifes jag följde i år men ack så charmig. En introverts favoritserie kanske som man kan relatera till. Ibland får vi också en kort historielektion hur det var under Edoperioden. Varm, långsamtgående och med vissa rackartyg emellan med kufiska karaktärer samt rättigheten till Red Bull helt från ingenstans.

 

Bästa soundtrack: Atelier Ryza - Ever Darkness & the Secret Hideout

Det känns inspirerat från spelets original soundtrack men jag kan ha fel. Hursomhelst så är det en fin mix av lugna melodier och busiga eskapader som kompletterar Ryza och vänners små äventyr perfekt.

 

Bästa OP:  Kien Romance (Otaku Elf)

Gud så svängigt! Lätt en av mina topp 3 openings genom tiderna!

 

Bästa ED: Kimi no Tame Boku no Tame (Yohane the Parhelion - Sunshine in the Mirror)

Aqours gör comeback (eller dom försvann aldrig) med fantasytema och riktigt gott trallvänligt väsen.

 

Bästa animation: Frieren - Beyond Journey's End

Med mjuka rörelser och massvis med partikeleffekter känns Frieren extremt högkvalitativt. Sen så har naturen runtomkring också en viktig roll att spela, så dom får också ett ansiktslyft. När man ser sig om över de stora vidderna eller i en tät skog och vinden viner runt en så känns det bara rätt. Det var hård konkurrens i år, men just hur levande Frieren kändes var nog för att cementera den i första plats.

 

Årets besvikelse: The Rising of the Shield Hero säsong 3

Efter att Naofumi stoppade själsköldpaddan och hamnade i en annan dimension kortvarigt under kampen får han bud efter att ha återvänt att de andra tre kardinalhjältarna är spårlöst försvunna. En annan jätte best är på väg att invadera och 3/4 av hjältarna saknas inför det. Samtidigt får Naofumi nys om att invånare från hans region är på väg att säljas av som slavar. Tiden rinner ut och det enda sättet att kunna rädda dom verkar vara att tjäna pengar i gladiatormatcher...

Är den bättre än säsong 2? Absolut. Men det finns ingenting som fångar min uppmärksamhet. Det är för stressad handling (precis som förra säsongen), för många nya karaktärer ska tryckas in och vi har för många side quests som man inte orkar att engagera sig i. Jag var helt enkelt uttråkad, och trots att det går mot rätt riktning känns det som att det här borde dom tagit itu med redan förra gången.

 

Årets sämsta: Yuri is My Job!

Hime Shiraki verkar vara den perfekta flickan, men allt är en fasad för att hon ska kunna leva det enkla livet när hon gifter sig rik. En dag efter skolan råkas hon olyckligtvis skada Mai Koshiba och hennes arm blir bruten. Hime blir framtvingad att kompensera genom att ta Mais plats på hennes jobb; ett café med det unika temat där arbetarna rollspelar som studenter på en prestigefylld flickakademi. Hime har svårt att anpassa sig till detta udda jobb och samtidigt hålla masken. Det blir värre när en "kollega", Mitsuki Yano, klankar ner på hennes oförmåga att spela med. Men det verkar också som att Yano ser igenom Himes fasad...

Serien kan sammanfattas som "krystad". Himes karaktär, och röst tyvärr, funkar inte för mig och de spelas över för mycket i deras livsteater. Man gick för hårt på redan i första avsnittet och det var det som fick mig att överge skeppet ganska snarast. Det hela kändes för oorganiskt även om det tematiskt är ett enda stort skådespel.

 

Årets värsta karaktär: Ryuuto Kashima (Kimizero)

Även om det nu har förekommit några blyga pojkar så tar nog Ryuuto priset. För mjäkig för min smak, verkar inte heller driva storyn framåt utan måste hela tiden bli pushad på. Hjärtat på rätt plats javisst, men ack så tråkig överlag.

 

Årets kvinnliga karaktär: Reisalin "Ryza" Stout (Atelier Ryza - Ever Darkness & the Secret Hideout)

Med lår som konkurrerar med självaste 2B och en bubblig personlighet är det svårt att inte gilla henne. Yuri Noguchi har inte så stor portfolio som några av hennes kollegor, men hon ger Ryza en perfekt representation. Hon har en naturlig tonsättning och ett lekfullt bemötande under seriens gång. Som en av de mer bubbliga huvudkaraktärerna från andra liknande serier... fast man gillar henne!

 

Årets manliga karaktär: 9S (NieR Automata Ver1.1a)

Han är som dag och natt jämfört med han själv i spelet. I serien är han mer skämtsam/sarkastisk, vassare och även mer fientlig mot robotarna. Det är ett helt galleri av känslor som vi får se från honom och det känns som ett bra avstamp med 2B som andra partnern av konversationen. En djärv och positiv utveckling.

 

Årets överraskning: Yohane the Parhelion - Sunshine in the Mirror

Yohanes plan på att slå igenom med sin sång i storstaden verkar ha misslyckats. Smått skamsen och utan pengar återvänder hon hem till mamma i lilla Numazu. Mamma ger henne i uppgift att under sommaren lista ut vad hon verkligen vill syssla med. Men Yohane känner ångest bara att vara tillbaka, hennes introverta sida och förflutna tynger ner henne. Kommer hon kunna anpassa sig till livet i Numazu och hitta något som hon vill göra?

Flickorna från Aqours återvänder i en spinoff på Love Live! Sunshine!!, där Yoshikos chuunibyo- alter ego Yohane tar plats. Relaterbart för blyga introverter med massa bra musik från Aqours. En pick-me-up story för att öka ens självförtroende och skaffa nya vänskaper. Kanske lite sliskigt emellanåt, men dessa tjejer kan lyfta detta lass med bravur! 

 

Årets darling: Nijinyon Animation

En 4-koma serie med chibistil och imponerande 3D- animation, Nijinyon följer flickorna från Nijigasaki idol club när dom gör lite allt möjligt.

Väldigt hög produktionskvalité för ett så litet projekt. Det är också svårt att säga nej till chilla spinoffs från Love Live. Jättegulligt rakt igenom och lätt att komma in i, sen är det bara att luta sig tillbaka och bara njuta.

 

Best of 2023: Frieren - Beyond Journey's End 

Vackert animerad med fina landskap och rolig kemi mellan karaktärerna, Frierens resa genom åren är en resa alla borde uppleva. Just i skrivandets stund har den petat ner Full Metal Alchemist Brotherhood från första plats på MAL så det om något borde vara en indikator på hur bra serien är.